Bloggarkiv

S:t Nikolaus

S:t Nikolaus

Helgonet S:t Nikolaus (ca 270-342) var biskop av Myra i Mindre Asien, och den 6 december är hans egen dag. Nikolaus och Niklas har namnsdag.

På medeltiden blev Nikolaus handelsmännens och sjöfararnas skyddshelgon. Senare blev han även skolbarnens helgon och förknippades med givmildhet. En del av legenderna kring Nikolaus går ut på att han brukade ge små presenter till andra genom att gömma gåvor i deras skor.
I protestantiska länder associerades Nikolaus med julen.  Jultomten kallas ju Santa Claus i engelsktalande länder.
Nikolaus reliker är fördelade i två städer, Bari och Venedig.

I vissa kulturer och länder, t ex i Nederländerna, firar man fortfarande Nikolaus den 6 december genom att ge barnen julgåvor just detta datum.
I Sverige ansågs vädret på Nikolausdagen kunna förebåda väderleken för resten av december.

Bilden av Nikolaus förvandlades gradvis till den julröda tomtefigur vi så väl känner till idag.

Europeana berättar S:t Nikolaus historia i en intressant artikel.

Heliga Birgittas födelseort

Birgitta Birgersdotter, heliga Birgitta (1303-1373) är en av Sveriges mest kända historiska personer.

Traditionellt har Finsta gård väster om Norrtälje alltid utpekats som heliga Birgittas födelseplats. Men nu har Upplands Väsby kommun skickat ut ett pressmeddelande där man hävdar att ny forskning visar att hon inte kan ha blivit född på Finsta, utan snarare på gamla Sköldnora gård i Fresta, som händelsevis ligger i Upplands Väsby kommun.

I Riksarkivet har man påträffat dokument som visar att heliga Birgittas far, Birger Petersson, inte ägde Finsta när Birgitta föddes 1303. Han hade sålt gården sju år tidigare.

I Finsta står en minnessten, och det var där Birgittajubileet firades 2003. Men man kan säkert uppmärksamma henne på flera platser.

DN 120605: Heliga Birgittas födelseort: Väsby, inte Finsta

Nytt om Erik den helige

Erik den helige

Idag 18 maj är det Eriksdagen.

Det är minsann inte varje år, eller ens varje decennium, som det utges nya titlar om Erik den helige, men nu har det hänt. Hans Hellströms ”Erik den helige : Sveriges skyddshelgon” (Veritas, 2011) är en trevlig liten bok om Erik och hans legend.

På Eriksdagen 2011 bloggade jag om Erik den helige och Eriksmäss, och tipsade då om en rejäl lunta från 1954 som upptecknar det mesta om Erik.
Men då fanns inte den här nya boken, som på endast 67 sidor lyckas sammanfatta ämnet en hel del. Här berättas vad vi vet om Eriks liv (inte så mycket), om Erik i den religiösa kulten (som blomstrade som mest under 1300- och 1400-talet) och om Erik i historieforskningen. Dessutom finns själva Erikslegenden med som en bilaga längst bak i boken, liksom en mirakelförteckning i urval.

Ibland bloggar jag om stora och tjocka böcker, men detta är verkligen en liten bok (9 x 14 cm) i fickformat. Ett bra exempel på hur man på ett fåtal sidor kan lyckas få in mycket innehåll. Läsvärt och lättläst.
Författaren Hans Hellström är fil.dr i historia.

Erik den helige i bibliotekets katalog

Europas äldsta bok

St Cuthbert GospelSt Cuthbert Gospel

British Library har köpt Europas äldsta bevarade bok, ”St Cuthbert Gospel” (Evangelium enligt St Cuthbert), från slutet av 600-talet. Priset: 97 miljoner kronor.
Denna bok är fullständigt unik och har en intressant bakgrundshistoria.

St Cuthbert var ett av de mest populära engelska helgonen. Han levde på 600-talet och var en högt ansedd kristen ledargestalt, känd för sin asketism. Han var biskopsvigd på ön Lindisfarne utanför norra Englands kust. (Lindisfarne är mest känd för att det var där den allra första kända vikingaräden mot engelskt område utfördes år 793). Mot slutet av sitt liv levde han eremitliv på ön Innis Farne.

Många legender och mirakelberättelser kring Cuthbert spreds. Han dog 687 och helgonförklarades 698, då han också fick sin gravplats på Lindisfarne. I samband med begravningen lade man ned den nu bevarade evangelieboken i Cuthberts kista, bredvid hans huvud.

När vikingarna började komma till området och röva och härja, beslutade sig munkarna för att flytta runt mellan olika platser, och att hela tiden ta med sig Cuthberts kista.
År 1104 skulle man till sist ombegrava Cuthbert i katedralen i Durham. Då upptäckte man den här gamla evangelieboken, som var mycket välbevarad och som redan i början av 1100-talet ansågs vara en gammal bok.

St Cuthbert Gospel är Europas äldsta bevarade intakta bok. Att den alls finns kvar kan sägas vara Cuthberts allra största mirakel! Hela inbindningen är i original från 600-talet.

Texten är en avskrift ur Johannes-evangeliet. Boken innehåller ca 90 sidor med handskriven s k uncial-text. Boken är liten till formatet, endast 138 x 92 mm – som en liten pocketbok ungefär.

Boken har varit permanent utlånad till British Library sedan 1979, men nu har biblioteket alltså köpt den. Säljare var den brittiska jesuitorganisationen Society of Jesus. British Library har haft en stor insamlingskampanj för att kunna köpa in boken. Den ägs nu gemensamt av biblioteket, Durhams universitet och katedralen i Durham.

I samband med köpet har hela boken publicerats digitalt i sin helhet för första gången.

SvD 120418: Vikingaräd räddade Europas äldsta bok

British Library: BL acquires the St Cuthbert Gospel

British Library, Medieval and earlier manuscripts blog: St Cuthbert Gospel saved for the Nation

Läs boken online:
British Library: Digitised manuscripts: St Cuthbert Gospel

Santiago de Compostela

Santiago de Compostela

Santiago de Compostela är huvudstad i Galicien i nordvästra Spanien. Under medeltiden var staden en av de viktigaste vallfartsorterna för pilgrimer.

Om denna legendariska stad och om pilgrimsfärder dit kan du läsa i boken ”Santiago de Compostela : vägar och vandringar till aposteln Jakobs grav” av Carl Jacob Gardberg (Schildts, 2001).

Jakob var den förste av Jesu apostlar som hade lidit martyrdöden, och enligt traditionen hade han begravts på den iberiska halvön. År 813 upptäcktes en grav i området, som ansågs vara den helige aposteln Jakobs grav. Upptäckten kom lägligt eftersom de kristna vid denna tid kämpade mot morerna i nuvarande norra Spanien. För spanjorerna blev Jakob ett nationalhelgon.

Från 1000-talet och framåt blev Jakobs grav ett populärt vallfartsmål. Vägarna förbättrades, broar byggdes, allt för att underlätta för pilgrimerna.
Vägen dit knöt samman många vandringsleder i Europa. Redan på 1100-talet utgavs den första pilgrimsguiden. Den vanligaste vägen gick söderut från Paris.

Jakobs mest kända symbol är kammusslan, som kunde plockas på stränderna i närheten. I stort sett alla pilgrimer som besökte Santiago de Compostela tog med sig musslor hem.

Även många nordbor besökte Santiago de Compostela. Den mest berömda resan dit gjordes av den heliga Birgitta och hennes make Ulf Gudmarsson 1341-43.

I och med reformationen minskade pilgrimernas antal i Santiago de Compostela. Gustav Vasa lät vid Västerås riksdag 1544 förbjuda pilgrimsfärder.

I den här trivsamma boken kan du läsa om både historia och nutid. På bara 120 sidor finns mängder av intressant läsning. Ett kapitel handlar om nutida färder till Santiago de Compostela, och ett annat om pilgrimsvägen som kulturhistoria. Stadens äldre delar är numera ett av UNESCOs många världsarv.

Santiago de Compostela i bibliotekets katalog

Sjusovardagen

Sjusovarna
De sju sovarna, avbildade på en rysk ikon.

Trögt att vakna i morse? Det kanske berodde på att det är Sjusovardagen idag, den 27 juli.

Sjusovardagen, eller Sju sovares dag, var en helgondag i den svenska kalendern fram till 1901.
Historien är en gammal martyrlegend. Under den romerske kejsar Decius tid på 200-talet flydde sju kristna män i Efesos undan förföljelse och gömde sig i en grotta. Grottöppningen murades igen.
Ca 200 år senare återupptäcktes grottan och de sju sovarna vaknade, men trodde att de endast hade sovit en enda natt. Härifrån kommer uttrycket ”sjusovare”.

I Efesos i nuvarande Turkiet finns en kyrkoruin med hundratals gravar från 600- och 700-talet. Kyrkan var dedicerad till de sju sovarna.
Romersk-katolska kyrkan fastslog att 27 juli var dessa sjusovande martyrers dag.

En del folkliga traditioner menar att den som sover länge den här dagen kommer att vara trött ett helt år framåt. Det sägs dessutom att regn på sjusovardagen innebär regn i sju veckor.

Eriksmäss

Erik den heliges skrin
Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka

18 maj var förr en viktig dag i kalendern. Då firade man Eriksmäss.
Erik den helige dog detta datum år 1160, och därför har Erik namnsdag 18 maj. Dagen var dessutom helgdag fram till 1571.

Uttrycket ”Om Erik ger ax, ger Olof kaka” syftar på att om höstrågen hade gått ax den 18 maj så skulle man kunna baka bröd av mjölet till Olsmäss, Olofs dag, den 29 juli.

Efter 1753 års kalenderreform, då 11 dagar togs bort ur kalendern för att den skulle hamna i takt med årstiderna, blev dock detta gamla talesätt svårare att uppfylla.

Vem var då Erik den helige? Om hans liv vet man egentligen inte så mycket. Han erkändes som kung i Västergötland ca 1158 och enligt traditionen dödades han i Uppsala.
På 1170- och 1180-talen började man tillbe honom som helgonet Sankt Erik, men han blev aldrig formellt kanoniserad. Som kung verkar Erik inte ha varit särskilt betydelsefull, men som helgon har han historiskt varit betydligt viktigare.
Under 1200-talet lade man Eriks ben i ett relikskrin i Uppsala. I samband med att relikerna flyttades från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuvarande Uppsala) tillkom en hel helgonlegend kring Erik.
På 1300-talet brukade man bära helgonskrinet i procession i Uppland.

Det intressanta med Erik är att hans helgonskap överlevde reformationen. Ett nytt relikskrin togs fram på 1500-talet, och det kan vi idag se i Uppsala domkyrka

Erik den helige

Om Erik den helige finns en rejäl lunta från 1954, ” Erik den Helige : historia, kult, reliker : studier”, 453 sidor tung.
I denna gedigna bok kan du läsa kapitel om Erikskulten, om Erik i bildkonsten, och ganska mycket om relikskrinet och om dess innehåll. Dessutom återges Erikslegenden både på latin, fornsvenska och modern svenska.
Bland författarna finns medeltidsarkeologen Bengt Thordeman och historikern Nils Ahnlund (som var ledamot av Svenska Akademien).
Ett av många fynd från bibliotekets bokmagasin.

Erik den helige i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: