Bloggarkiv

Motståndsrörelser

Motstånd

Vår tid är fylld av konflikter. Kolonialmakter och totalitära regimer har ofta mött motstånd i form av olika motståndsrörelser. Motstånd handlar ofta om de maktlösas kamp. Hur ska man mobilisera de svaga och de fattigaste mot en övermakt som kontrollerar stat och militär?
Journalisten och författaren Björn Kumm beskriver i sin senaste bok ”Motstånd : de maktlösas kamp” (Historiska media, 2013) 1900-talets motståndsrörelser. Flera av dem har varit framgångsrika, ibland utan att tillgripa våld. Hur gick det egentligen till? Det får du veta i boken.  Andra motståndsrörelser drabbades däremot av nederlag.

Kumms bok är indelad geografiskt efter land. Samtidigt har kapitlen försökt organiseras lite löst efter kronologi. Boken börjar med Marocko och Irland under 1920-talet, fortsätter sedan till Indien och vidare till många andra länder. Även motståndsrörelserna i Skandinavien under andra världskriget tas upp. Ett avslutande kapitel nämner även vår samtids motståndsmän som Bradley Manning och Julian Assange och dagens metoder som ”hacktivism”.
De flesta kapitlen handlar om motstånd mot kolonialmakter i Asien, Afrika och Sydamerika. Flera områdens historia är troligen ganska okända för en bred publik.

Motstånd” är välskriven, men ibland något rapsodisk. Vissa kapitel är endast några sidor långa, och Kumm gör ingen direkt sammanfattande analys av motstånd.  Episoden från t ex Malackahalvön hade man velat läsa mera om, men det kapitlet är över efter bara fyra sidor. Det gäller även en del andra kapitel. En liten litteraturlista avslutar boken.
Den arabiska våren nämns dock bara i förbigående. Den kan man däremot läsa om i andra böcker.

Motstånd” är ändå en bra, lättillgänglig och läsvärd bok som ger oss en överblick över flera av 1900-talets välkända konflikter, och en större kunskap om deras bakgrund. Den kan läsas helt utan förkunskaper. Tyvärr saknar boken helt illustrationer.

Motstånd i bibliotekets katalog

Krigsår i Jämtland och Tröndelag

Krigsår

Trots att det har skrivits en sådan enorm mängd böcker om andra världskriget har det hittills inte funnits någon bok som särskilt tar upp krigshändelserna i Jämtland och Tröndelag. Denna brist har nu avhjälpts genom utgivandet av ”Krigsår : Tröndelag-Jämtland 1940-1945” av Arnt Tore Andersen och Örjan Sedin (Eget förlag, 2013).

Två museer på varsin sida om den svensk-norska gränsen, Austrått och Klintaberg, deltar i ett EU-Interreg-projekt som strävar till att utveckla dessa och sprida information om krigsåren till t ex skolelever. Författarna är verksamma vid dessa båda museer.

Krigsår” är uppdelad i en norsk och en svensk del. Den norska delen är skriven av Arnt Tore Andersen, f d journalist på Adresseavisen, och den svenska delen är skriven av Örjan Sedin, f d journalist på SR Radio Jämtland. Båda skriver på sitt eget språk, så halva boken är på norska och halva på svenska.

Detta är en mycket intressant bok, inte bara för oss som bor i regionen. Här får vi läsa om det norska kustförsvaret, om motståndsrörelsen Hjemmefronten, om krigsfångar och om människors vardagsliv under krigsåren. Vi får också dramatiska berättelser om bl a den tidvis omfattande kurirtrafik som förekom. Dessutom finns här flera flykthistorier. Många människor i de jämtländska gränstrakterna gjorde modiga insatser för att hjälpa broderfolket i Norge, ofta med risk för egen säkerhet.

Ett omfattande arkivarbete ligger bakom boken ”Krigsår”. Eftersom så pass lite litteratur tidigare finns utgiven om just Jämtland och Tröndelag under kriget har författarna besökt arkiv i Sverige och Norge samt intervjuat många som var med´. Resultatet är en levande och lättläst skildring med många intressanta människoöden. Boken är dessutom rikligt illustrerad med foton och teckningar.

Jag tror att även den som tidigare läst mycket om andra världskriget kommer att hitta nya uppgifter i den här boken, och man kan även läsa ”Krigsår” som en ren lokalhistorisk bok. Mycket användbar även i skolor.

I slutet av boken finns dessutom exempel på några av de ambitiösa skolarbeten om krigsåren som utförts av elever i Sverige och Norge.

En läsvärd, intressant och viktig bok som förtjänar en stor läsekrets.

Krigsår i bibliotekets katalog

Operation Sepals

Operation Sepals

Operation Sepals var kodnamnet på de hemliga norska underrättelsebaserna på svenskt fjällområde under andra världskriget. Om dessa baser kan du läsa i Roger Albrigtsens ”Operation Sepals : hemliga baser i Sverige 1944-1945” (Sivart, 2010).

Sepals-baserna byggdes för agenter, kurirer, flyktingar och dessutom transport och förvaring av vapen och utrustning. Den riskabla operationen hölls hemlig för den svenska regeringen under hela senare delen av kriget, och hade möjliggjorts genom ett samarbete mellan norrmän, svenskar, britter och amerikaner. Det var amerikanska OSS som finansierade alltihop (OSS var föregångaren till CIA).

Man kastade ned utrustning i fallskärm. När materialet landat vid baserna fördes det in i Norge av kurirer och vidare till norska motståndsrörelsen, Milorg. Den första basen startade sin verksamhet sommaren 1944 och låg vid Treriksröset.

Roger Albrigtsen är dotterson till en av kurirerna och har tagit fram tidigare okända uppgifter om Sepalsbaserna och om de personer som arbetade med operationen. Boken är innehållsrik och rikt illustrerad.

Operation Sepals i bibliotekets katalog

Sophie Scholl

Sophie Scholl

Idag skulle Sophie Scholl ha fyllt 90 år.
Sophie Scholl var en av de mest kända motståndskämparna i Nazityskland. Hon var student och aktiv i gruppen Vita rosen.
Sophie och hennes bror Hans var humanister och pacifister. De ville bekämpa nazismen med fredliga medel.
1943 arresterades de båda av Gestapo och avrättades. Sophie Scholl blev bara 21 år.

Hennes öde har skildrats i boken Sophie Scholls korta liv : Vita rosens kamp mot nazismen av Hermann Vinke, och i filmen Sophie Scholl.
Både boken och filmen finns att låna på biblioteket.

Boken Sophie Scholls korta liv i bibliotekets katalog
Filmen Sophie Scholl i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: