Bloggarkiv

Vandringar i Istanbul

Istanbul

När Konstantinopel bytte namn till Istanbul 1926 hade staden haft sitt gamla namn i nästan 1300 år. En gång var den huvudstad i det Bysantinska riket, och sedan var den det Osmanska rikets kosmopolitiska centrum.

Konstantinopel/Istanbul är en stad med en lång och dramatisk historia, och med ett unikt geografiskt läge. Ingen annan stad ligger på samma sätt på gränsen mellan två världsdelar. Staden är en port mellan Europa och Asien.

I Stefan Foconis bok ”Istanbul : vandringar i Europas största stad” (Dialogos, 2014) får vi läsa mera om denna metropol, som idag har ca 14 miljoner invånare.
Istanbul var hedniskt i ca 1000 år, sedan kristet ungefär lika länge och sedan 1453 muslimskt.

Författaren är väl bekant med Istanbul sedan mer än 40 år tillbaka. Den här boken är uppdelad i sex olika vandringar. Varje vandring inleds med en kartbild, och sedan tas läsaren med på en stimulerande kulturhistorisk resa i både tid och rum. Det görs smidiga förflyttningar mellan seklerna. Bysantinska kejsare, turkiska bad, excentriska sultaner, religiös samexistens, hårda bildstrider… här finns massor att berätta om. Stadens enormt långa historia blir påtaglig, och författaren vill visa varför staden idag ser ut som den gör.

Detta är ingen renodlad reseguide, utan en bok för den som vill få mer fördjupning om Istanbul.
Jag tycker om Foconis språk, som är mycket njutbart. Han har dessutom sinne för detaljer, och har många goda historier att berätta. Det görs också utblickar in i framtiden. Det finns stora planer på nya broar, flygplatser och kanaler. Kan de verkligen komma att bli verklighet?

Boken är i litet format och är illustrerad med 25-30 helsidesfotografier.
En utmärkt bok, både för den som varit i Istanbul och för fåtöljresenären som kanske aldrig besökt staden.

En stad är ett sorts levande väsen. Den här boken är helt enkelt Istanbuls biografi. Upplysande, underhållande och bildande.
Att läsa är att resa, heter det. Denna trivsamma vandringsbok är ett utmärkt exempel på detta. Rekommenderas!

Istanbul – vandringar i Europas största stad i bibliotekets katalog

Krönika från Bysans

Nikeforos korta historia

Ibland klagar vi över att böcker tar lång tid på sig att översättas till svenska. Det kanske tar 10 år eller mer innan någon viss roman översätts. Men allting är relativt. ”Breviarium av patriarken Nikeforos : Nikeforos korta historia” (Artos & Norma, 2011) skrevs på 780-talet och har översatts till svenska först nu, mer än 1200 år senare.

Det här är en historiekrönika från det bysantinska riket (ibland även kallat det östromerska riket) och skildrar åren 602-769. Författaren Nikeforos I (758-828) var patriark i Konstantinopel. Hans krönika, som brukar kallas Breviarium, är en viktig källa till den här perioden i den bysantinska historien, som var turbulent, händelserik och fylld av stridigheter.

Boken är ganska tunn, bara ca 100 sidor, och texten är kortfattad. Språket är korthugget och lite kärvt, vilket ger en speciell tidskänsla. Texten har översatts av Kjell Kristland, som också beskriver Nikeforos liv och verk i ett särskilt kommentaravsnitt.

I Nikeforos berättelse händer det verkligen en hel del. Riket kämpar för sin överlevnad. Jordbävningar, vulkanutbrott, pestepidemier skildras tillsammans med korta biografiska notiser om kejsare m fl. Vi får också inblickar i det dagliga livet i det bysantinska riket.
Det här är en bok som man fastnar i nästan genast. Det är svårt att sluta läsa när man väl börjat. En intressant historiekrönika från det gamla Bysans dagar!

Nikeforos korta historia i bibliotekets katalog

Wikipedia: Nikeforos I av Konstantinopel

Det bysantinska riket

Det bysantinska riket

Det är knappt ens varje decennium som det utkommer en bok på svenska om Bysans. Men nu finns en utmärkt sådan bok. 2009 utkom Judith Herrins Det bysantinska riket på det skånska förlaget Agerings.

Det bysantinska riket var ju det östromerska riket som fanns i över tusen år, fram till Konstantinopels fall 1453.
Herrin är professor i senantika studier vid King’s College i London och väljer att i sin bok presentera Bysans tematiskt, inte rent kronologiskt. En fräsch vinkel.

En av det bysantinska rikets viktigaste insatser var att förvalta och vårda det antika arvet. Man hade bl a ett väl utbyggt utbildningssystem, som var öppen för breda grupper och för båda könen. Konstantinopel var en av sin tids största städer med ca en halv miljon invånare. Samtidigt var relationen till Västeuropa komplicerad.

En av flera kul detaljer i boken är att gaffeln, detta bestick som vi dagligen använder, faktiskt infördes till Västeuropa från Bysans. Det var en bysantinsk adelskvinna som väckte stor uppmärksamhet i Venedig i början av 1000-talet då hon åt sin mat med en guldgaffel.

Den här boken hittar du på hyllan K.3, Medeltidens historia.

Det Bysantinska riket i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: