Bloggarkiv

Antikens Persien

Antikens Persien

Det finns verkligen inte mycket nyare litteratur på svenska om det gamla Perserriket. Därför är det glädjande att se den nyutkomna boken ”Antikens Persien” (h:ström, serie Akademi, 2016).
Trots att boken endast omfattar ett 100-tal sidor har den ett rikt innehåll.

Det persiska akemeniderriket var under ca 200 år en ekonomisk och politisk stormakt. Under sin storhetstid omfattade riket hela området från den grekiska övärlden i väst till Centralasien i öst. Man hade en väl fungerande infrastruktur och penningekonomi. Perserna i Lydien var de första som lät framställa mynt.

Vi i Europa känner dock mest Perserriket som motståndare till grekerna i flera dramatiska krig, och dess dåtida storkungar Dareios och Xerxes. Detta beror mycket på grekiska författare som Aischylos (dramat ”Perserna”) och Herodotos. Till sist besegrades Perserriket slutgiltigt av Alexander den store.

Antikens Persien” är en bok som vill lyfta fram de mångsidiga förbindelserna mellan antikens perser och greker inom områden som litteratur, konst och filosofi. Perserrikets västra delar fungerade som en viktig förmedlare av orientalisk kultur till södra Europa, och även efter Alexanders erövring av riket fick dess civilisation viktig betydelse för kontinuiteten i kulturutvecklingen.

Ashk Dahlén är redaktör för ”Antikens Persien”. Han är docent i iranska språk vid Uppsala universitet och har tidigare översatt persiska klassiker till svenska.

Här får vi läsa om hur den traditionella historieskrivningen har färgat vår bild av Perserriket. De grekiska historikerna fokuserade på krigshändelserna, vilket är en av orsakerna till att t ex slaget vid Thermopyle har fått en framträdande plats i antikens historia. Tyvärr hade man i Perserriket dock en inte lika central skriftkultur som den grekiska, så det finns inga motsvarande persiska krönikor bevarade. Men det finns en hel del källor som ger oss en mer mångbottnad bild.

Den här boken är en lättillgänglig och bildande skrift som ger oss nya upplysningar om Perserriket. Informativ och intressant, dessutom illustrerad med ett antal färska färgbilder, och en bra litteraturlista för den som vill läsa mera.

Visste du att ordet ”paradis” kommer från det fornpersiska språket? Ordet betyder ursprungligen ”inhägnad trädgård”.

Antikens Persien i bibliotekets katalog

Med bil från Calcutta till Stockholm

bjorkegren_calcutta_320

Att resa har idag blivit ett naturligt inslag i vår livsstil. Vi tar nästan för givet att man ska kunna resa nästan vart som helst i hela världen, helst med flyg, ibland kanske bara över en helg. För 80 år sedan kunde dock resandet fortfarande vara ett äventyr.

Einar Helmer Björkegren reste 1933, tillsammans med sin vän Mats Rosén, från Calcutta till Stockholm i en Chevrolet. Hela resan tog nästan två månader och dokumenterades i den spännande boken ”Calcutta – Stockholm” (W&W, 1934).
(Idag heter staden Kolkata, men 1933 var Indien fortfarande brittisk kronkoloni och därför används det gamla namnet Calcutta i denna text).

bjorkegren_chevrolet
Björkegren och Rosén vid sin Chevrolet innan avfärd.

Färden gick från Calcutta till Delhi, till Teheran och Bagdad, till Damaskus, Ankara och Istanbul, och sedan upp genom Europa: Sofia, Belgrad, Budapest, Wien, Berlin, Köpenhamn, Stockholm. Detta är en sträcka på ca 1750 mil. Resan gick i områden med både hett och kyligt klimat, vilket resenärerna behövde förbereda sig för. De lät skicka efter särskilda Junex militäröverrockar med kamelhårsfoder.

Redan i Agra lade duons Leica-kamera av, så de fick ersätta den med en Zeiss. Under den fortsatta resan stötte duon på en del problem. Alla områden visade sig inte lika lätta att få tillstånd att resa igenom. De råkade ut för diverse äventyrligheter och spännande erfarenheter, som alla redovisas i ”Calcutta – Stockholm”. I Persien fick de vara med om en arraksfest och även träna på högertrafik. De forcerade fruktansvärda vägar och råkade ut för sandstorm. I Bagdad fick de överraskande erfarenheter av stadens nattliv, inklusive magdans. Kompassen kom bort någonstans i Syrien. Det bitvis dramatiska kapitlet om Turkiet heter ”Turkiet. Landet som man inte skall köra bil igenom.”. Här stötte duon på sina kanske största vedermödor. Ibland gick det inte att urskilja någon väg över huvud taget. Björkegren kallar marken för ”tuggummilera”. I Tauruspasset blev hela bilen nedisad.
Sedan de lämnat Turkiet sammanfattas sedan resten av resan på bara 20 sidor. Hemma i Sverige fick de ett stort mottagande av KAK, Kungliga Automobilklubben.

bjorkegren_taurus
I Tauruspasset blev bilen nedisad.

Det här är en riktigt rolig bok att läsa. Den präglas givetvis av 1930-talets syn på saker och ting, men språket är rappt och underhållande, och ibland påfallande modernt. Resenärerna är väl inte alltid på djupet intresserade av alla kulturer de stöter på, men berättelsen är fylld av många anekdoter. Boken är dessutom illustrerad med Björkegrens och Roséns egna bilder från resan. Man kan inte heller undgå att notera att de faktiskt dricker en hel del alkohol längs resvägen. Det skulle nog inte gå hem lika väl idag.

I bibliotekets bokmagasin finns mängder av sådana här gamla reseskildringar från 1910-, 20- och 30-talet. En del av dem är dock ännu ej inlagda i onlinekatalogen.

”Calcutta – Stockholm” är en underhållande reseskildring från en tid då resandet fortfarande kunde vara ett pojkboksliknande exotiskt äventyr.

Calcutta – Stockholm i bibliotekets katalog

Genombrott för proto-elamitiskan?

Proto-elamitiska är världens äldsta ännu odechiffrerade skriftsystem. Det finns ett tusental lertavlor med proto-elamitisk kilskrift, som härstammar från ca 3000 f.Kr. Området där lertavlorna hittats ligger i sydvästra delen av nuvarande Iran.

Proto-elamtiska var en föregångare till elamitiskan, vilket var det språk som talades i det forntida riket Elam. Detta rike låg öster om de stora högkulturerna i Mesopotamien. Sedan länge tvistar man om hur det elamitiska språket är besläktat med andra språk.

BBC News rapporterar att forskarna nu kan vara nära ett genombrott när det gäller uttydandet av det antika proto-elamitiska skriftspråket. Man använder modern datorutrustning för att detaljforografera varenda bevarad lertavla, av vilka flertalet finns på Louvren i Paris. Alla dessa bilder ska sedan göras tillgängliga online.

Dr Jacob Dahl vid Oxfords universitet tror att orsaken till att skriften är så svårtolkad är att den innehåller mängder av fel. Utbildningssystemet var underutvecklat, så det proto-elamitiska skriftspråket drabbades av detta. Dessutom liknar skriften inget annat antikt språk. Dr Dahl tror ändå att man inom två år kommer att kunna uttyda alla de gamla texterna.

BBC News: Breakthrough in world’s oldest undeciphered writing

Alexander enligt perserna

I västerländsk historieskrivning beskrivs Alexander den store (356-323 f. Kr.) som en av tidernas största militära härförare och taktiker. Han besegrade persernas rike och tågade in i  deras huvudstad Persepolis.
Men ur persernas perspektiv är det annorlunda. Han lät bränna ned Persepolis och förstöra andra kulturella minnesmärken. Men samtidigt hade perserna två gånger försökt invadera grekernas riken, så Alexanders revanschkrig mot dem var inte omotiverat.

I BBC News Magazine finns en intressant artikel om detta, skriven av professor Ali Ansari, en av världens främsta experter på iransk och persisk historia. Här finns också länkar till flera radioprogram i ämnet som man kan lyssna på online.

BBC News Magazine: Alexander the not so Great

Irans historia

Iran

Iran står idag ofta i nyhetsfokus. Men landets långa och anrika historia berättas inte lika ofta. Det har saknats en bra sammanfattande historik på svenska. Nu finns boken ”Iran : från dåtid till nutid” av Kent Eklind (Ferdosi, 2010) som fyller denna lucka.

Den iranska högplatån har under årtusenden varit en plats för möten mellan öst och väst.

Eklinds bok är mycket utförlig och innehållsrik. Den är indelad i tre delar. Första delen handlar om forntiden. Andra delen tar upp antiken. Persernas stora världsvälde var en av flera statsbildningar i området under antiken. Läs om akemenider, sasanider och andra härskare. Sedan kom islams expansion.
Bokens tredje del beskriver den moderna historien från 1800-talet och framår.
Varje kapitel avslutas med en rejäl notförteckning.

Boken har även ett förord av fil dr Ashk Dahlén, som beskriver de historiska kontakterna mellan Sverige och Iran.

En läsvärd och intressant bok, utmärkt anpassad för svenskspråkiga läsare.

Iran – från dåtid till nutid i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: