Bloggarkiv

Svensk-amerikanska dagstidningar online

Omaha-posten 1904

En stor onlinedatabas med digitaliserade svensk-amerikanska dagstidningar har just öppnats.
Den heter Swedish American Newspapers och innehåller mer än 300.000 digitaliserade tidningssidor. 28 olika tidningstitlar ingår.

Detta är en oerhört rik faktaresurs för alla som är intresserade av svensk-amerikansk historia, släktforskare m fl. Materialet kommer från tidsperioden 1859-2007.
Läs tidningar som Svenska amerikanaren, Nordstjernan, Oregon-posten och Omaha-posten, eller Vestkusten, som utgavs i Kalifornien och som i databasen finns i hela 80 årgångar.

Swedish American Newspapers

Det här är ett bra exempel på hur man kan skapa en användbar och viktig resurs genom digitalisering. Dessutom är den fritt åtkomlig för alla.

Swedish American Newspapers är en del av ett svenskamerikanskt samarbetsprojekt för tidningsdigitalisering mellan Kungliga biblioteket (KB), Minnesota Historical Society, American Swedish Institute (ASI) och Swenson Swedish Immigration Research Center (SSIRC).

KB:s nyhetssida om databasen:
Ny söktjänst med 300.000 svenskamerikanska tidningssidor

Tänk om vi en dag också kan få se en sådan här stor fritt åtkomlig databas för alla våra inhemska svenska dagstidningar! Finansiering och upphovsrätt brukar vara de främsta stötestenarna för digitaliseringsprojekt. Men det har ju bevisligen gått att lösa i t ex det här fallet, vilket vi är tacksamma för.

Bilden här ovan avbildar förstasidan av Omaha-posten, utgiven i Nebraska, 1904-10-21.

Victor Hugo Wickström – en man som stack ut

Att sticka ut

När jag började jobba här på biblioteket för 27 år sedan kom jag ganska tidigt i kontakt med namnet Victor Hugo Wickström. Han var redaktör, författare och skriftställare och var en av Östersunds främsta profiler och kulturpersonligheter kring sekelskiftet 1900. Eftersom Wickström skrev en sådan stor mängd böcker dök han upp lite här och var. Enbart boktiteln ”När Jesus kom till Östersund” (1898) väckte intresse.
Det fanns dock ingen riktig biografi om honom, men däremot ett antal tidskriftsartiklar m m.
Jag hoppades att jag en dag skulle få möjlighet att läsa en biografi över denne intressante man, och till min glädje har nu den dagen kommit.

Kjell Albin Abrahamson, journalist, författare och mångårig Östeuropa-korrespondent för Sveriges Radio, har skrivit boken ”Att sticka ut – Victor Hugo Wickström : författare, tidningsman, världsresenär, gaypionjär” (Hjalmarson & Högberg, 2015).
Titeln är välfunnen, eftersom Wickström verkligen var en man som i sin samtid stack ut, på flera olika sätt.

Victor Hugo Wickström (1856-1907) var skomakarson från Hedemora. Efter inte alltför framgångsrika studier i Uppsala och Lund, samt ett antal Europaresor, hamnade han i Östersund 1886, där han vid 30 års ålder blev utsedd till redaktör för den liberala tidningen Jämtlandsposten. Staden hade då ca 3000 invånare.

Wickström gjorde sig snart känd som en stridbar skribent och hade en förmåga att hamna i konflikt med andra. Till saken hörde också att Wickström var homosexuell och hade en utmanande klädstil, som vissa bedömare kallade ”prålig”.

Wickström skrev böcker under hela sitt liv. I slutet av Abrahamsons bok finns en förteckning med 47 titlar: romaner, diktsamlingar, reseskildringar, stridsskrifter, skådespel, avhandlingar och översättningar. Det mesta av allt detta gav han ut på Jämtlandspostens tryckeri.

På 1890-talet fanns det tre tidningar i Östersund, vars chefredaktörer på ett eller annat sätt låg i konflikt med varandra. Jämtlandspostens ägare Sahlin hade ersatt den tidigare redaktören Johan Lindström Saxon med Wickström. Saxon kom sedan tillbaka till staden som redaktör för Jämtlands Tidning. Samtidigt ledde Agathon Burman den nystartade Östersunds-Posten. Det var alltså upplagt för intressanta stridigheter i den lokala tidningsvärlden, något som Abrahamson med stor inlevelse och detaljrikedom skildrar i boken.

Wickström var en av sin tids mest beresta skribenter. Han publicerade ett flertal reseskildringar, t ex ”Som turist genom Europa” (1897) och ”Som tidningsman jorden rundt” (1901). Han lät sin tidning få ett internationellt perspektiv med många utblickar.

Wickström lyckades dessutom få till stånd en intervju med självaste August Strindberg, men i vanlig ordning retade han upp den berömde författaren genom sin alltför personliga behandling av intervjumaterialet.
Andra välkända profiler som dyker upp i den här spännande boken är t ex Hjalmar Branting, Gustaf Fröding, Klara Johansson och Pelle Molin.

Redaktör Wickström var kontroversiell. Han möttes av hel del kritik. Han skrev för mycket, sades det, och hade alltför vidlyftiga planer. Vissa förlöjligade honom och skrattade åt honom, men han älskade att utmana och provocera. Under hela sitt liv hade han också ett komplicerat förhållande till religion och kristendom, inte minst pga sin egen läggning. Abrahamson visar på detta genom att ta fram exempel ur Wickströms författarskap.

Det här är en mycket läsvärd och ibland även dramatisk biografi. Abrahamson presenterar helt nya uppgifter, inte minst beträffande en stor och ödesdiger mordbrand i Östersund 1889. Wickströms roll i denna episod är högst oklar.

Abrahamson tar också upp Wickströms roll som tidig gayaktivist. Vissa uppgifter tyder på att Wickström kan ha varit den förste som aktivt använde uttrycket ”homosexuell”. Wickström fick naturligtvis vara försiktig eftersom det fanns då gällande lagstiftning att ta hänsyn till. Resultatet blev ett system med kodord och mer eller mindre kreativa antydningar.

I slutet av sitt liv var Wickström även liberal riksdagsman, med tveksam framgång. Just hans insats i riksdagen har ibland kallats för ”fiasko”. Abrahamson ägnar ett kapitel åt riksdagskarriären, och det är riktigt intressant att läsa.

Wickströms mest kända bok idag är ”När Jesus kom till Östersund” (1898), en satir över den samtida småstaden. Inte undra på att han väckte känslor. Hans kanske mest underhållande böcker är ”Kvinnostudier. Af en ungkarl” (1895, med fera senare upplagor) och ”Mansstudier” (1900).

Ett drama av Wickström som borde vara mer känt är ”Arnliot Gällina” (1896), som inspirerade Wilhelm Peterson-Berger att skriva operan Arnljot.

Att sticka ut” är en välskriven och fascinerande biografi över en av det förra sekelskiftets mest spännande och kontroversiella personer i det svenska kulturlivet.
Idag är det många som vill sticka ut på olika sätt. Sociala medier och annat ger nya möjligheter till egen profilering. Victor Hugo Wickström stack på sin tid dock ut bara genom att ha en egen och (ibland, för vissa) utmanande personlighet.  Troligen skulle han även i nutidens helt annorlunda medieklimat ha setts som en särling.

Kanske kan man nu hoppas på ett ökat intresse för Wickströms böcker? Nästan alla titlar finns att låna på biblioteket.

En del av restupplagorna av några av Victor Hugo Wickströms böcker finns idag kvar på Östersunds bibliotek. Troligen är det böcker som hittades vid rivningen av Jämtlandspostens hus på 1960-talet. Dessa exemplar säljs idag genom biblioteket. Fråga om du är intresserad.

Att sticka ut i bibliotekets katalog

Annonser för herrar, 1892

Annonser för herrar, 1892

Annonser är ofta det som verkligen speglar samtiden. Vi har nog alla någon gång hittat en gammal dagstidning eller tidskrift, börjat bläddra i den, och då ofta fastnat just för annonserna.
Vissa typer av varor och tjänster kan vara påtagligt tidsbundna, liksom namnen på företag och produkter. Dessutom är språkbruket intressant. Annonsutrymmet är alltid begränsat, vilket framtvingar ett kort och ofta slagkraftigt språk.

I boken ”Det hände 1892” (A.-B. Bokverk, 1942) hittade jag en sammanställning över olika annonser just från 1892. Annonserna har det gemensamt att de alla vänder sig direkt till herrar.

Dessa annonser kan vi idag tycka är lustiga, men vilka annonser skulle man sammanställa nu, för en motsvarande sida från 2015? Om 120 år kommer framtidens läsare att tycka att de är minst lika lustiga som vi idag finner 1892 års annonser.

Ny produkt 1898

Ny produkt 1898 by Historiskt
Ny produkt 1898, a photo by Historiskt on Flickr.

Annonserna i slutet av 1800-talet var påtagligt textbaserade.
Här är ett typiskt exempel från Jämtlands läns annonsblad, 12 februari 1898.

Then Swänska Argus

Then Swänska Argus

En av de viktigaste tidningarna i Sveriges historia är Then Swänska Argus, som utgavs av författaren och historikern Olof von Dalin (1708-63). Then Swänska Argus utgavs under endast två år, 1732-34, men fick en banbrytande inverkan, särskilt på det svenska språket.

Dalin hade de brittiska tidningarna The Tatler och The Spectator som inspiration. Tidningen utgavs anonymt. Det var inte förrän 1735 som det blev känt att det var Dalin som var ”herr Argus”.

En del av artiklarna i Argus var rena översättningar av texter från Tatler, Spectator och även andra utländska titlar. Annars skrev Dalin det mesta av materialet själv. I Argus kunde man läsa artiklar som behandlade moraliska, politiska, religiösa och ekonomiska frågor på ett spirituellt och ofta underhållande vis. Här fanns exempelvis satirer och kåserier.

Dalins språk var enkelt och tydligt, och i flera avseenden nyskapande. Språkligt brukar man säga att Then Swänska Argus inleder den yngre nysvenska perioden.

Under våren 1733 blev Then Swänska Argus förbjuden av Kanslikollegium, på grund av vissa angrepp på religionen, staten och en del annat. Efter fyra dagar upphävdes förbudet. Vissa tror att drottning Ulrika Eleonora kan ha påverkat beslutet, eftersom hon var en av de som uppskattade Dalins tidning.

Nyligen har samtliga 52 nummer, samt de register som finns, av Then Swänska Argus digitaliserats och lagts ut på webbplatsen Litteraturbanken.
Passa på att kolla in denna klassiska tidning. Sidorna ser väldigt tjusiga ut på t ex en surfplatta.

Litteraturbanken: Then Swänska Argus

Äldre svenska kvinnotidskrifter

Idun

Flera intressanta digitaliseringsprojekt pågår just nu, både i Sverige och utomlands.
Göteborgs universitet har digitaliserat och indexerat äldre svenska kvinnotidskrifter.

Äldre svenska kvinnotidskrifter

Här hittar man dessa titlar:
Tidskrift för hemmet (1859-1885)
Dagny (1886-1913)
Hertha (1914-1931)
Framåt (1886-1889)
Idun (1887-1915)
Morgonbris (1904-1924)
Rösträtt för kvinnor (1912-1919)
Tidevarvet (1923-1936)

Sidorna läggs ut som pdf-filer, och viktiga artiklar indexeras och läggs in i databasen Kvinnsam.

Allt fler använder sig av surf- eller läsplatta. Dessa digitala versioner av tidskrifterna passar utmärkt att ta del av via platta.

Idun är kanske en av de mest kända av dessa titlar. Tidskriften startades som en ”praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet”, men med tiden kom Idun att innehålla mer debattmaterial och aktuella reportage.  Selma Lagerlöfs litterära karriär startade genom att hon vann en romanpristävling i Idun 1890 med några kapitel ur ”Gösta Berlings saga”.

Digitaliserad dagspress

Digitalisering av äldre dagstidningar pågår på flera håll.

I Storbritannien finns British Newspaper Archive. Förhoppningsvis kan vi i framtiden även komma att se en liknande svensk tjänst.

I Sverige håller Aftonbladets och Svenska Dagbladets 1800-talstidningar på att digitaliseras i sin helhet. KB och Riksarkivet driver detta projekt.

Flera av årgångarna är i risigt skick och i stort behov av restaurering. Under perioden 1870-1920 experimenterade man med en viss typ av tidningspapper som nu är ytterst sprött och av dålig kvalitet. Det håller helt enkelt inte, och var heller aldrig tänkt att sparas.
SvD: Digitaliseringen har nått till 1800-talet

Redan nu finns en hel del digitaliserad dagspress från 1800-talet att ta del av i KB:s databas Digitaliserade svenska dagstidningar.

Digitaliseringsarbetet kan följas i KB:s Digidaily-blogg.

Varför inte kolla in det allra första numret av Aftonbladet – nr 1 1830, (pdf)?

Diverseannonsernas historia

Öronbrosk önskas

Annonser i tidningen är en självklar del av vardagen för oss. Vi tänker kanske inte på att annonserna säger väldigt mycket om den samtid i vilken de skrivs och publiceras.

I Carl-Johan och Oscar Svenssons fascinerande bok ”Öronbrosk önskas: livsöden, brott och humor i annonser genom tiderna” (Roos & Tegner, 2011) har de samlat ”Diverse”-annonser ur Dagens Nyheter från starten 1864 till idag.
Det finns enkla samlingsböcker med kul annonser som ger en stunds skratt och inget mera, men den här boken vill gå mer på djupet och lyckas ganska bra med det. Författarna har gjort ett grundligt jobb och gått igenom tusentals annonser.

Varje annons kan berätta en historia eller ge en glimt ur ett livsöde. I den här boken kan man hitta mycket intressant.
Ett inledande kapitel beskriver hur Stockholmspolisen 1983 kommunicerade med Militärligan via annonser i DN.
Sedan har författarna delat in annonserna i olika kapitel, där de dels visar faksimilbilder av typiska annonser och dels berättar om ämneskategorin. Här finns kapitel om personefterlysningar, om medicin- och hälsoreklam, om lån och tiggeri, om ressällskap, om borttappade saker, och inte minst kontaktannonser. Ett särskilt intressant kapitel handlar om socialhistoria: fosterhem, adoptioner och alkohol.

I vissa fall har författarna sökt upp annonsörerna i nutid för att kunna berätta hela historien bakom en viss annons. Det gäller t ex annonsen ”Öronbrosk önskas”, som också givit boken dess titel. Denna intressanta historia berättas i ett eget kapitel i boken.

I den här boken kan vi läsa om hur språkbruket förändrats genom tiderna. Vissa annonser publicerades glatt för bara några decennier sedan, men är otänkbara för publicering idag.
Ett exempel på en kul och intressant bok som du inte visste att du ville läsa.

Öronbrosk önskas i bibliotekets katalog

Anno 1790

Peter Eggers i rollen som Johan Gustav Dåådh.

Just nu sänder SVT Anno 1790, en historisk kriminalserie i tio delar som utspelar sig 1790.

Den största nyhetstidningen vid denna tid var ”Stockholms-Posten”, som startades 1778 och som snart blev en ledande tidning och ett organ för upplysningens idéer. Författaren och Akademiledamoten Johan Henrik Kellgren var periodvis huvudredaktör. Från 1779 utkom tidningen varje vardag.

Stockholms-Posten 1790-11-08

Här ser vi Stockholms-Postens framsida från 8 november 1790, för exakt 221 år sedan.
Överst har vi väderprognoser och nedanför ser vi utrikesnyheterna.  Nyheter från Konstantinopel (nuvarande Istanbul) är daterade 25 september och de från New York 4 augusti. Nyhetsförmedlingen gick med olika hastighet.
Hela tidningen omfattade 4 sidor och kunde även innehålla litteraturkritik, information om nöjesliv (”Spectakler”), nyinkomna böcker till försäljning och dragningen i Nummerlotteriet.

Stockholms-Posten blev på 1830-talet utkonkurrerad av den då nystartade tidningen Aftonbladet och lades ned 1833.

I Zetterströmska biblioteket finns följande årgångar av Stockholms-Posten: 1783, 1787, 1790-1817, 1824-1826, samt enstaka nummer ur andra årgångar.

Kungliga Biblioteket i Stockholm har inlett ett stort digitaliseringsprojekt, där man digitaliserar svenska dagstidningar från 1800-talet. Ett antal nummer av Stockholms-Posten från slutet av 1820-talet finns att ta det av i digital form. Kolla t ex in 1827:

KB: Stockholms-Posten 1827

%d bloggare gillar detta: