Bloggarkiv

Flytande palats

Flytande palats

”Ingenting kan vara mer imponerande, ej heller mer ägnat att förhärliga Konungens majestät än att hans fartyg bär den praktfullaste utsmyckning som skådats på haven.”
Så sade Ludvig XIV:s minister Colbert om de franska örlogsfartygen och hur viktigt det var att deras konstnärliga utsmyckning var så rik som möjligt.

Hans Soops fina bok ”Flytande palats : utsmyckning av äldre svenska örlogsfartyg” (Signum/Atlantis, 2007) är en av de första i sitt slag som ger en sammanfattande bild av hur svenska örlogsskepp pryddes med snidade och målade träskulpturer som symboliskt skulle glorifiera konungen, hans ätt och nationen Sverige.

Hans Soop är f d intendent vid Sjöhistoriska museet och har aktivt arbetat med konserveringen av regalskeppet Vasa. Han disputerade 1986 med en avhandling om Vasas skulpturer.

Boken inleds med ett par kortfattade avsnitt om skepp från brons- och järnålder, vikingatid och medeltid. Få skeppsutsmyckningar har bevarats från denna tid. Vi har dock hällristningar, bildstenar och ett fåtal fynd av vikingaskepp att studera.

Bokens tyngdpunkt ligger istället på perioden från 1500-talet till 1800-talet. Det görs även utblickar till andra länders skeppsutsmyckning. Särskilt gäller det i kapitlet om 1500-talet, där ett flertal kända elisabetanska fartyg beskrivs. Även avsnitt om Frankrike och Nederländerna ingår i boken.

Det var under Vasatiden som den svenska örlogsflottan byggdes upp. Sedan har vi stormaktstiden, där Vasa är ett praktfullt exempel på ett överdådigt utsmyckat kungligt fartyg. Bokens avslutande kapitel om den Gustavianska tiden samt 1800-talet är riktigt intressanta.

Den som vill läsa om gamla galjonsfigurer hittar här både faktauppgifter och fina foton.
En galjonsfigur var en snidad eller skulpterad figur på förstäven på äldre fartyg, som ofta föreställde någon mytologisk figur med anknytning till fartygets namn

Skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman lät bygga Gustaf III:s linjeskepp i Karlskrona, och fregatterna utsmyckades med Johan Törnströms galjonsfigurer. Törnströms yrkestitel var amiralitetsbildhuggare, och hans galjonsfigurer är av mycket hög konstnärlig klass.
Här kan vi se bilder från skonerten Amphion. Det var Gustaf III:s älskade lustjakt. Delar av Amphion har bevarats och finns idag att se på Sjöhistoriska museet.

Många av de fint utsmyckade fartygen har inte överlevt till våra dagar. De sköts kanske sönder eller sprängdes i luften under sjöslag, och om de klarade sig blev de så småningom omoderna och uttjänta. Då kunde de kasseras och huggas upp på varvet. Men det finns en hel del konstruktionsritningar och skisser bevarade, så att vi idag kan få ett begrepp om hur fartygen kan ha sett ut.

”Flytande palats” är en riktigt fin bok i stort format. Artiklarna är genomgående läsvärda och intressanta, och kräver inga egentliga förkunskaper. På biblioteket hittar du boken under ämnet Konst, skulptur.

Flytande palats i bibliotekets katalog

 

Den gröne mannen

Den gröne mannen

Det brukar sägas att på biblioteket har du möjlighet att plötsligt upptäcka den där boken som du inte visste att du ville läsa. ”Den gröne mannen” av Adèle Schreiber (Dialogos, 2013) är just en sådan bok.

”Den gröne mannen” handlar om en alldeles särskild konstnärlig utsmyckning i kyrkor och katedraler, nämligen de gåtfullt bladbeklädda ansikten som ser på oss. De kallas bladmän eller gröna män, och är märkligt uttrycksfulla. Ofta tycks de inte riktigt passa in i sin omgivning. Det är tydligt att dessa ansikten inte är kristna symboler. Hur kunde de hamna inne i kyrkorna?

Konsthistorikern Adèle Schreiber beskriver i den här boken den gröne mannens historia, och den är riktigt intressant. Hon visar att den gröne mannen har sitt ursprung i Indien, och att de äldsta exemplen på bladmän är ca 2000 år gamla. Troligen kom motivet till Europa med romerska skulptörer och stenhuggare under det första århundradet efter Kristus. Under medeltiden blev sedan gröna män ett vanligt inslag i kyrkor i flera olika länder, och motivet kom även till Sverige, antagligen via engelska och tyska byggnadsarbetare.

Bladman från 1200-talet i Bambergs katedral, Tyskland.

Man kan hitta bladmän eller gröna män på de mest skilda platser, inte sällan lite undanskymt. De finns på kapitäl, pelarbaser, korskrank, dopfuntar, predikstolar och på flera andra ställen, ibland som gravutsmyckningar. I modern tid kan vi också se gröna män i andra sammanhang, exempelvis i bildkonst och i reklamsammanhang.

”Den gröne mannen” är rikt illustrerad, med bilder i både färg och svartvitt. Boken är fylld av suggestiva foton av bladmän. Man slås av hur många varianter som finns av detta motiv. Vissa av ansiktena är nästan kusligt realistiska och tycks följa betraktaren med blicken. Andra är groteska.

Grön man från 1100-talet i romansk kyrka i Kilpeck, Storbritannien.

Men vad betyder då den gröne mannen? Vad symboliserar han? Det är inte helt klart.
De indiska ursprungsmotiven tycks ha haft en beskyddande roll. På gravar symboliserar den gröne mannen däremot återuppståndelsen och livets kretslopp. Medeltida teologer hade olika uppfattning om bladmännen. Någon ansåg att han var symbol för naturens växtlighet, alltså Guds skapelse. En annan ansåg att den gröne mannan borde fördömas eftersom han var en symbol för köttets lust. Några har ansett bladmännen vara demoner och spöken, medan andra menade att de var beskyddare och personifierade återfödelsen och det eviga livet.

”Den gröne mannen” inleds med en bakgrundsbeskrivning och övergår sedan till att skildra de olika varianter av motivet som finns. Här finns också ett särskilt kapitel som beskriver de gröna männen i svenska kyrkor. Det finns häpnadsväckande många.

Schreibers bok är den första på svenska i detta ämne. Tidigare finns endast en uppsats från 1992, samt några böcker på engelska.

Det här är en fascinerande bok, som får läsaren att se på byggnader och deras utsmyckning med nya ögon. Man blir genast nyfiken på om man kan upptäcka några bladmän i sin egen omgivning, kanske några man tidigare inte tänkt på.
Ser du någon kyrkobesökare som ivrigt kikar i skrymslen och vrår, är det troligen någon som också läst ”Den gröne mannen” och nu spanar efter nya bladmän som väntar på upptäckt.

Den gröne mannen i bibliotekets katalog

Medeltida byggmästare

Medeltida byggmästare i Norden

Än idag imponeras vi av de stora kyrkobyggnader som uppfördes i Sverige för så många sekler sedan. Vi beundrar stenhuggarnas hantverksskicklighet, men det fanns även andra yrkesgrupper som förtjänar att lyftas fram.

Konsthistorikern Jan Svanberg är en av Sveriges främsta experter på vårt medeltida konstarv, och i den nya boken ”Medeltida byggmästare i Norden” (Signum, 2013) berättar han kunnigt och intresseväckande om de olika hantverkare som tillsammans skapade dessa byggnader.

Timmermännens hantverk har mycket gamla anor. Vid kyrkobyggen skulle de göra byggnadsställningar, dörrar, takstolar, tornspiror, valvformar m m. På många håll var det träbyggnader som uppfördes eftersom lämplig sten saknades. Timmermännen hade dock relativt låga inkomster, berättar Svanberg. Få av deras arbeten är signerade.

Stenhuggarna var ofta även murare. Tegelmurningens konst kom i Norden först till Danmark i mitten av 1100-talet, och först ett sekel senare till Sverige. I den här boken finns ett intressant kapitel om teglet och om de olika förband som användes. Man kan av tegelförbandens utseende lära sig att se den ungefärliga åldern på en tegelmur.

Det finns en hel del spännande detaljer att hämta ur de skriftliga källor som finns bevarade.
Murarna hade löneförmåner. I Stockholms murarskrås stadga från 1487 kan man läsa att en murare i daglön ska ha 2 öre samt mat och öl. I samband med dryckesgillen utkrävdes dock böter för den som drack sig berusad. På en kalkmålning i Vendels kyrka har en timmerman avbildats hållande en bägare och ett ölkrus. Flera källor antyder att ett kännetecken för byggnadsarbetarna just var att de ständigt drack.

Stenmästarna signerade emellanåt sina arbeten, ibland med runor och med sitt speciella stenhuggarmärke. Vissa stenmästare gjorde självporträtt på utsmyckningen av t ex dopfuntar.
Det är spännande att se hur medeltidens människor faktiskt talar till oss via sina arbeten i dessa byggnader.

Två av de kyrkor vars byggnadshistoria är bäst dokumenterad är domkyrkorna i Lund och Linköping, och de behandlas relativt ingående i den här boken, som avslutas med några återgivna källtexter. Förutom kyrkor berättas i boken också om borgen Glimmingehus.
Vi får här också veta hur arbetet var organiserat, vilka roller arkitekterna och byggmästarna hade och mycket annat.

Jan Svanbergs bok är, precis som hans tidigare böcker om medeltida konst, mycket trivsam.
”Medeltida byggmästare i Norden” är även lättläst och pedagogisk. Svanberg är bra på att berätta så att alla förstår, och han utgår hela tiden från de källor som finns. Boken är dessutom rikt illustrerad, och text och bild samverkar på ett fint sätt.

Medeltida byggmästare i Norden i bibliotekets katalog

Kyrkornas hemligheter – boken

Kyrkornas hemligheter

Under 2013 sändes den utmärkta serien ”Kyrkornas hemligheter” i SVT. Där fick vi ta del av intressant historia kring några av våra kyrkobyggnader. (De sista avsnitten finns fortfarande kvar att se i SVT Play i ett fåtal dagar till). Men den var bara en aptitretare.

Producenterna bakom serien har nu tagit fram en fantastiskt bra bok om Sveriges kyrkobyggnaders historia. Den har samma namn som serien, ”Kyrkornas hemligheter” och huvudförfattare är Ann Catherine Bonnier och Ingrid Sjöström (Medströms, 2013).

Boken är i stort format och estetiskt mycket välutformad. Texter, layout och foton samverkar på ett framstående sätt och resultatet är en mycket läsvärd och användbar bok.

I Sverige lär det finnas minst 3.700 kyrkor (då är endast de som hör till Svenska kyrkan medräknade).
Den som idag kommer in ett kyrkorum kanske har svårt att förstå varför byggnaden ser ut som den gör. Vad betyder symbolerna? Vad kan man utläsa av kyrkans arkitektur och inredning? Hur ser man om den t ex är en ombyggd medeltida kyrka? Allt detta får du svar på i boken.

Här får vi ta del av tusen års svensk kyrkobyggnadshistoria. ”Kyrkornas hemligheter” är indelad i åtta kronologiskt ordnade kapitel. I varje avsnitt lyfts några typiska exempel fram, båda beträffande kyrkobyggnader och konstföremål, med tydliga och pedagogiska beskrivningar.

Här kan vi se hur man kan bedöma åldern på ett medeltida träkrucifix genom att se i vilken stil den korsfäste Jesus är avbildad. Vi läser om hur gamla altarskåp var utformade, och får exempel på mycket framstående kyrkokonst, t ex altarskåpet i Jäders kyrka. Vissa av dessa fantastiska konstföremål är nog okända för en bred allmänhet.

Här får vi också en påminnelse om att Sverige var ett katolskt land under många sekler. I boken beskrivs också hur reformationen och övergången till luthersk statskyrka påverkade de svenska kyrkornas utseende.

Många arkitekturinfluenser har kommit till Sverige från utlandet. Skilda strömningar har dominerat under olika sekler. I ”Kyrkornas hemligheter” kan du se hur de olika stilarna har avlöst varandra, och hur kyrkorummet förändrats med tidens växlingar. Från mörka gotiska valv till ljusa rymliga rum är steget kanske inte så långt som man kan tro.
Läs om hur ”Tegnérladan” blev Sveriges vanligaste kyrkotyp, och hur reaktionen mot denna likformighet resulterade i nygotiken i slutet av 1800-talet.

Här får du också se glasfönster, skulpturer, gravkor, påkostade predikstolar, spännande kyrkomålningar på både sten och trä, och mycket annat. Läs också om hur hela kyrkolandskap kom att domineras av en enda arkitekt som Helgo Zettervall eller en konstnär som Pehr Hörberg.

Man kan läsa denna bok helt utan förkunskaper. Texten är genomgående lättillgänglig. Jag vill särskilt berömma de framstående fotografierna, och de välgjorda och pedagogiska analyserna av kyrkorum och föremål.
Verkligen en allmänbildande bok att lära sig något av. Nästa kyrkobesök blir betydligt mer intressant för den som läst denna utmärkta bok.

Kyrkornas hemligheter i bibliotekets katalog

Gratis e-böcker om konst

Getty Virtual Library

Getty Publications är ett amerikanskt förlag som är en del av The J Paul Getty Trust, världens mest förmögna konstinstitution. Den grundades av miljardären Jean Paul Getty (1892-1976), oljemagnat och en av världens rikaste män. Trusten driver även The J Paul Getty Museum i Los Angeles, som äger en av världens främsta konstsamlingar.

Förlaget specialiserar sig på konstlitteratur. Man har nu öppnat sitt digitala bibliotek på internet, Getty Publications Virtual Library.
Här har förlaget lagt ut många av sina äldre titlar, av vilka de flesta nu är utgångna i handeln. Över 230 olika titlar finns här att läsa som e-böcker, helt gratis. Alla böcker är på engelska och är tillgängliga i pdf-format, helt kompletta med illustrationer m m.
E-böckerna kan fritt användas för privat och icke-kommersiellt bruk, men de får inte distribueras vidare.

Du som är intresserad av konst hittar en hel del intressant här. Några exempel på titlar:

* Cézanne in the Studio: Still Life in Watercolors av Carol Armstrong (2004)

* Flemish Manuscript Painting in Context: Recent Research (2006)

* The Colors of Clay: Special Techniques in Athenian Vases (2006)

* Rubens and Brueghel: A Working Friendship av Anne T. Woollett and Ariane van Suchtelen (2006)

* Greek Gold from Hellenistic Egypt av Michael Pfrommer (2004)

* Gardens of the Roman World av Patrick Bowe (2004)

* Painting on Light: Drawings and Stained Glass in the Age of Dürer and Holbein av Barbara Butts and Lee Hendrix (2000)

Illuminating the renaissance

Om vi exempelvis kikar på en bok i högen, Illuminating the Renaissance: The Triumph of Flemish Manuscript Painting in Europe (2003), så finner vi att den omfattar 593 sidor. Pdf-versionen av boken utgörs av en fil som är knappt 84 MB stor. Den kan laddas ned helt gratis.

Här finns också flera böcker om antika skulpturer och om restaurering av dem.
Du hittar fördjupningsböcker om olika kategorier av konstverk som ingår i Getty-museets samlingar: franska gobelänger, egyptiska mumieporträtt, europeiska klockor och ur, persisk bokkonst, romersk och grekisk begravningskonst och mycket annat.
I samlingen finns också studier av enskilda konstverk på museet, och en större mängd kataloger över museets samlingar.

Dessa böcker är verkligen fina och de har magnifika illustrationer.
Att tillgängliggöra dessa titlar som e-böcker på detta enkla sätt är verkligen ett utmärkt initiativ.
Titta in i  Getty Publications Virtual Library och se om du kan hitta något intressant där.

Romerska porträtt

Roman portraits

Romarrikets konst är intressant på många sätt, men något av det mest framstående är den romerska porträttkonsten. Dessa porträttskulpturer och byster är enastående i sin realism och sina konstärliga uttryck. Porträttraditionen utvecklades från begravningsskulpturer. Än idag, 2000 år senare, är de romerska porträtten mycket kraftfulla.

Det brittiska bokförlaget Phaidon är känt för sin kvalitetsutgivning av konstlitteratur.
Boken ”Roman portraits” av Ludwig Goldscheider (Phaidon, 2004) är en nyutgåva av en bok som först gavs ut 1940, alltså mitt under andra världskriget.
Detta är ett bildverk i stort format (ca 22 x 30 cm). Här finns också ett kort förord med presentation av skulpturerna, men det är bilderna som talar i denna bok. Och vilka bilder! De ca 120 svartvita fotografierna, som tagits av Ilse Schneider-Lengyel, är helt fantastiska. De är alla tagna på nära håll, vilket gör att läsaren kommer nära varje porträtterad person. Varje foto presenteras på en helsida.

Goldscheider var en av förlaget Phaidons grundare. Han gjorde själv urvalet av porträtt till denna bok. Studera hantverksskickligheten hos de antika skulptörerna, och se hur väl de lyckats fånga det personliga uttrycket i varje ansikte.

Att människor lockas och fascineras av ansikten och porträtt är välkänt. ”Roman portraits” kan läsas av t ex den som är intresserad av konst, den som gillar bra fotografi eller av den som vill få inspiration till eget konstnärligt skapanade.

Roman portraits i bibliotekets katalog

Gudar eller människor

Gudar eller människor

Den unga svenska konstnärsgeneration som upplevde förlusten av Finland 1809 valde att börja gestalta den nordiska gudavärlden och den äldsta, mytiska historien. Denna rörelse tog fart på allvar när Göthiska förbundet bildades 1818.

Ingemar Stenroth berättar i boken ”Gudar eller människor : den nordiska renässansen i svensk konst” (Atlantis, 2012) den spännande historien om gudarna och människorna i 1800-talets svenska konstlandskap.

Hela den här perioden med vurmen för det fornnordiska varade i ungefär 100 år. Man brukar se Nationalmuseums refusering av Carl Larssons monumentalmålning ”Midvinterblot” på 1910-talet som dess slutpunkt.

Att avbilda den fornnordiska gudavärlden och den äldsta historien blev ett sätt för de unga konstnärerna att stärka det nya Sveriges självkänsla och patriotism.
I Stenroths bok får vi bekanta oss med flera fascinerande konstnärsprofiler från den romantiska epoken. Det visar sig att Karl XIV Johan hade en viktig roll som beställare av en del av denna konst.
Ett intressant avsnitt handlar om Niklas Johan Byströms kungastatyer, av vilka flera idag finns i Rikssalen på Stockholms slott. Vi kan också ta del av Johan Gustaf Sandbergs karriär. Han är mest känd för sina målningar med allmogemotiv.

I ”Gudar eller människor” kan vi se många konstverk som är välkända, kanske utan att vi direkt känner igen konstnären. Många har nog sett t ex Blommérs ”Elfdans” utan att tänka på vem som målat tavlan. Dramatiska naturmotiv, illustrerade myter och legender, detaljerade kostymstudier – många är de nationalromantiska avbildningar som skapades under 1800-talet. Under senare delen av seklet kom göternas motiv att plockas upp av namnkunniga konstnärer som Anders Zorn och Bruno Liljefors. Och sedan har vi alla skulpturer i vårt offentliga rum. 1800-talet brukar ibland kallas statyernas århundrade.

Den här lättlästa och intressanta boken kan läsas både av den som är konstintresserad och av den som bara rent allmänt är intresserad av kulturhistoria. Enda minuset med boken är väl frånvaron av färgillustrationer.

Gudar eller människor i bibliotekets katalog

Mera om istidskonst

Ice age art

British Museums stora utställning av istidskonst öppnades i februari, och den har jag tidigare berättat om här i bloggen. I den utställningen visas ca 130 föremål som alla är minst 10.000 år gamla. ”Ice Age Art” har blivit en publiksuccé och museet har fått utöka dess öppettider.

Vi som inte befinner oss i London kan nu ta del av utställningen via en förträfflig bok. Den heter ”Ice age art : arrival of the modern mind” av Jill Cook (British Museum Press, 2013).

Boken är mycket fin och omfattar över 280 sidor. Den är rikt illustrerad. Här kan du läsa om några av människans allra äldsta bevarade konstföremål. Se skulpturer, ristningar och andra verk som är mellan 40.000 och 10.000 år gamla. Föremålen är skurna ur mammutbetar, skulpterade av sten, inristade i renhorn… det är verkligen fantastiskt att se dem.

Det är först nu som man har börjat se på dessa fynd ur ett konstnärligt perspektiv. Tidigare var de bara arkeologiska fynd. I den här boken visas också hur dessa urgamla konstföremål inspirerat 1900-talskonstnärer.

Författaren Jill Cook är Senior Curator på British Museums förhistoriska avdelning. Engelskan är inte alltför svår. Boken är indelad i ungefärliga tidsperioder, och börjar alltså med de äldsta konstverken för att sedan närma sig de yngsta. Samtidigt är det en tematisk indelning, där exempelvis kvinnoavbildningar och djurmotiv får egna kapitel.


Venus från Willendorf

Det mest kända av dessa fynd är Venus från Willendorf, en 11 cm hög kvinnofigurin som hittades 1908 på en ca 25.000 år gammal senpaleolotisk boplats i nuvarande Österrike. Figurinen föreställer en naken kvinna med mycket kraftigt markerade kvinnliga former och detaljerad frisyr. Vissa tror att det är en avbildning av en gudinna, andra att det är en kvinnlig arketyp.

Den kanske äldsta skulpturen man känner till är lejonmannen från Hohlenstein, en ca 30 cm hög figur som en gång skars ut ur en mammutbete. Figuren kan vara 40.000 år gammal.

”Ice age art” är en suggestiv och fascinerande bok. Alla konstverken är mycket professionellt fotograferade, i ett ljus som framhäver deras skönhet och detaljrikedom. Man slås av de många skickliga avbildningarna av olika djur. Ofta har konstnärerna lyckats fånga djurets rörelse på ett fantastiskt sätt.

Läs den här boken och få nya insikter om vår äldsta historia. Verkligen en inspirerande bok.

Ice age art i bibliotekets katalog

British Museums utställning Ice Age Art

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund är Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad, och en av Sveriges största sevärdheter. Kyrkan har ca 700.000 besök om året. Kyrkans äldsta delar, absiden och kryptan, är från 1100-talet. Domkyrkans dansk-svenska historia är lång.
Nu finns en utmärkt bok om denna viktiga nordiska kyrkobyggnad: ”Domkyrkan i Lund : en vandring genom tid och rum” av Eva Helen Ulvros, Anita Larsson och Björn Andersson (Historiska media, 2012).

Boken omfattar nästan 180 sidor och är sprängfylld av nytagna färgfoton, nyritade kartor och rekonstruktionsteckningar. Berättelsen om domkyrkan är indelad i tre huvudkapitel: Domkyrkan under medeltiden, Domkyrkan i en ny tid och Domkyrkan i modern tid.

Personligen tycker jag att det inledande avsnittet, om medeltiden, är det mest intressanta. Här kan du läsa om den stora kryptan, som är bevarad nästan intakt sedan 1120-talet. Här finns också den berömda avbildningen av jätten Finn. Särskilda avsnitt berör kyrkans utsmyckning och inredning. Kyrkan är rik på medeltida konstskatter, bl a mängder av stenskulptur.

Läs om den förödande branden år 1234, om högkorets ståtliga altarskåp från 1398, och om de unika korstolarna, även de från 1300-talet, med sina magnifika träskulpturer.

Ett stort plus med boken är de många biografiska artiklarna som finns insprängda i den löpande texten. Dessa artiklar beskriver viktiga personer i domkyrkans historia, exempelvis ärkebiskoparna Eskil och Absalon, drottningarna Margareta Fredkulla och Filippa och många andra.

Här finns också en beskrivning av det unika astronomiska uret, som är en av domkyrkans främsta sevärdheter.

Boken berättar också om kyrkolivet och om händelser som ägt rum i kyrkan under alla sekler. Läs om överraskande detaljer som att det under ca 200 år, till 1700-talets slut, i kyrkan fanns ett fängelse som kallades för ”trollkonehålet”.

Domkyrkan har präglats av nästan ständiga ombyggnationer. Den här boken är en mycket kunnig och bra vägvisare till byggnadens långa historia.

Alla kanske inte känner till att Lunds domkyrka restaurerades ganska hårt under 1800-talet. Helgo Zettervall lät exempelvis bygga en helt ny västfasad och nya torn, inspirerad av domen i den tyska staden Speyer. Resterna av de medeltida tornen revs då.

En mycket fin, vacker och intressant bok om en av våra viktigaste kyrkobyggnader. Dessutom väldigt bläddervänlig. Fotografierna är verkligen utsökta.

Domkyrkan i Lund i bibliotekets katalog

På domkyrkans egen webbplats kan du göra ett virtuellt besök i kyrkan, och läsa mera.
Lunds domkyrka

 

Restaureringen av Angkor Wat

Staden Angkor var en gång huvudstad i det mäktiga Khmerriket i nuvarande Kambodja.
Idag är Angkor ett stort område med tempelruiner, som sedan 20 år tillbaka finns med på UNESCOs världsarvslista. Det är ett populärt resmål för turister.

Angkor Wat, byggt på 1100-talet, är namnet på det mest berömda templet i Angkor. Sedan flera år pågår ett mödosamt restaureringsarbete.

BBC News har nu lagt ut ett intressant reportage om restaureringen. Man försöker t ex återskapa förlorade skulpturer, baserat på olika fragment som finns kvar.

BBC News: Restoring ancient monuments at Cambodia’s Angkor Wat

Svenska kungastatyer

Bloggtipset: Custos Suecia, som är en reseblogg om svenska kungastatyer.
Detta är en reseblogg med ett kul och annorlunda tema. Tanken är att under en rundresa i Sverige nu i sommar samtidigt dokumentera ett antal kungastatyer i olika städer – i både ord och bild.
De första två statyerna som visas i bloggen är Karl XI i Karlskrona och Karl XIII, också i Karlskrona. Inom kort utlovas bilder från Stockholm, där det ska finnas inte mindre än 22 kungastatyer.

Custos Suecia – en meningsfull reseblogg om svenska kungastatyer

Medeltida stenskulptur

Västergötlands medeltida stenskulptur

Det svenska landskap som har flest medeltida stenskulpturer är Gotland. Västergötland kommer på andra plats. I den fina boken ”Västergötlands medeltida stenskulptur” av Jan Svanberg (Signum / Atlantis, 2011) får vi en utmärkt guide till detta framstående kulturarv.

Jan Svanberg är professor i konsthistoria och expert på medeltida konst. Det som är ovanligt med skulptörerna i Västergötland är att de ofta signerade sina verk. I landskapet fanns många kyrkor och kloster, och en hel del av utsmyckningen av sten finns bevarad idag. I boken beskrivs konsten i t ex Skara domkyrka och Varnhems klosterkyrka, men också i mindre lantkyrkor. Både romansk och gotisk stenskulptur tas upp.

Detta är ofta mycket uttrycksfull och levande konst. Våra äldsta bevarade regentporträtt finns i Skara. De föreställer Valdemar Birgersson och hertig Magnus, senare kallad Ladulås. Precis som antikens skulpturer var de flesta av de medeltida stenkonstverken i samtiden målade i starka färger. I boken finns drottning Katarinas rekonstruerade gravvård i Gudhem återgiven. Vi kan också läsa om relieferna på Forshems kyrka, kända från Jan Guillous böcker om korsriddaren Arn.

Boken innehåller många fotografier av mycket hög kvalitet. En mycket fin och läsvärd bok om ett viktigt medeltida kulturarv.

Västergötlands medeltida stenskulptur i bibliotekets katalog

Antikens färgstarka konst

Vita lögner

En av de vanligare historiska myterna är att antikens statyer och konstverk alla var vita och enfärgade. I själva verket var de flesta av dessa konstverk målade i starka färger, något som länge varit känt bland antikforskare och konstvetare. Men museerna har valt att inte fokusera så mycket på detta eftersom marmorns vita färg är så starkt förknippad med antik konst. Sanningen har ibland ansetts lite obekväm.

Medelhavsmuseet i Stockholm har givit ut boken ”Vita lögner” (Arena, 2010) som tar upp just detta.
I den här vackra volymen finns en hel del rekonstruktioner av olika statyer, tempelfriser och andra konstverk, där du kan se hur de kan ha sett ut från början.

Det var ett missförstånd som orsakade att den vita marmorn blev sinnebilden för antikens konst. 1506 fann man den berömda skulpturen Laokoongruppen i Rom. Den saknade färgrester, så man uppfattade originalet som marmorvitt. Så skapades den helt nya konstformen enfärgad skulptur. Michelangelos vita skulpturer blev stilbildande i flera århundraden.

Den förste som insåg att de antika skulpturerna inte alls hade varit omålade var en fransman i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet började fler inse detta faktum, och det utgavs böcker med färgrekonstruktioner. Med modernismens genombrott under 1900-talet, med sina nya stilideal, föll hela frågan i glömska.

Augustus

Numera kan man med modern UV-teknik hitta färgpigment som tidigare inte kunnat tas fram från de gamla konstverken. Med färgen ser man tydligare hur grekernas (och sedan romarnas) skulptur influerades av egyptiernas. Och visst är det fascinerande att alla de stilfulla vita draperingarna på antikens kvinnofigurer ursprungligen var överdådigt dekorerade med vackra och färgrika mönster.

”Vita lögner” är en mycket intressant och lärorik bok som förtjänar en stor läsekrets.

Vita lögner i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: