Bloggarkiv

Kyrkans föremål

Kyrkans föremål

I våra kyrkor finns massor av olika föremål. Det kan vara konstnärlig utsmyckning, textilier, inredning, bruksföremål och mycket annat. Kyrkomiljöerna har förändrats under seklernas gång, och diverse äldre föremål kan då ha plockats bort och hamnat i förråd eller i vindsutrymmen. Många olika yrkesgrupper jobbar med att ta hand om de kyrkliga föremålen. För att underlätta identifieringen av föremålen har Svenska kyrkan tagit fram boken ”Kyrkans föremål – beskrivande lexikon” (Svenska kyrkan / Göteborgs universitet, 2015).

Denna skrift har stort kulturhistoriskt intresse och är användbar även för vanliga historieintresserade läsare. Lexikonet är indelat i 24 huvudrubriker, efter Riksantikvarieämbetets indelningsmodell. 369 olika begrepp beskrivs och förklaras. Texterna är skrivna av kyrko- och föremålshistoriker och av erfarna konservatorer.

”Kyrkans föremål” omfattar hela 258 sidor och inleds med en kort beskrivning av de olika stilepokerna. Här finns också en kort beskrivning av de liturgiska färgerna, av vanliga kristna symboler (t ex apostlarna och evangelisterna med symboler, fisken, lammet m m).

Sedan kommer själva uppslagsorden. De är indelade i rubriker som ”Altare”, ”Predikstol”, ”Textilier”, ”Ljusredskap” osv. Här hittar du också ett användbart avsnitt om olika sorters kors.
Boken är illustrerad med fina teckningar. Längst bak finns också ett praktiskt register.

Många av dessa föremål är bekanta, men vi kanske inte har vetat vad de egentligen heter. Lexikonet hjälper oss att känna igen alla dessa föremål, både i kyrkor och på museer. Tack vare detta kan föremålen vårdas och uppskattas på bästa sätt.

Kyrkans föremål - exempelsida

Lexikonet kanske inte är menat att sträckläsas, men det är mycket användbart som uppslagsbok. Bra initiativ!

Bäst av allt är att ”Kyrkans föremål” finns fritt tillgänglig som e-bok (pdf) på Svenska kyrkans webbplats. Hämta e-boken här: Kyrkans föremål

På Svenska kyrkans webbplats finns pdf:en på sidan ”Rapporter kyrkoantikvarisk ersättning”.

Kyrkornas hemligheter – boken

Kyrkornas hemligheter

Under 2013 sändes den utmärkta serien ”Kyrkornas hemligheter” i SVT. Där fick vi ta del av intressant historia kring några av våra kyrkobyggnader. (De sista avsnitten finns fortfarande kvar att se i SVT Play i ett fåtal dagar till). Men den var bara en aptitretare.

Producenterna bakom serien har nu tagit fram en fantastiskt bra bok om Sveriges kyrkobyggnaders historia. Den har samma namn som serien, ”Kyrkornas hemligheter” och huvudförfattare är Ann Catherine Bonnier och Ingrid Sjöström (Medströms, 2013).

Boken är i stort format och estetiskt mycket välutformad. Texter, layout och foton samverkar på ett framstående sätt och resultatet är en mycket läsvärd och användbar bok.

I Sverige lär det finnas minst 3.700 kyrkor (då är endast de som hör till Svenska kyrkan medräknade).
Den som idag kommer in ett kyrkorum kanske har svårt att förstå varför byggnaden ser ut som den gör. Vad betyder symbolerna? Vad kan man utläsa av kyrkans arkitektur och inredning? Hur ser man om den t ex är en ombyggd medeltida kyrka? Allt detta får du svar på i boken.

Här får vi ta del av tusen års svensk kyrkobyggnadshistoria. ”Kyrkornas hemligheter” är indelad i åtta kronologiskt ordnade kapitel. I varje avsnitt lyfts några typiska exempel fram, båda beträffande kyrkobyggnader och konstföremål, med tydliga och pedagogiska beskrivningar.

Här kan vi se hur man kan bedöma åldern på ett medeltida träkrucifix genom att se i vilken stil den korsfäste Jesus är avbildad. Vi läser om hur gamla altarskåp var utformade, och får exempel på mycket framstående kyrkokonst, t ex altarskåpet i Jäders kyrka. Vissa av dessa fantastiska konstföremål är nog okända för en bred allmänhet.

Här får vi också en påminnelse om att Sverige var ett katolskt land under många sekler. I boken beskrivs också hur reformationen och övergången till luthersk statskyrka påverkade de svenska kyrkornas utseende.

Många arkitekturinfluenser har kommit till Sverige från utlandet. Skilda strömningar har dominerat under olika sekler. I ”Kyrkornas hemligheter” kan du se hur de olika stilarna har avlöst varandra, och hur kyrkorummet förändrats med tidens växlingar. Från mörka gotiska valv till ljusa rymliga rum är steget kanske inte så långt som man kan tro.
Läs om hur ”Tegnérladan” blev Sveriges vanligaste kyrkotyp, och hur reaktionen mot denna likformighet resulterade i nygotiken i slutet av 1800-talet.

Här får du också se glasfönster, skulpturer, gravkor, påkostade predikstolar, spännande kyrkomålningar på både sten och trä, och mycket annat. Läs också om hur hela kyrkolandskap kom att domineras av en enda arkitekt som Helgo Zettervall eller en konstnär som Pehr Hörberg.

Man kan läsa denna bok helt utan förkunskaper. Texten är genomgående lättillgänglig. Jag vill särskilt berömma de framstående fotografierna, och de välgjorda och pedagogiska analyserna av kyrkorum och föremål.
Verkligen en allmänbildande bok att lära sig något av. Nästa kyrkobesök blir betydligt mer intressant för den som läst denna utmärkta bok.

Kyrkornas hemligheter i bibliotekets katalog

Erik-jansarna i Bishop Hill

De lydiga kreaturen i Bishop Hill

Självutnämnda sektledare är inget nytt fenomen. Falska profeter har regelbundet dykt upp i historien. Ofta har det rört sig om udda personer på flera olika sätt.

Författaren och tv-producenten Björn Fontander har skrivit en intressant och läsvärd bok om en av de mest ryktbara och originella svenska sektledarna, Erik Jansson och hans rörelse Erik-jansarna: ”De lydiga kreaturen i Bishop Hill : en religiös fanatikers uppgång och fall” (Carlssons, 2011).

Bonden Erik Jansson (1808-1850) från Biskopskulla i Uppland grundade ett utopiskt kollektiv i Illinois, USA. Han beskrivs som en religiös fanatiker med storhetsvansinne, som utmanade kyrkan med sina läror och inte minst med sitt språkbruk. Han var känd för att kunna tala i fyra-fem timmar utan uppehåll, svor ofta och kunde kalla kyrkan för ”Babylons sköka”, prästerna ”Satans redskap” och fosterlandet ”Djävlanästet”. Jansson samlade många anhängare, särskilt i Hälsingland.
Hans rörelse var en protest mot Svenska kyrkans hårda regelverk vid mitten av 1800-talet. Bara prästvigda fick dela ut nattvard, gudstjänsterna krävde obligatorisk närvaro och husförhören i byarna kunde vara fruktade.

Janssons kyrkokritik och spektakulära protester, t ex tändande av offentliga bokbål med Luthers skrifter, gjorde att han hotades av fängelsestraff. Under falskt namn utvandrade han därför till USA tillsammans med över tusen anhängare. De hamnade i Illinois, där Jansson och hans erik-jansare ville grunda ”ett nytt Jerusalem” under namnet Bishop Hill.

Kolonin fungerade ett tag, men kolerautbrott, ekonomiska problem och avhopp försvagade Janssons grupp. 1850 mördades han av en tidigare lärjunge. Kolonin vanstyrdes sedan av snikna personer, innan den upplöstes 1861.

Fontander berättar historien om erik jansismen i en halvt skönlitterär form, vilket är ett lyckat stilgrepp som passar i sammanhanget. Författaren har rest till dagens Bishop Hill och intervjuat ättlingar till erik-jansarna.
Boken är lättläst och det är sådan där bok som man läser under spänning, fast man vet hur det går på slutet. Ibland är boken rena thrillern.

Historien om erik-jansismen är en väldigt udda och säregen episod i svensk väckelsehistoria.
Fontanders bok avslutas med ett avsnitt om Selma Lagerlöf och Nåsbönderna, och hennes roman ”Jerusalem”, som ju berättar en snarlik historia.

”De lydiga kreaturen i Bishop Hill” är en välskriven och medryckande bok, som snabbt engagerar läsaren. Det är lätt att dra paralleller till sekter i vår egen tid. Rekommenderas.

De lydiga kreaturen i Bishop Hill i bibliotekets katalog

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund är Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad, och en av Sveriges största sevärdheter. Kyrkan har ca 700.000 besök om året. Kyrkans äldsta delar, absiden och kryptan, är från 1100-talet. Domkyrkans dansk-svenska historia är lång.
Nu finns en utmärkt bok om denna viktiga nordiska kyrkobyggnad: ”Domkyrkan i Lund : en vandring genom tid och rum” av Eva Helen Ulvros, Anita Larsson och Björn Andersson (Historiska media, 2012).

Boken omfattar nästan 180 sidor och är sprängfylld av nytagna färgfoton, nyritade kartor och rekonstruktionsteckningar. Berättelsen om domkyrkan är indelad i tre huvudkapitel: Domkyrkan under medeltiden, Domkyrkan i en ny tid och Domkyrkan i modern tid.

Personligen tycker jag att det inledande avsnittet, om medeltiden, är det mest intressanta. Här kan du läsa om den stora kryptan, som är bevarad nästan intakt sedan 1120-talet. Här finns också den berömda avbildningen av jätten Finn. Särskilda avsnitt berör kyrkans utsmyckning och inredning. Kyrkan är rik på medeltida konstskatter, bl a mängder av stenskulptur.

Läs om den förödande branden år 1234, om högkorets ståtliga altarskåp från 1398, och om de unika korstolarna, även de från 1300-talet, med sina magnifika träskulpturer.

Ett stort plus med boken är de många biografiska artiklarna som finns insprängda i den löpande texten. Dessa artiklar beskriver viktiga personer i domkyrkans historia, exempelvis ärkebiskoparna Eskil och Absalon, drottningarna Margareta Fredkulla och Filippa och många andra.

Här finns också en beskrivning av det unika astronomiska uret, som är en av domkyrkans främsta sevärdheter.

Boken berättar också om kyrkolivet och om händelser som ägt rum i kyrkan under alla sekler. Läs om överraskande detaljer som att det under ca 200 år, till 1700-talets slut, i kyrkan fanns ett fängelse som kallades för ”trollkonehålet”.

Domkyrkan har präglats av nästan ständiga ombyggnationer. Den här boken är en mycket kunnig och bra vägvisare till byggnadens långa historia.

Alla kanske inte känner till att Lunds domkyrka restaurerades ganska hårt under 1800-talet. Helgo Zettervall lät exempelvis bygga en helt ny västfasad och nya torn, inspirerad av domen i den tyska staden Speyer. Resterna av de medeltida tornen revs då.

En mycket fin, vacker och intressant bok om en av våra viktigaste kyrkobyggnader. Dessutom väldigt bläddervänlig. Fotografierna är verkligen utsökta.

Domkyrkan i Lund i bibliotekets katalog

På domkyrkans egen webbplats kan du göra ett virtuellt besök i kyrkan, och läsa mera.
Lunds domkyrka

 

Biskop Brasks jubileumsår

Biskop Brasks jubileumsår

I Östergötland har man just invigt biskop Hans Brasks jubileumsår.
Det är nämligen 500 år sedan Hans Brask (1464-1538) blev biskop i Linköping. Under året anordnas därför diverse Brask-relaterade program i form av utställningar, föredrag m m.
Biskop Brask 1513 – 2013

Vem var då Hans Brask? Idag förknippar vi honom enbart med den berömda brasklappen, på vilken det enligt legenden stod ”Härtill är jag nödd och tvungen” (eller snarare ”Til thenna besegling är jach nödd och twingat”, åtminstone enligt Olaus Petris krönika). Det tråkiga är att denna så berömda lapp kanske aldrig har existerat i verkligheten. Men berättelsen i vilken den förekommer är god.

Här kan du läsa en biografisk artikel om Brask, där episoden med brasklappen självklart ingår:
Vem var Hans Brask?


Hans Brask

Faktum är att det finns en relativt nyskriven biografi – ”Hans Brask : en senmedeltida biskop och hans tankevärld” av Per Stobaeus (Artos & Norma, 2008). Detta är egentligen en avhandling i historia vid Lunds universitet, som även utgivits som ”vanlig bok”.

Det intressanta med Brask är att han levde och verkade i brytningstiden mellan den katolska och protestantiska tiden i vårt land. Det var en dramatisk tid i flera avseenden: Kalmarunionen hade upplösts och Gustav Vasa förändrade Sverige. Kampen mellan kungamakt och kyrka pågick.
Det finns faktiskt en hel del brev bevarade som Brask skrivit. Detta gör att Stobeaus har möjlighet att i sin bok beskriva biskopsrollen i 1500-talets Sverige. Just tankevärlden hos en 1500-talsmänniska som Brask står i fokus för denna bok. Stobaeus framställer Brask som den siste portalfiguren för den en gång så mäktiga och självständiga senmedeltida kyrkan i Sverige.

Boken är givetvis akademisk, och den innehåller påtagligt mycket diskussioner om kristen ideologi. Samtidigt har den en bra och överskådlig kapitelindelning, samt ett användbart register. Eftersom det är en avhandling ingår en stor notapparat och en lång litteraturlista.

Stobaeus Brask-biografi passar kanske främst dig som är intresserad av kyrkohistoria och idéhistoria.

Hans Brask i bibliotekets katalog

Aplagårdar och klosterliljor

Aplagårdar och klosterliljor

Vadstena kloster är ett av Sveriges mest kända medeltida byggnadskomplex. Det är Skandinaviens enda intakta bevarande klosterområde.
I den alldeles nya boken ”Aplagårdar och klosterliljor : 800 år kring Vadstena klosters historia” av Julia Sigurdson & Sune Zachrisson (Artos, 2012) kan du läsa den fascinerande berättelsen om klostrets 800-åriga historia. Särskilt fokus läggs till klosterträdgårdarna. Denna vinkel har tidigare inte beskrivits lika ingående i Vadstenas klosterlitteratur.

Fruktträdgården i Vadstena är minst 600 år gammal. Här pågår ett arbete för att i den nordiska genbanken bevara gamla fruktsorter.

I boken kan du också följa klostrets byggnadshistoria. Mycket har hänt på 800 år. Innan Birgittinklostret bildades på 1300-talet var Vadstena kungligt palats. Efter att klostret stängts under reformationen inrymdes här Europas första invalidhotell. Dessutom har här funnits ett centralhospital.

Detta är en väldigt fin bok, med mängder av detaljer kring klosterlivet och trädgårdarna. Den innehåller fantastiska illustrationer, bl a fina nyritade kartor över klosterområdet och dess omgivningar.

Julia Sigurdson är kulturhistoriker och Sune Zachrisson konsthistoriker. I boken tar de upp en del nya rön och gör även en del nytolkningar av olika saker kring Vadstena klosters historia. Här kan du också läsa om hur klosterområdet idag har blivit en modern vallfartsort.

En trivsam bok som ger oss en rejäl tidsresa. Den har dessutom en utsökt formgivning och layout.

Aplagårdar och klosterliljor i bibliotekets katalog

Katoliker i 1600-talets Sverige

Stölden av Birgittas skalle

Under religionskrigens tid på 1600-talet var det inte lätt att vara katolik i Sverige. De var en liten och utsatt minoritet. Det var inte tillåtet för en vanlig svensk undersåte att vara katolik. Utländska ambassadörer och invandrare kunde dock få utöva katolska gudstjänster, men dessa fick bara äga rum i deras egna hem och med dörrar och fönster stängda. Särskilt illa sedda var jesuiterna.

Barbro Lindqvist berättar om några intressanta katolska människoöden i boken ”Stölden av Birgittas skalle och andra katolska äventyr i 1600-talets Sverige” (Fredestad, 2012).

I den här lilla men innehållsrika boken berättas både dråpliga och sorgliga historier. Flertalet av de katoliker som beskrivs i texten var fransmän.

Läs om Charles Ogier, sekreterare i en fransk diplomatisk expedition i Sverige 1634-1635. Han skrev dagbok om sin resa i det kätterska landet och om svenskarnas udda vanor. Eller läs om drottning Kristinas dansmästare de Beaulieu, som stal heliga Birgittas skalle ur relikskrinet i Vadstena och lät smuggla ut den ur landet (den lär nu finnas i ett kloster i Nederländerna). Och här hittar du även historien om den hetlevrade hovslagaren Gert Krebs.

Den unga stormakten Sverige hade stort behov av skickliga yrkesmän, och många kom från katolska länder. Här kan du läsa om savojarderna som invandrade till Sverige. De kom från gränstrakterna mellan Frankrike, Italien och Schweiz.

Lindqvists bok är inte ens 100 sidor lång men mycket innehållsrik. Här finns fascinerande människoöden som vi sällan läser om på andra håll. Men den dramatiska berättelsen om stölden av Birgittas skalle, som även givit boken dess titel, borde kanske ha fått större utrymme i boken. Den berörs bara på några sidor.

Boken ingår i den skriftserie som utges av Katolsk historisk förening i Sverige.

Stölden av Birgittas skalle i bibliotekets katalog

Nytt om Erik den helige

Erik den helige

Idag 18 maj är det Eriksdagen.

Det är minsann inte varje år, eller ens varje decennium, som det utges nya titlar om Erik den helige, men nu har det hänt. Hans Hellströms ”Erik den helige : Sveriges skyddshelgon” (Veritas, 2011) är en trevlig liten bok om Erik och hans legend.

På Eriksdagen 2011 bloggade jag om Erik den helige och Eriksmäss, och tipsade då om en rejäl lunta från 1954 som upptecknar det mesta om Erik.
Men då fanns inte den här nya boken, som på endast 67 sidor lyckas sammanfatta ämnet en hel del. Här berättas vad vi vet om Eriks liv (inte så mycket), om Erik i den religiösa kulten (som blomstrade som mest under 1300- och 1400-talet) och om Erik i historieforskningen. Dessutom finns själva Erikslegenden med som en bilaga längst bak i boken, liksom en mirakelförteckning i urval.

Ibland bloggar jag om stora och tjocka böcker, men detta är verkligen en liten bok (9 x 14 cm) i fickformat. Ett bra exempel på hur man på ett fåtal sidor kan lyckas få in mycket innehåll. Läsvärt och lättläst.
Författaren Hans Hellström är fil.dr i historia.

Erik den helige i bibliotekets katalog

Santiago de Compostela

Santiago de Compostela

Santiago de Compostela är huvudstad i Galicien i nordvästra Spanien. Under medeltiden var staden en av de viktigaste vallfartsorterna för pilgrimer.

Om denna legendariska stad och om pilgrimsfärder dit kan du läsa i boken ”Santiago de Compostela : vägar och vandringar till aposteln Jakobs grav” av Carl Jacob Gardberg (Schildts, 2001).

Jakob var den förste av Jesu apostlar som hade lidit martyrdöden, och enligt traditionen hade han begravts på den iberiska halvön. År 813 upptäcktes en grav i området, som ansågs vara den helige aposteln Jakobs grav. Upptäckten kom lägligt eftersom de kristna vid denna tid kämpade mot morerna i nuvarande norra Spanien. För spanjorerna blev Jakob ett nationalhelgon.

Från 1000-talet och framåt blev Jakobs grav ett populärt vallfartsmål. Vägarna förbättrades, broar byggdes, allt för att underlätta för pilgrimerna.
Vägen dit knöt samman många vandringsleder i Europa. Redan på 1100-talet utgavs den första pilgrimsguiden. Den vanligaste vägen gick söderut från Paris.

Jakobs mest kända symbol är kammusslan, som kunde plockas på stränderna i närheten. I stort sett alla pilgrimer som besökte Santiago de Compostela tog med sig musslor hem.

Även många nordbor besökte Santiago de Compostela. Den mest berömda resan dit gjordes av den heliga Birgitta och hennes make Ulf Gudmarsson 1341-43.

I och med reformationen minskade pilgrimernas antal i Santiago de Compostela. Gustav Vasa lät vid Västerås riksdag 1544 förbjuda pilgrimsfärder.

I den här trivsamma boken kan du läsa om både historia och nutid. På bara 120 sidor finns mängder av intressant läsning. Ett kapitel handlar om nutida färder till Santiago de Compostela, och ett annat om pilgrimsvägen som kulturhistoria. Stadens äldre delar är numera ett av UNESCOs många världsarv.

Santiago de Compostela i bibliotekets katalog

Skatter ur Vatikanens arkiv visas i unik utställning

För första (och kanske enda) gången någonsin finns nu chansen att se unika originaldokument ur Vatikanens stora bibliotek och arkiv i en stor utställning i Rom. Dokumenten har aldrig förut lämnat Vatikanen, men nu visas 100 av de mest intressanta på Museo Capitolini i Rom.

Utställningen heter Lux in Arcana och här finns dokument av stort historiskt värde. De äldsta dokumenten kommer från 800-talet. Det är häpnadsväckande att samla så många av dessa i en och samma utställning. Eller vad sägs om att med egna ögon kunna se sådana här saker:

  • Handlingar från rättegången mot Tempelherreorden
  • Påven Alexander VI:s välsignelse av Spaniens och Portugals kolonisering av Nya världen
  • Martin Luthers bannlysning
  • Brev från Michelangelo
  • Handlingar från rättegången mot Galileo Galilei
  • Drottning Kristinas abdikationsdokument
  • Ett brev från kejsarinnan av Kina, skrivet på siden

Från Vatikanens bibliotek

”Vatikanens hemliga arkiv” har varit omtalat i hundratals år. Egentligen är arkivet och biblioteket inte direkt hemligt, men väldigt få personer har haft tillgång till materialet som förvaras där. Vatikanens bibliotek har också förekommit som dramatisk bakgrundsmiljö i film och litteratur (t ex i Dan Browns böcker). Det omges av ett skimmer av mystik.

Vatikanens bibliotek och arkiv är väldigt stort och har byggts upp under mer än tusen åt, så det går fortfarande att göra fynd där. Nästan varje år kan vi läsa notiser i tidningarna om att man funnit nya saker i arkivet.

Utställningen visas på Museo Capitolini under perioden februari – september 2012.
Lux in Arcana har en stor och intressant webbplats, med massor av godsaker att titta på. Rekommenderas! Missa inte kuriosa-avdelningen.

Lux in Arcana

Uppsala domkyrka

Nya guideboken om Uppsala domkyrka

Så gott som alla som någon gång varit i Uppsala har besökt domkyrkan. Den är Nordens största kyrka och började byggas på 1270-talet, men den invigdes först 1435.
Uppsala domkyrka är också fylld av spår och minnen från Sveriges historia. Med hjälp av ”Nya guideboken om Uppsala domkyrka” av Annika Franzon (Uppsala Publishing House, 2005) kan du ta del av massor av intressanta faktauppgifter om kyrkan.

I mer än 700 år har människor besökt domkyrkan, som är en av våra stora turistattraktioner. Varje år har den en halv miljon besökare.
Domkyrkan är 118,7 meter lång och lika hög. Det är lika långt som 200 alnar. Väggmålningarna inne i kyrkan täcker en yta som är lika stor som två fotbollsplaner.

Mycket har hänt här under 700 år. Två kungar och fem drottningar ligger begravda här, och i kyrkan finns dessutom Erik den heliges relikskrin. Emanuel Swedenborg, Carl von Linné och Nathan Söderblom ligger också begravda här.
I den här intressanta guideboken kan du läsa om varje gravkor, om alla målningar, om stenskulpturer och utsmyckningar, om orglarna, om portalerna och inte minst om de tre bränder som kyrkan drabbats av, senast vid den stora stadsbranden 1702 då kyrkan brändes ut fullständigt.

Rikt illustrerad med mängder av färgfoton. En fräsch, trivsam och aktuell guidebok som gör ditt nästa besök i domkyrkan mer spännande. Även om du besökt kyrkan flera gånger kommer du garanterat att hitta nyheter i boken, som du inte kände till förut.

Nya guideboken om Uppsala domkyrka i bibliotekets katalog

Cistercienserkloster

Cistercienserkloster

Det är inte så lätt att stava rätt till Cistercienserorden. Denna klosterorden grundades 1098 av benediktinermunkar som var missnöjda med den tidens vällevnad i klostren. De ville återgå till ett mer asketiskt liv. Cistercienserna brukar ses som den första klosterorden som blev centralstyrd.

Den franska praktboken ”Cistercienserkloster : historia och arkitektur” av Henri Gaud (Könemann, 2001) är en stor och blytung pjäs, men fylld med fantastiska foton från kloster, mest från Frankrike men även från Spanien, Irland, Tyskland och andra länder.

Det var Bernhard av Clairvaux som satte fart på orden i början av 1100-talet. Han var en av samtidens mest berömda teologer, dessutom med stort politiskt inflytande.
Återgången till de stränga och ursprungliga benediktinska klosterreglerna medförde bl a att munkarna aktivt arbetade med jordbruk och annat fysiskt arbete. I Sverige kallades cistercienserna under medeltiden för gråbröder.

Även deras klosterarkitektur utmärks av enkelhet och frånvaro av utsmyckning. Cistercienserklostren har ofta avancerade valvbyggen.
Bilderna i den här stora boken (27 x 32 cm) är helt enastående. Nackdelen är att boken är så pass tung att den kan vara svår att hålla i.

Första delen av boken behandlar Cistercienserordens historia i flera kapitel. Sedan beskrivs nästan 60 olika kloster i alfabetisk ordning. Ett imponerande verk, även om det på något sätt känns väldigt franskt.

Varifrån kommer då det svårstavade namnet cistercienser? Det första ordensklostret grundades i området Citeaux nära Dijon i Frankrike. Dess latinska namnform är Cistercium.

Cistercienserkloster i bibliotekets katalog

Påvarna

Påvarna

Påvedömets historia är inte så omskriven i Sverige. Vi är ett sekulariserat land och det var länge sedan Sverige var katolskt. Men påvedömet har funnits i 2000 år och har visat sig väldigt livaktigt. Vatikanen är världens äldsta, ännu existerande institution. Påvar av skiftande dignitet har avlöst varandra. Ibland har påvarna spelat en stor roll i Europas politiska historia.

Göran Hägg berättar påvedömets historia i ”Påvarna: två tusen år av makt och helighet” (W&W, 2006). Historien börjar med kyrkans grundare Petrus och sträcker sig fram till den nuvarande påven Benedictus XVI.

Under trettioåriga kriget spreds stora mängder antikatolska skrifter i Sverige, och än idag har katolicismen ofta skildrats i en negativ ton i vårt land. Romersk-katolska kyrkan är dock den största frikyrkan i Sverige, så det kan vara intressant att läsa mer om påvarna och deras historia.

Göran Häggs bok är ganska trivsam, dock något trist illustrerad. Han visar hur påvedömet alltid lyckats klara sig igenom skandaler och motgångar. Men kommer påvarna att lyckas med detta även i framtiden?

Påvarna i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: