Bloggarkiv

Hur man ringer, 1927

Under telefonens tidiga decennier behövde man alltid ringa en växel, där telefonister manuellt kopplade samtalet vidare. På 1920-talet introducerades dock telefonen med nummerskiva, där man själv slog numret utan att behöva gå via en växel. Detta var något helt nytt.

American Telephone and Telegraph Company tog 1927 fram en instruktionsfilm, ”How to use the dial telephone”, där det framgår hur man ringer med den nya moderna telefonen. Nummerskivan ägnas särskilt intresse.
(Idag har vi väl en yngre generation som faktiskt inte använt nummerskiva, så det kan vara intressant ur flera perspektiv).

Om man ändå inte hittade rätt nummer att ringa, kunde man genom att slå siffran 8 få hjälp via telefonbolagets informationscenter. Ca 5 minuter in i filmen får vi titta in där. Kvinnliga telefonister sitter febrilt och slår i olika telefonkataloger.

Hela instruktionsfilmen är 7:07 lång och visades i Kalifornien.
Denna film är en av många som ingår i samlingarna hos Internet Archive.

Läs också ”Hallå!”– en underhållande bok om telefonens första tid i Sverige.

Lyssna till Alexander Graham Bell

Alexander Graham Bell

Den brittisk-amerikanske uppfinnaren Alexander Graham Bell (1847-1922) brukar anses vara telefonens uppfinnare. I själva verket var det flera personer som oberoende av varandra samtidigt höll på att utveckla den teknik vi idag kallar telefoni. Bell var dock först med att ansöka om patent, vilket han gjorde den 14 februari 1876, bara några timmar innan en liknande patentansökan från Elisha Gray. En annan uppfinnare som ofta lyfts fram som en tidig telefoni-pionjär är italiensk-amerikanen Antonio Meucci. Det pågick länge flera patentstrider kring uppfinnandet av telefonen.

Bell experimenterade under 1880-talet även med olika metoder för ljudinspelning. Han försökte förbättra sin rival Edisons inspelningsteknik. Bell använde sig bl a av vaxrullar och vaxskivor. Många olika material testades, förutom vax exempelvis metall, glas, papper, folie och kartong. Långt senare skänkte Bell flera hundra av dessa rullar och skivor till Smithsonian Institution. Men eftersom tekniken som använts fallit i glömska har det varit svårt att ta fram ljudet på dessa gamla inspelningar.
Nu har nya försök gjorts med de gamla inspelningarna, och förra året lyckades ett forskarteam få fram en inspelning av Bells egen röst. Det är en kort snutt där han säger ”Hear my voice, Alexander Graham Bell.”

Smithsonian Magazine har nu lagt ut inspelningen online. Det är en särskild känsla att kunna höra Bells egen röst tala till oss efter så lång tid.
Lyssna här: Alexander Graham Bell’s voice (kräver programmet Quicktime)

Artikel om upptäckten: We had no idea what Alexander Graham Bell sounded like, until now

SMS:et fyller 20

SMS-intervju

Våra moderna vardagsföreteelser i mobilen och i datorn är inte så gamla, men idag gratulerar vi SMS:et, som fyller 20 år.
Det första SMS som skickades var en julhälsning 1992: ”Merry Christmas”. Det sändes från en dator till en mobil.

BBC News har intervjuat den finländska SMS-pionjären Matti Makkonen, lämpligt nog via SMS.

BBC News 121203: Texting SMS pioneer Matti Makkonen

Svensk telefonhistoria

Hallå!

Idag går vi nästan allihop omkring med en mobiltelefon i fickan. Mobilen har förändrat vår livsstil.

På samma sätt förändrade telefonen människors livsstil när den introducerades i Sverige på 1870-talet. Jan Garnerts bok ”Hallå! – om telefonens första tid i Sverige” (Historiska media, 2005) beskriver den här tiden.

Det första telefonsamtalet i Sverige ägde rum 1877. Tre år senare togs det första telefonnätet i bruk. Den nya tekniken medförde helt nya sätt att tänka och leva. Många var nyfikna på telefonen, andra var oroliga över vad den kunde ställa till med. Utvecklingen gick dessutom snabbt (vilket vi även känner igen när det gäller dagens mobila teknik). Själva ordet ”telefon” blev positivt laddat och kunde användas för att sälja helt andra produkter.

August Strindberg, som hade intresse för tekniska nymodigheter, dyker regelbundet upp i ”Hallå!” i skilda sammanhang.

Telefonen förde med sig ett behov av nya ord. Hälsningsordet ”Hallå” var inte nytt i svenskan, men passade väl in i telefonens förmåga att kontakta någon på avstånd. Det dröjde dock innan ordet ”ringa” slog igenom, först sade man ”telefonera”.

Den kvinnliga telefonisten, som kopplade samtalen, blev ett begrepp som användes i böcker och teckningar. Yrket var eftersökt. Många arbetade i åratal på t ex Allmänna Bolaget.

Städernas utseende påverkades av telefonstolparna och alla telefonledningar som sattes upp. Redan 1885 var Stockholm Europas telefontätaste stad, räknat per invånare.

Jan Garnert är etnolog och intresserar sig särskilt för hur telefonen påverkade människors samtal och relationer.
Den här trivsamma boken är intressant och rikt illustrerad med samtida foton, annonser, bokomslag, skämtteckningar m m. En bra, underhållande och tankeväckande bok i ämnet kultur- och teknikhistoria. Omslaget avbildar ett stiligt telefon-vykort från 1912.

Hallå! i bibliotekets katalog

I bildgalleriet kan du kika på den 1885 rekommenderade bästa ställningen vid telefonering.

%d bloggare gillar detta: