Bloggarkiv

Det stora Kinaintresset

Ostindiskt

I den fina boken ”Ostindiskt : kinesiskt porslin och Kinaintresset i Sverige under 1700-talet” av Lars Sjöberg och Ursula Sjöberg (Norstedts, 2011) kan du läsa om det stora Kinaintresse som fanns för 250 år sedan.

Det svenska Ostindiska kompaniets handelsskepp förde under 1700-talet med sig stora mängder varor från Kina till Göteborgs hamn. Det var enorma mängder porslin. Eftersom det var på modet med kinesiskt, ville i princip varje välbeställt hushåll ha kinesiska porslinsserviser. Man tror att det handlar om hela 20-30 miljoner porslinsföremål som levererades till Sverige med dessa handelsskepp. Dessutom kom fartygen med te och kryddor, papperstapeter, sidentyger och påkostade möbler.

Ostindiskt” handlar just om detta stora intresse för Kina, och om alla vackra konstföremål. Boken berättar också om de personer och familjer som beställde porslinet och möblerna. En del av beställarna var aktiva i Ostindiska kompaniet. De kunde vara direktörer, kaptener och tillhörde både adeln och borgerskapet. Detta var en stor finansiell verksamhet, där väldigt många var inblandade. Kina blev därmed under 1700-talet en mycket stor inspirationskälla i Sverige.

Författarna Lars Sjöberg och Ursula Sjöberg är båda konstvetare och har tidigare utgivit andra konst- och arkitekturböcker. Bokens foton är av mycket hög kvalitet och de har tagits av Staffan Johansson.

Den mest kända svenska byggnaden beträffande kinesisk kulturpåverkan är ju Kina slott på Drottningholm. Om detta slott finns det redan mycket skrivet, så i ”Ostindiskt” fokuserar man istället på två andra byggnader, Ekebyholms och Thureholms herrgårdar, i Uppland och Södermanland. De föremål man valt ut till boken är de som kan knytas till enskilda personer och familjer. På så vis blir berättelsen om det kinesiska porslinet och möblerna en integrerad berättelse som sätts in i sitt sammanhang. Resultatet är en mycket fin och läsvärd bok.

Större delen av boken handlar om det kinesiska porslinet, vilket ju också är det vi oftast förknippar med 1700-talets Kinahandel. Här kan du läsa om, och se oerhört fina bilder på, matserviser och teserviser, bålskålar och punschmuggar, trädgårdsprydnader med mera. Men här finns också ett längre avsnitt om andra konsthantverk: emaljer, elfenben, pärlemor, siden och inte minst lackföremål. Den hantverksskicklighet som låg bakom all denna produktion är verkligen beundransvärd. Boken avslutas med ett litet kapitel om kinesiska lusthus.

Alla dessa kinesiska föremål medförde också nya umgängessätt. Det blev t ex mycket populärt att umgås över en kopp te.

Fotona i ”Ostindiskt” är framstående. Du kan detaljstudera tallrikar, serviser, lackdekor, sidenmönster. Det gör ”Ostindiskt” till en riktigt vacker bok, och dessutom välskriven.
En både blädder- och läsvänlig bok om det stora Kinaintresset i Sverige på 1700-talet.

Ostindiskt i bibliotekets katalog

Kinesiskt porslin

Kinesiskt porslin

Antikrundan” är ett av SVT:s mest populära program. I nästan varje program förekommer kinesiska porslins- och keramikföremål, i vissa fall väldigt gamla sådana. Det finns ett stort samlarintresse för kinesiskt porslin.
Om du vill få en bra introduktion till ämnet finns en utmärkt guidebok, ”Kinesiskt porslin – det vita guldet” av Björn och Anna Gremner (AntikWest, 2011). Björn Gremner är Antikrundans expert på kinesiskt porslin, och han har skrivit den här boken tillsammans med sin dotter som är antikhandlare.

Kinesiskt porslin är inte bara konst, det är också historia och kultur. I boken finns en kronologisk genomgång av porslin från de olika tidsepokerna och dynastierna. Här finns också ett längre avsnitt om Svenska Ostindiska Compagniet och det porslin som man importerade till Sverige.

Det var redan under Tang-dynastin (618-906) som kineserna började exportera porslin till sina grannländer. Men den stora exporten till Europa tog fart först på 1600- och 1700-talet.
Varje europeiskt land bildade ett eget handelskompani som ägnade sig åt handel med Kina. Det svenska ostindiska kompaniet hade sitt faktori i Kanton, och härifrån skeppades sedan allt porslin hem till Sverige. Det man först importerade var det rent kinesiska porslinet. Senare började man beställa specialporslin som passade europeiska måltidsvanor.
Den mest kända kinesiska porslinsdynastin är Ming (1368-1644). Begreppet ”Mingvas” är välkänt.

”Kinesiskt porslin – det vita guldet” är en bra guide med massor av fina illustrationer. Här får vi också svar på praktiska frågor, exempelvis hur man bedömer ålder, hur man skiljer på falskt och äkta, vilka regler som gäller för export, hur dynastiernas kejsarmärken ser ut, osv. Ett särskilt intressant avsnitt handlar om symbolik i de olika dekorerna.
Passar både nybörjaren och den mer erfarne samlaren. En både bildande och praktisk bok.

Kinesiskt porslin – det vita guldet i bibliotekets katalog

Se Mogaogrottorna med ny teknik

Mogaogrottorna: digital kopia i 3D

Många historiska platser drabbas av olika skador i samband med att de blir turistmål för tusentals besökare. De unika grottmålningarna i Lascaux i Frankrike kan numera endast beskådas i en kopia av originalgrottan, som är stängd för allmänheten.

De buddhistiska Mogaogrottorna i den kinesiska provinsen Gansu, i en oas vid Sidenvägen, har haft motsvarande problem.
Grottorna, som är uppsatta på UNESCOs världarvslista, består av 492 grottempel som uthuggits i fem nivåer. De var bostäder åt munkar.
Här finns några av världens främsta exempel på buddhistiska väggmålningar. De äldsta är från 300-talet e. Kr. Sammanlagt täcker alla väggmålningar en yta på hela 45 000 kvadratmeter.

BBC News Magazine berättar i en intressant artikel hur vetenskapsmän i Hong Kong nu återskapat grottornas originalutseende med hjälp av avancerad 3D-teknik. Resultatet är extremt realistiskt. ”Bättre än att se de riktiga grottorna” enligt en bedömare.
Kanske blir detta framtidens enda sätt för turister att uppleva historiska miljöer?

BBC News Magazine: Digital Chinese caves preserve history (med videoklipp)

Sima Qian – Kinas store historiker

Förr kunde historiker ha en tuff tillvaro.
BBC News magazine berättar historien om den kinesiske historikern och historiografen Sima Qian (145-ca 86 f.Kr.). Han anses vara den kinesiska historiografins fader.

Sima Qian hade en upphöjd position, men föll i onåd. Han tvingades välja mellan avrättning eller kastrering. Han valde då det sistnämnda, för att kunna fullborda sitt stora arbete ”Shiji” (”Historieskrivarens uppteckningar”). Detta nästan 2000-åriga verk har haft en mycket stor och viktig betydelse inte bara för den kunskap och information som ingår, utan lika mycket för all efterföljande kinesisk historieskrivning och annan kinesisk litteratur.

Historiografi kan dels innebära den vetenskapliga analysen av historieforskningen, och kan dels betyda själva de historiska verk som frambringas av den historiska forskningen.

BBC News Magazine: Sima Qian – China’s grand historian

Nya terrakottafynd i Kina

Utgrävningarna av den kinesiske kejsaren Shi Huangdis gravområde fortsätter. Den s k terrakottaarmén omfattar redan många tusentals figurer i naturlig storlek.
Kinesiska arkeologer har nu visat upp 120 nya terrakottafigurer, bl a flera som föreställer akrobater. Dessutom har man funnit en målad sköld, och figurer med välbevarade färgmönster. Hela detta jättelika gravkomplex skapades för ca 2200 år sedan.

BBC News: China’s new terracotta warriors (bildspel)

BBC News: China reveals more than 100 new terracotta warriors (videoklipp)

Läs mera om Terrakottaarmén

Kinas ledare

Kinas ledare

2011 högtidlighöll Kina 100-årsdagen av sin revolution. Det tvåtusenåriga kinesiska kejsardömet störtades 1911. Därefter inleddes det moderna Kinas historia. Många hade stora förhoppningar på det nya samhället. Men istället för fred och välstånd följde inbördeskrig, invasioner och flera auktoritära regimer.
Hans Hägerdals ”Kinas ledare 1912-2012” (Historiska media, 2012) är den första boken på svenska som sammanfattar de senaste 100 årens kinesiska historia.

Att fokusera på ledarna är ganska logiskt med tanke på den hierarkiska uppbyggnaden av samhället Kina. De fyra stora ledarna beskrivs ingående i boken: Sun Yat-Sen, Chiang Kai-Shek, Mao Zedong och Deng Xiaoping. De senare ledarna har inta varit lika färgstarka som dessa fyra herrar. Den allra senaste perioden beskrivs ganska summariskt i slutet av boken. Tyngdpunkten ligger istället på 1900-talets första hälft.
Det blir en hel del personfokus, och vi får veta en hel del om ledarnas personliga egenheter, om deras relationer till varandra och till omvärlden och hur deras perioder av styre har betraktats av samtiden och i efterhand.

Här finns också ett flertal starka ögonvittnesskildringar som beskriver hur inbördeskrigen drabbade de enskilda människorna.

Författaren Hägerdal är Asienkännare och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han har tidigare skrivit ”Kinas historia” (2008) och ”Vietnams historia” (2005). Han skriver levande och lättillgängligt om den här dramatiska, och tidvis även kaotiska, perioden. En läsvärd och intressant skildring av Kinas 1900-tal.

Kinas ledare i bibliotekets katalog

Republiken Kina 100 år

Kinas historia

10 oktober 1911 inleddes en revolt i Kina som ledde till kejsardömets fall och utropandet av republiken Kina. 10 oktober högtidlighålls därför i Kina som republikens födelsedag. Ibland kallas dagen ”Double ten day” och har blivit Kinas nationaldag.

”Kinas historia” av Hans Hägerdal (Historiska media, 2008) är den senaste boken om kinesisk historia som utgivits på svenska. Det är en bra och innehållsrik översikt över detta väldiga land.
En stor del av boken handlar om Kinas dramatiska 1900-tal, men innan dess får vi en intressant översikt över de äldsta civilisationerna, om de sju huvudepokerna i det kejserliga Kina och så småningom Maos maktövertagande 1949. Nästan 400 sidor.
Författaren är lektor vid Växjö universitet med särskild inriktning på internationell historia.

Kinas historia i bibliotekets katalog

Vem som egentligen är den rättmätige innehavaren av namnet ”Republiken Kina” är en infekterad tvistefråga mellan Kina och Taiwan sedan många år.
BBC News skriver om hur republikens 100-årsjubileum uppmärksammas i Taiwan.
BBC News: Legacy debate as Republic of China marks 100 years

Terrakottaarmén

Terrakottaarmén

Det var Chi Hoang Ti,
kung av Tsin,
som lät bygga den kinesiska muren
och bränna alla böcker i Kina.
Detta hände på Hannibals tid,
innan Jesus var född.
(Evert Taube: ”Muren och böckerna”)

1974 gjorde kinesiska bönder i Lintong ett unikt fynd.
Man hittade då de första terrakottasoldaterna, som var inneslutna i underjordiska bergsschakt. Det var gravstatyer som hörde till gravmonumentet efter Kinas förste kejsare, Shi Huangdi (259-210 f. Kr.).
I dagsläget uppgår antalet soldater till ca 8000. Alla är skulpterade med individuella drag. Dessutom har man hittat 130 stridsvagnar och flera hundra hästar, alla i terrakotta. De skulle försvara kejsaren i livet efter detta. Alla soldater, hästar och vagnar var dessutom omsorgsfullt målade i klara färger.

Området är inte färdigutgrävt. Man har t ex inte kommit fram till själva gravkullen, där kejsaren själv förmodas vila. Dessutom finns mängder av andra gravplatser och schakt kring kullen.

Historikern John Man berättar i ”Terrakottaarmén” om den tid för 2000 år sedan, då armén skapades. Samtidigt beskriver han sina möten i Kina med arkeologer och forskare som arbetar med projektet.
En levande och lättläst skildring. Detta är en bok som är svår att släppa när man börjar läsa. Illustrerad med färgfoton.

Terrakottaarmén i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: