Bloggarkiv

Cervantes grav funnen

Med dagens teknik och metoder kan arkeologerna lösa månghundraåriga gåtor, t ex beträffande försvunna gravplatser.

Härom året fann brittiska arkeologer Richard III:s grav under en p-plats i staden Leicester, och nu har spanska arkeologer hittat Miguel de Cervantes grav. Den har varit försvunnen i hundratals år men är nu återfunnen.

Den spanske författaren Miguel de Cervantes (1547-1616) är mest känd för sin legendariska roman ”Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha”, vars första del utkom första gången 1605.

Cervantes liv var händelserikt. Han deltog som ung i kriget mot turkarna och sårades svårt vid slaget vid Lepanto 1571. Under fem år satt han i hårt fängelse i Alger, men blev friköpt. Vid hemkomsten till Spanien fick han inget jobb och började då skriva böcker.

Cervantes dog 1616 och begravdes i en klosterkyrka i Madrid. Några decennier senare flyttades kvarlevorna, och försvann sedan. Under flera sekler har ingen känt till var de befunnit sig.

Nu har dock spanska arkeologer med största sannolikhet identifierat graven. Cervantes kvarlevor ligger blandade med andra, bl a de från hans fru. Så småningom kommer Cervantes att få en ståtlig återbegravning. 2016 ska man högtidlighålla 400-årsminnet av hans död.

BBC News: Spain finds Don Quixote writer Cervantes’ tomb in Madrid

”Don Quijote” är en av världslitteraturens stora romaner och har varit extremt betydelsefull för romanens utveckling. Under många år fanns boken bara översatt till svenska i förkortad form. 2001 utgavs hela verket i fräsch nyöversättning: ”Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha”.

Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha i bibliotekets katalog

Ingen svensk översättning finns idag tillgänglig som gratis tillgänglig e-bok, men versioner på andra språk går att hitta hos Project Gutenberg.

 

Genombrott i sökandet efter Magnus Ladulås grav

En ny murdel har upptäckts.

Sedan en längre tid pågår sökandet efter kung Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan, Stockholm. Arkeologiska undersökningar har utförts i flera omgångar. Den stora gravtumba som står framme i koret har tidigare visat sig vara rest över fel grav.
Nu har arkeologerna gjort ett genombrott. Färska undersökningar visar att ett litet utrymme mitt i kyrkans kor kan vara platsen man söker. Gåtan kan alltså vara nära sin lösning.
Om man får tillstånd att fortsätta utgrävningarna kan dessa inledas i början av maj.

Hela projektet kring Magnus Ladulås grav kan följas i Magnus Ladulås gravöppningsblogg.

Magnus Ladulås (ca 1240-1290) var son till Birger jarl och var svensk regent 1275-1290. Han var en av den svenska medeltidens mest betydande personer. Under hans regeringstid genomgick samhället påtagliga förändringar.

Jarlens sekel

Om Birger jarl och Magnus Ladulås kan du läsa mera i bl a Jarlens sekel : en berättelse om 1200-talets Sverige av Dick Harrison (Ordfront, 2002).

Jarlens sekel i bibliotekets katalog

Tutankhamuns grav

Tyldesley, J - Tutankhamens förbannelse - 13049625

Om någon hade frågat forntidens egyptiska historieskrivare om vilken farao som flera tusen år senare skulle vara den mest berömde, hade alla gissat fel. Farao Tutanchamun, pojkkungen som dog vid endast 18 års ålder år 1339 f.Kr., hade en relativt obetydlig historisk roll. Hans stora berömmelse idag beror helt och hållet på upptäckten av hans kungagrav i Konungarnas dal 1922. Det var den enda kungliga graven där som inte hade plundrats redan under antiken.

Vi har begränsad kunskap om Tutankhamuns liv. Faktum är att vi inte ens har en enhetlig stavning av hans namn. Jag har identifierat minst sex olika stavningsvarianter av namnet. I denna text använder jag den variant som NE valt, nämligen Tutankhamun, med -kh- och -un.

Joyce Tyldesley är brittisk egyptolog. Nu finns hennes bok ”Tutankhamens förbannelse : den oändliga historien om en egyptisk kung” på svenska (Norstedts, 2013). Sedan tidigare finns det även andra böcker av henne i ämnet egyptologi.

Det här är berättelsen om hur den brittiske arkeologen Howard Carter upptäckte Tutankhamuns grav, med alla sina skatter, i november 1922. Graven hade visserligen varit utsatt för tidig plundring, men endast i liten skala. Det var den viktigaste arkeologiska upptäckten under hela 1900-talet.

Tyldesley har delat upp boken i två halvor, först själva fyndet av graven och vad vi vet om Tutankhamuns liv och regeringstid, och sedan om det som hände efter gravfyndet : egyptologisk vurm och succéutställningar. Den här indelningen är väl inte helt självklar, jag tycker att det är svårt att dela upp hela den här historien på det viset. Hur som helst är skildringen intressant.


Farao Tutankhamuns gyllene mask, som väger 11 kilo. Denna ikoniska mask, förutom pyramiderna och sfinxen, är för många människor själva symbolen för det forntida Egypten.

Den verkliga huvudpersonen i boken är arkeologen Howard Carter. De inledande avsnitten i boken beskriver sökandet efter Tutankhamuns grav (som i sig inte alls var bortglömd, men däremot platsen), och alla turer kring upptäckten. De praktiska problemen med att ta reda på alla ömtåliga och värdefulla fynd, samt hanteringen av all plötslig uppståndelse från världens media, skildras inlevelsefullt. Carter hade inte en tillräckligt smidig personlighet för att kunna hantera alla konflikter på skilda plan som sedan följde.

I kapitlet om gravfynden kan vi exempelvis läsa om de textilier man fann. Textilierna nämns sällan, så det är kul att få veta mera om dem. Det man dock saknade i graven var texter av olika slag. Där fanns inget bibliotek, eller något annat i textväg som kunde ge mer information om faraos liv och tid.

Lite förvånande är det att läsa hur ”halvslarvigt” man behandlade själva kungamumien. Mumien hade fastnat i en innerkista, och för att kunna få ut den delades Tutankhamuns kropp upp i flera bitar.

Eftersom vår kunskap om Tutankhamuns person är bristfällig får forskarna lägga pussel med den information som finns. Mycket tyder på att Tutankhamun var son till Akhenaton, en av det gamla Egyptens mest radikala härskare. Han försökte ersätta den polyteistiska religionen med en monoteistisk, och införa en absolut kungamakt. Efter Akhenatons död återställde översteprästerna den gamla religionen, och Tutankhamuns roll i detta är oklar.

Tyldesley har ett alltför långt avsnitt i boken om alla teorier kring Tutankhamuns eventuella släktförhållanden. Detta kunde ha kortats avsevärt. Sidan 181-215 kan du därför raskt passera om du inte är specialintresserad, och istället gå direkt till författarens slutliga rekonstruktion av släktbanden, som kommer sedan.
Eftersom Tutankhamun dog ung finns det teorier som går ut på att han blev mördad. Undersökningar av mumien visar dock att Tutankhamun led av dålig hälsa. En troligare dödsorsak är någon form av olycka, kanske under jakt.

Den som tror att hela boken ska handla om den påstådda förbannelse som skulle ha tagit livet av ett stort antal personer sedan graven upptäckts kommer att bli besviken. Tyldesley använder uttrycket ”Tutankhamuns förbannelse” på ett vidare sätt och i flera betydelser. En del menar att den riktiga förbannelsen är vår fixering vid Tutankhamun, på bekostnad av alla andra, mer intressanta personligheter i egyptisk historia. De spektakulära teorierna om ”dödliga förbannelser” i graven gör Tyldesley grundligt slarvsylta av. Någon sådan inskription fanns inte ens i faraos grav.

Det ges ut väldigt mycket böcker om egyptologi, framför allt på engelska. Men ytterst få av dessa översätts till svenska. Detta är en av de bästa nyare egyptologiska böckerna och jag tycker att det är mycket bra att den nu översatts.
Tyldesleys bok är en bra sammanfattning av vad vi idag vet om Tutankhamun, och en spännande skildring av hur graven upptäcktes.

Tutankhamens förbannelse i bibliotekets katalog

För dig som vill ha en översikt över alla de fantastiska fynd man gjorde i graven, med massor av bilder, kan jag rekommendera den färgsprakande ”The complete Tutankhamun : the king, the tomb, the royal treasure” av Nicholas Reeves (Thames & Hudson, 2007). Även den finns att låna på biblioteket.

Rikard Lejonhjärta

Rikard Lejonhjärta

En pågående trend just nu inom arkeologin tycks vara att undersöka avlidna regenters kvarlevor. Här i Sverige har vi kunnat läsa om jakten på Magnus Ladulås grav, som man hittills inte funnit. I Storbritannien fann man nyligen Rikard III:s skelett under en p-plats i Leicester.
Dagens kungliga arkeologiska nyhet handlar om Rikard Lejonhjärta, kung av England 1189-1199. Vi associerar honom kanske idag främst med legenden om Robin Hood och berättelsen om Ivanhoe.

Traditionellt har Rikard Lejonhjärta (Richard I the Lionheart) setts som lite av en brittisk hjältekung. Han var en av ledarna för det tredje korståget.
En vanlig uppfattning bland moderna bedömare är dock att Rikard var en av Englands sämre kungar. Under sin tioåriga regeringsperiod tillbringade han sammanlagt endast ett halvår i England. Större delen av sin regeringstid ägnade han sig åt militära fälttåg, först i det Heliga landet och sedan i Frankrike. Däremellan satt han som fånge hos den tysk-romerske kejsaren 1192-94. Britterna fick loss honom först efter att ha betalat en mycket hög lösensumma.

1199 dog Rikard under en belägring av den lilla franska borgen Chalus-Chabrol. Han träffades av en pil, skjuten av borgens försvarare. Rikards kropp delades upp och begravdes på flera ställen, något som var vanligt på medeltiden beträffande högreståndspersoner. Hjärtat balsamerades och begravdes i Rouen, inälvorna i Chalus och själva kroppen i klostret Fontevraud i Anjou.

Dagens nyhet är att man undersökt Rikards balsamerade hjärta, som återfanns i en blylåda på 1800-talet. Nu har det mesta av hjärtat förvandlats till ett grått pulver, men det har ändå kunnat undersökas av experter.
En medeltida legend har gjort gällande att Rikard dödades med en förgiftad pil. Hjärtundersökningen har kunnat visa att detta troligen är felaktigt.
Underökningen har också kunna visa hittills okända faktauppgifter om balsameringsprocessen vid denna tid.

BBC News har en utförlig artikel i ämnet.
BBC News: Richard the Lionheart’s mummified heart analyzed

Lästips:
Tidigare har jag bloggat om en bok om Eleonore av Akvitanien, som var mor till Rikard Lejonhjärta.

Mumiekongressen

Mumiekongressen

Dagens boktips är en fascinerande bok om mumier, och om de forskare som ägnar sina liv åt att forska kring mumier.

Mumiekongressen” av Heather Pringle (Forum, 2002)  är en oavbrutet fascinerande bok om mumier och om de forskare som ägnar sitt liv åt att studera dem. Boken tar sin början vid en stor kongress för dessa forskare, där författaren Heather Pringle träffar intressanta personer.

I boken beskrivs dels olika typer av mumiefynd från skilda delar av världen, och dels får vi en historisk exposé över hur människor i alla tider har intresserat sig för mumier. Här finns många historiska anekdoter i ämnet.

Det är intressant att läsa om hur studier på sedan länge avlidna människor kan hjälpa oss som lever idag.
Mumiekongressen” är ett spännande läsäventyr på liv och död.

Mumiekongressen i bibliotekets katalog

Historiska hemligheter

Historiska hemligheter

Då och då görs nya spännande arkeologiska fynd. Det senaste var fyndet av den brittiske kung Rikard III:s gravplats. Men historien är fylld av hemligheter och gåtor som ännu ej lösts.

I Ian Wilsons bok ”Historiska hemligheter” (Rabén & Sjögren, 1988) kan du läsa spännande berättelser om ännu oupptäckta historiska platser, gravar, skeppsvrak och skattgömmor. Här finns också skildringar av de försök som gjorts att finna dessa.

Boken är visserligen 25 år gammal, men det mesta av det som beskrivs är fortfarande oupptäckt.
Vad jag kan se är det främst två av kapitlen som är föråldrade, dels det om Kinas förste kejsares grav och Terrakottaarmén, och dels det om bergsbestigarna Mallory & Irvine.

”Historiska hemligheter” är indelad i fyra huvudavsnitt: Oupptäckta platser, oupptäckta gravar, oupptäckta vrak och oupptäckta skatter.
Det märks att boken främst är skriven för en brittisk läsekrets eftersom visst fokus läggs på händelser kopplade till brittisk historia. Men det gör inte så mycket. Här finns gott om fantasieggande artiklar om allehanda saker som ännu inte upptäckts.

Några av de mest kända gravplatserna som ännu är oupptäckta är t ex Attila, Alexander den store och Kleopatra. Var låg egentligen slagfältet vid Alesia, där romarna besegrade gallerna? Kan det finns något kvar av Columbus flaggskepp Santa Maria och i så fall var? Och finns det någon möjlighet att idag hitta de brittiska kronjuvelerna som kung Johan utan land tappade bort i en tidvattenvåg år 1216?

Historiska hemligheter i bibliotekets katalog

Rikard III nu identifierad

Rikard III

Talesmän för Leicesters universitet tillkännagav igår att de kvarlevor man hittade i höstas under en parkeringsplats i staden med största sannolikhet är kung Rikard III:s.
Med hjälp av avancerad DNA-teknik har man lyckats identifiera skelettet. Dessutom har man funnit skador på skelettet som stämmer överens med de som Rikard III ska ha fått när han stupade vid slaget vid Bosworth Field 1485. Skelettet har tio skador, varav hela åtta i huvudet. Den avlidne kungen led även av skolios och hade en krökt ryggrad.

För en historisk bakgrund till sökandet efter Rikard III:s gravplats, se mina tidigare blogginlägg i ämnet:
120827: Rikard III:s grav söks under p-plats
120913: Rikard III funnen?

Tack vare ren slump undgick gravplatsen att förstöras under byggnadsarbeten på 1800-talet. Det var ”only inches” som räddade honom då. Rikards fötter klipptes dock av vid detta tillfälle.

Rikard III kommer senare att ombegravas i Leicesters katedral.
Dessutom ska man återskapa hans utseende. Det finns nämligen inget samtida bevarat porträtt av kungen, bara senare kopior. Flera av dessa har försökt förstärka ett elakt utseende hos kungen, helt enligt de segrande Tudorkungarnas propaganda.

BBC News har en mycket utförlig artikel om identifieringen:
Richard III dig: DNA tests confirms bones are king’s

Här finns också ett bildspel:
Richard III: The twisted bones that reveal a king

The Telegraph har en intressant grafik över fyndplatsen:
How Richard III:s grave was discovered

Rikard III funnen?

Som tidigare nämnts i bloggen har man i Leicester, Storbritannien, inlett sökandet efter kung Rikard III:s gravplats. Han stupade vid slaget vid Bosworth Field 1485. Man tror att ruinerna efter den klosterkyrka i vilken han begravdes ligger under en parkeringsplats i staden.

Nu rapporteras att man har gjort intressanta fynd. Man har hittat rester efter franciskanerklostret, och dessutom ett skelett, som man på goda grunder misstänker är Rikard III:s. Det har tydliga spår efter stridsskador, och en krökt ryggrad som tyder på skolios.
Nu ska kvarlevorna DNA-undersökas vid Leicesters universitet, något som kan ta flera månader.

Vi kan konstatera att de brittiska arkeologerna tycks ha haft större tur vid letandet efter sin kungliga gravplats än vad de svenska kollegorna hade när de sökte efter Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan.

BBC News:  Richard III dig: ‘Strong evidence’ bones are lost king

BBC News: Richard III dig: Have they found their man in Leicester?

BBC News: Videoklipp

 

Rikard III:s grav söks under p-plats

Under 1400-talet rasade Rosornas krig i England. Ätterna York och Lancaster kämpade om makten i ett inbördeskrig. Slutpunkten för Rosornas krig nåddes 1485, då kung Rikard III av ätten York stupade vid slaget vid Bosworth Field. Segraren av ätten Lancaster, Henry Tudor, blev ny kung under namnet Henrik VI. Därigenom inleddes Tudorättens period på Englands tron, som kom att vara i 117 år.

Rikard III är en legendarisk person i brittisk historia. Han var kung i endast två år, men blev den siste kungen av England som stupade i strid. Han är också den enda engelske kung vars gravplats inte är känd.

Efter slaget vid Bosworth Field begravdes Rikard III i en franciskansk klosterkyrka i Leicester. Under 1500-talet revs klostret, och under seklernas gång har kunskapen om Rikards exakta gravplats försvunnit. Idag tror man att resterna av klostret finns under en parkeringsplats i Leicester.

P-platsen i Leicester, under vilken man tror att Rikard III kan finnas

Ett projekt inleds nu, där man har som mål att hitta Rikard III:s grav. Om man skulle hitta den finns möjligheter till DNA-tester som i så fall görs vid Leicesters univeristet.

Rikard III har traditionellt fått ett riktigt dåligt rykte. Tudor-segrarna var de som skrev historien efteråt, och de tillmätte inte Rikard några direkt positiva egenskaper, förutom att han var tapper i strid.
William Shakespeare skrev ett av sina mest berömda historiska dramer om just Rikard III. Det är Rikard som i dramat utbrister ”A kingdom for a horse!” vid Bosworth. Shakespeare skildrar honom som en hänsynslös despot. Sanningen om honom var troligen mer nyanserad.

Pressinformation från universitetet i Leicester:
Historic search for King Richard III begins in Leicester

Här finns fyra pdf-filer med fakta om Rikard III och om projektet

Mail Online : Is this the lost grave of King Richard III?

 

 

Nya terrakottafynd i Kina

Utgrävningarna av den kinesiske kejsaren Shi Huangdis gravområde fortsätter. Den s k terrakottaarmén omfattar redan många tusentals figurer i naturlig storlek.
Kinesiska arkeologer har nu visat upp 120 nya terrakottafigurer, bl a flera som föreställer akrobater. Dessutom har man funnit en målad sköld, och figurer med välbevarade färgmönster. Hela detta jättelika gravkomplex skapades för ca 2200 år sedan.

BBC News: China’s new terracotta warriors (bildspel)

BBC News: China reveals more than 100 new terracotta warriors (videoklipp)

Läs mera om Terrakottaarmén

Fortsatt jakt på Ladulås

Sedan ett år tillbaka pågår sökandet efter kung Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Man vill undersöka kungens släktskap med Birger jarl, vars grav i Varnhems klosterkyrka redan har undersökts.

Men Magnus Ladulås mäktiga gravtumba visade sig innehålla en helt annan familj från 1400-talet.
Nästa steg var att undersöka kung Karl Knutsson Bondes grav. Här fanns skelett som inte hade undersökts tillräckligt noggrant i samband med den förra gravöppningen 1916. Så man öppnade Karl Knutssons grav. Nu har det visat sig att Magnus Ladulås inte heller ligger där. Samtliga skelett även i den graven kommer från 1400-talet.

Men nu har man hittat nya spår. I Karl Knutssons grav finns en medeltida tegelmur, bakom vilken man nu misstänker att det kan finnas ett hittills okänt gravrum. Här skulle Magnus Ladulås kunna finnas. Letandet fortsätter.

Som vanligt kan man följa arbetets gång i Magnus Ladulås gravöppningsblogg.

SvD 120424: Mysteriet med Magnus Ladulås tätnar
DN 120424:  Magnus Ladulås – fortfarande ett mysterium

Europas äldsta bok

St Cuthbert GospelSt Cuthbert Gospel

British Library har köpt Europas äldsta bevarade bok, ”St Cuthbert Gospel” (Evangelium enligt St Cuthbert), från slutet av 600-talet. Priset: 97 miljoner kronor.
Denna bok är fullständigt unik och har en intressant bakgrundshistoria.

St Cuthbert var ett av de mest populära engelska helgonen. Han levde på 600-talet och var en högt ansedd kristen ledargestalt, känd för sin asketism. Han var biskopsvigd på ön Lindisfarne utanför norra Englands kust. (Lindisfarne är mest känd för att det var där den allra första kända vikingaräden mot engelskt område utfördes år 793). Mot slutet av sitt liv levde han eremitliv på ön Innis Farne.

Många legender och mirakelberättelser kring Cuthbert spreds. Han dog 687 och helgonförklarades 698, då han också fick sin gravplats på Lindisfarne. I samband med begravningen lade man ned den nu bevarade evangelieboken i Cuthberts kista, bredvid hans huvud.

När vikingarna började komma till området och röva och härja, beslutade sig munkarna för att flytta runt mellan olika platser, och att hela tiden ta med sig Cuthberts kista.
År 1104 skulle man till sist ombegrava Cuthbert i katedralen i Durham. Då upptäckte man den här gamla evangelieboken, som var mycket välbevarad och som redan i början av 1100-talet ansågs vara en gammal bok.

St Cuthbert Gospel är Europas äldsta bevarade intakta bok. Att den alls finns kvar kan sägas vara Cuthberts allra största mirakel! Hela inbindningen är i original från 600-talet.

Texten är en avskrift ur Johannes-evangeliet. Boken innehåller ca 90 sidor med handskriven s k uncial-text. Boken är liten till formatet, endast 138 x 92 mm – som en liten pocketbok ungefär.

Boken har varit permanent utlånad till British Library sedan 1979, men nu har biblioteket alltså köpt den. Säljare var den brittiska jesuitorganisationen Society of Jesus. British Library har haft en stor insamlingskampanj för att kunna köpa in boken. Den ägs nu gemensamt av biblioteket, Durhams universitet och katedralen i Durham.

I samband med köpet har hela boken publicerats digitalt i sin helhet för första gången.

SvD 120418: Vikingaräd räddade Europas äldsta bok

British Library: BL acquires the St Cuthbert Gospel

British Library, Medieval and earlier manuscripts blog: St Cuthbert Gospel saved for the Nation

Läs boken online:
British Library: Digitised manuscripts: St Cuthbert Gospel

Jakten på Magnus Ladulås

Förra året konstaterades det att Magnus Ladulås inte vilar i den pampiga grav som bär hans namn i Riddarholmskyrkan. Personerna som ligger där begravdes på 1400-talet. Någonstans har det blivit en förväxling. Forskarna tror nu att Magnus Ladulås kan vara en av de personer som ligger i kung Karl Knutssons grav en bit bort i samma kyrka.

På måndagen öppnades Karl Knutssons grav. Man kan följa arbetet i Magnus Ladulås gravöppningsblogg.

Vampyrer förr och nu

Vampyrernas historia

Just nu är vi mitt inne i en intensiv vampyrtrend. Filmer, böcker och tv-serier om vampyrer av skilda slag dyker upp. Vampyrtrender brukar komma med ca 20 års mellanrum. Men denna gång är den osedvanligt kraftfull.
I boken ”Vampyrernas historia” av Katarina Harrison Lindbergh (Norstedts, 2011) får vi hela historien om vampyrer, berättad ur olika perspektiv.

Boken är uppdelad i tre avdelningar. Först beskrivs vampyrerna i folktron. Sedan kommer ett långt avsnitt om vampyrer i konst och populärkultur. Den tredje delen behandlar vampyren i människan. Här finns berättelserna om de ”verkliga” vampyrerna Gilles de Rais, Vlad Tepes och Elisabeth Bathory.

De tidigaste vampyrberättelser som man känner till idag finns nedtecknade på kilskriftstavlor från Mesopotamien. Där beskrivs blodtörstiga avgrundsdemoner. Vår nutida bild av vampyrer är mycket starkt färgad av Bram Stokers roman Dracula från 1897, och alla filmatiseringar som gjorts av den.

Norden har en rik flora av vampyrberättelser, och här kan vi läsa om folktro från Island, Danmark och Sverige.

Den här boken är riktigt intressant och ger en bred bild av vampyrberättelser från olika århundraden. Författaren konstaterar att vampyrberättelserna brukar följa med sin tid och ständigt anpassas. Nu har vi exempelvis Stephenie Meyers Twilight-serie som formar dagens unga läsares vampyrbild.

Och hur är det egentligen med vitlök – är det egentligen ett pålitligt och effektivt vapen mot vampyrer? Läs denna bok om du vill veta mera.

Vampyrernas historia i bibliotekets katalog

Döda vikingar i Dorset

En uppföljning till gårdagens boktips om ”Tre gälder i England”:
SVT:s ”Vetenskapens värld” sände igår ett långt reportage om skelettfynden i en massgrav i Dorset i södra England.

Fyndet gjordes 2009. Graven innehöll kvarlevorna av 54 halshuggna män. Först trodde arkeologerna att det var lokalbefolkning som dödats av vikingar, men senare insåg man att de döda snarare var nordbor. Massakern ägde rum för ca 1000 år sedan, då vikingar rövade och härjade längs de brittiska kusterna.
BBC News (100312): Skeletons ‘Scandinavian Vikings’
BBC News (100312): In pictures: Burial pit

Vilka var då de avrättade männen i gropen? Skeletten visar inga spår av äldre stridsskador.
Flera teorier kring gravfyndet har lanserats. En forskare vid Cambridge University tror att männen i graven tillhörde Jomsvikingarna.
BBC News (120125): ‘Skeletons found in Dorset mass grave were mercenaries’

SVT:  Vetenskapens värld (120227): En ovanlig mordutredning
Se hela reportaget i SVT Play (längd 49:19)

%d bloggare gillar detta: