Bloggarkiv

Karolinska soldaters brev

Uppsnappade brev

Vårvintern 1716 befinner sig Karl XII med den svenska armén i Norge. Det stora nordiska kriget har nu pågått i 16 år och läget är desperat. Det svenska stormaktsväldet håller på att rasa ihop.

Från fälttåget skriver de svenska soldaterna hem. Många av deras brev kommer dock aldrig fram. De snappas upp av danska och norska spejare. Breven hamnar så småningom i det danska Rigsarkivet, under rubriken ”Opsnappade Svenske breve fra det Store Nordiske krigs tid”. Nästan 300 år senare har historikern och författaren Peter Ullgren lyft fram dessa bortglömda brev i boken ”Uppsnappade brev : Karl XII:s soldater i Norge 1716” (W&W, 2006).

Soldaternas brev ger oss fascinerande inblickar i krigets vardag på gräsrotsnivå. Samlingen i det danska arkivet är påfallande stor. En lika omfattande samling brev från meniga soldater och befäl under ett och samma fälttåg finns inte i svenska arkiv.

Breven skildrar den förtvivlan, krigströtthet och undergångsstämning som rådde vid denna tid.
Vi kan också läsa om hur förhållandet var mellan meniga och befäl, om hur man såg på religionen och på kungen, och mycket annat. Ullgren beskriver också hur postgången under kriget fungerade, om den censur som förekom, och hur pass utbredd läs- och skrivkunnigheten var bland soldaterna.

Många av breven är djupt personliga och gripande. Det faktum att inget av breven kom fram och lästes av mottagaren ger tragiken dessutom en extra dimension.

Georg Christian de Frese var kornett vid Västgöta-Dals kavalleriregemente. Han befinner sig i Kristiania (dagens Oslo) och skriver till sin mor: ”Den ena stunden så lefver man, men man vet inte om man har lifvet den andra”.
Till ”Min allrakäraste lilla Greta” skriver han: ”1000 gånger och väl flera tänker jag på dig, lilla söta ängel. Gud låt mig en gång få den nåden att se dig igen.Förlåt mig att jag skrivit till dig…” Frese överlevde dock kriget och kunde återvända hem för att gifta sig med sin Greta.

Ibland skriver soldaterna att hustrun absolut inte får högläsa brevet för barnen. De skulle besparas krigets hemskheter. Ofta uppmanas också att sönerna skulle skonas från att bli soldater.

Anders Möller, fänrik vid Närkes och Värmlands regemente, skrev i sitt förmodligen sista brev hem: ”Önskar jag att Gud den allrahögsta ville bevara min kära fru moder och min allrakäraste Sara lilla ifrån allt farlighet och all skada. Henne med jag förbliver min allrakäraste väns trognaste man in i döden.”
Brevet beslagtogs alltså av dansk-norska spejare och Möller stupade utanför Kristiania i april 1716.

”Uppsnappade brev” är en fascinerande och ibland gripande bok som låter oss komma de enskilda soldaterna nära. De som levde för 300 år sedan talar till oss igen via sina personliga brev. Soldaterna framträder som familjeförsörjare, makar och söner. En läsvärd och mänsklig bok.

Uppsnappade brev i bibliotekets katalog

Karl XII:s bibel

Karl XII:s bibel

Litteraturbanken har under augusti fyllt på sitt bestånd av online-klassiker.

Ett av nytillskotten i samlingen är en digital version av hela Karl XII:s bibel (1703). Originaltiteln är egentligen ”BIBLIA, Thet är All then Heliga Skrift På Swensko; Efter Konung CARL then Tolftes Befalning” men den kallas allmänt för Karl XII:s bibel.

Denna bibelutgåva var Sveriges mest långvariga och gällde ända till 1917. Den lästes alltså i mer än 200 år och innehåller flera bevingade ord. Texten är en uppdaterad och rättad version av Gustav II Adolfs bibel från 1618.

1703 års upplaga trycktes i ca 4000 exemplar. Ett exemplar finns även här på biblioteket i Östersund, i Zetterströmska biblioteket.

Hela denna klassiska bibelutgåva finns alltså nu att läsa online som digital e-bok. Du kan zooma in på varje bildsida för att studera detaljer.

Läs Karl XII:s bibel online i Litteraturbanken

Hästens tid

Hästens tid

Sveriges stormaktstid var omöjlig utan hjälp av hästen. Faktum är att hästen är det djur som betytt mest för människan genom historien. Hästen har varit transportmedel, handelsvara, statusobjekt och stridshjälpmedel. Den var också en förutsättning för kriget.

Om hästens roll under den svenska stormaktstiden handlar Anna Larsdotters bok ”Hästens tid : rid- och stridskonst under stormaktstiden” (Historiska media, 2008).

På 1600-talet blev behovet av hästar enormt i Sverige. Officerare och soldater behövde riddjur, och artilleriet behövde dragdjur. Lika viktig var hästens funktion som statussymbol. Den som var en hög adelsman borde ha så fina hästar som möjligt i sin ägo. Stallen visades upp vid utländska besök.
Inte under någon annan period i vår historia har det producerats så många ryttarporträtt och även rena hästporträtt.
Dressyrkonsten utvecklades, alltid med argumenten att konsterna var viktiga i stridsmiljö.

Samtidigt led hästarna svårt under striderna. Vid ett fältslag dog i allmänhet dubbelt så många hästar som soldater.

Anna Larsdotter berättar i den här intressanta och välskrivna boken om hästens viktiga roller under svensk stormaktstid. En centralgestalt i boken är kung Karl XI, som är den regent som allra mest förknippas med hästar. Här finns många fascinerande detaljer som gör berättelsen levande. De fruktansvärda förhållandena i fält framgår också tydligt.  Du kan även läsa om klipparen – den typiska svenska arbetshästen.
En bra och läsvärd bok med en annorlunda vinkel.

Hästens tid i bibliotekets katalog

Poltava – krigsfångar och kulturutbyte

Poltava

Efter det svenska nederlaget vid Poltava 1709 hamnade nästan 25.000 svenskar i rysk fångenskap. Samtidigt kom ca 2000 ryssar som fångar till Sverige efter det ryska nederlaget vid Narva 1700. Det skulle dröja innan det blev fred. Den kom först 1721.
Boken ”Poltava: krigsfångar och kulturutbyte” (Atlantis, 2009) handlar om krigsfångarnas livsöden.

De svenska och ryska krigsfångarna bidrog till ett kulturutbyte och kunskapsöverföring mellan Sverige och Ryssland under 1700-talet. Peter den store ville ha inspiration från väst för at kunna bygga upp ett modernt rike.

Boken gavs ut i samband med 300-årsminnet av slaget vid Poltava. 21 svenska och ryska historiker medverkar med olika artiklar. Redaktörer är Lena Jonson & Tamara Torstendahl Salytjeva.

Läs om karolinernas ryska dagböcker, om svenskt inflytande och arbetskraft i samband med byggandet av den nya huvudstaden St Petersburg, om de ryska krigsfångarna på Visingsö, och mycket mera. Avslutningsvis berättas om hur slaget vid Poltava skildrats genom tiderna i svensk historieskrivning.

En intressant och tankeväckande bok. Man kan välja att bara läsa enskilda kapitel om man så vill.

De svenska krigsfångarna tappade inte modet. De hoppades hela tiden kunna återvända hem en dag. När man läser den här boken slås man av att det var viktigt att de hela tiden behöll sitt språk. De skrev dagböcker, noterade allt som hände, och vissa beskrev de nya folkslag de träffade i Ryssland. En del ritade kartor. Språket är nyckeln till mycket av vår identitet.

Poltava – krigsfångar och kulturutbyte i bibliotekets katalog

Kalabaliken i Bender

Kalabaliken i Bender

Karl XII hade 1713 förskansat sig i ett läger nära den turkiska staden Bender. Utanför vallarna gjorde 10 000 tatarer och turkiska soldater sig redo att storma svenskarna och gripa kungen. Den turkiska regeringen hade tröttnat på att ge en fristad åt Karl XII. Men kungen ville inte ge sig utan motstånd.

Peter From berättar om denna dramatiska händelse i boken ”Kalabaliken i Bender – Karl XII:s turkiska äventyr” (2009). Det finns faktiskt väldigt lite skrivet om denna så välkända händelse, något som From nu åtgärdat genom sin utmärkta bok.

Hur kom det sig egentligen att Karl XII hamnade i Turkiet? From skildrar hela förloppet från flykten från Poltava fram till Bender. Kungen hade bara ett 40-tal karoliner vid sin sida under den berömda kalabaliken.
Idag ligger orten Bender i Moldavien.
Lättläst och intressant.

Kalabaliken i Bender i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: