Bloggarkiv

Antikens Persien

Antikens Persien

Det finns verkligen inte mycket nyare litteratur på svenska om det gamla Perserriket. Därför är det glädjande att se den nyutkomna boken ”Antikens Persien” (h:ström, serie Akademi, 2016).
Trots att boken endast omfattar ett 100-tal sidor har den ett rikt innehåll.

Det persiska akemeniderriket var under ca 200 år en ekonomisk och politisk stormakt. Under sin storhetstid omfattade riket hela området från den grekiska övärlden i väst till Centralasien i öst. Man hade en väl fungerande infrastruktur och penningekonomi. Perserna i Lydien var de första som lät framställa mynt.

Vi i Europa känner dock mest Perserriket som motståndare till grekerna i flera dramatiska krig, och dess dåtida storkungar Dareios och Xerxes. Detta beror mycket på grekiska författare som Aischylos (dramat ”Perserna”) och Herodotos. Till sist besegrades Perserriket slutgiltigt av Alexander den store.

Antikens Persien” är en bok som vill lyfta fram de mångsidiga förbindelserna mellan antikens perser och greker inom områden som litteratur, konst och filosofi. Perserrikets västra delar fungerade som en viktig förmedlare av orientalisk kultur till södra Europa, och även efter Alexanders erövring av riket fick dess civilisation viktig betydelse för kontinuiteten i kulturutvecklingen.

Ashk Dahlén är redaktör för ”Antikens Persien”. Han är docent i iranska språk vid Uppsala universitet och har tidigare översatt persiska klassiker till svenska.

Här får vi läsa om hur den traditionella historieskrivningen har färgat vår bild av Perserriket. De grekiska historikerna fokuserade på krigshändelserna, vilket är en av orsakerna till att t ex slaget vid Thermopyle har fått en framträdande plats i antikens historia. Tyvärr hade man i Perserriket dock en inte lika central skriftkultur som den grekiska, så det finns inga motsvarande persiska krönikor bevarade. Men det finns en hel del källor som ger oss en mer mångbottnad bild.

Den här boken är en lättillgänglig och bildande skrift som ger oss nya upplysningar om Perserriket. Informativ och intressant, dessutom illustrerad med ett antal färska färgbilder, och en bra litteraturlista för den som vill läsa mera.

Visste du att ordet ”paradis” kommer från det fornpersiska språket? Ordet betyder ursprungligen ”inhägnad trädgård”.

Antikens Persien i bibliotekets katalog

Arvet från Mesopotamien

Arvet och arvtagarna

Det område som en gång kallades Mesopotamien är idag krigshärjat.
Här uppkom mänsklighetens äldsta högkulturer, vars rön och uppfinningar än idag är en naturlig del av vår vardag.

Det finns dock märkligt få nyare böcker på svenska om Mesopotamiens högkulturer.
Det är därför mycket glädjande att läsa ”Arvet och arvtagarna : fem tusen år av mesopotamisk lärdomshistoria” av Taina Kantola & Lennart Warring (Natur & Kultur, 2015). Den här fina boken är ett bra exempel på hur även böcker i litet format kan ha ett stort innehåll.

Författarna Kantola och Warring har tidigare tagit fram nyöversättningar av klassiker som Gilgamesh-eposet och ”Inanna – skymningens drottning(tidigare rekommenderad här i bloggen).

I Mesopotamien har många civilisationer avlöst varandra.
Sumererna uppfann skrivkonsten ca 4000 f.Kr, och tog fram den första skönlitteraturen. De skapade också en statsförvaltning. Babylonierna utvecklade astronomi och juridik. Deras huvudstad Babylon blev den första internationella metropolen, en multikulturell storstad med kanske 150.000 invånare.

Allt detta förvaltades och vidareutvecklades av assyrier, perser, araber och andra.
Den vetenskapliga revolutionen som startats i Babylonien och Assyrien blev en viktig drivkraft för uppkomsten av den grekiska filosofin och vetenskapen.

Mesopotamiens femtusenåriga lärdomstradition är den längsta som någonsin funnits på jorden. Den gick under först med mongolernas invasion på 1200-talet.

Araberna erövrade det mesopotamiska området under 600-talet. De upptäckte en rik lärdom i form av filosofi, vetenskap och läkekonst, och satte igång ett stort översättningsarbete, då verk på grekiska, syriska och andra språk översattes till arabiska. I ”Arvet och arvtagarna” påminns vi om att det var genom de arabiska översättningarna av den grekiska vetenskapliga litteraturen som medeltidens européer kunde ta del av det grekiska arvet. Dessutom påpekar författarna att det var assyriska intellektuella som utförde detta översättningsarbete. De kommenterade och förklarade de klassiska verken, och bidrog med egna texter.

Ett flertal stora forskningsprojekt pågår idag, i vilka man vill sätta in de tolkade kilskriftstexterna i sitt historiska sammanhang. En hel del av detta består i digitalisering av de antika källtexterna.

Arvet och arvtagarna” är en mycket bra och välskriven bok. Den är både lättläst och allmänbildande. Ett av författarnas syften med boken är att visa hur antikens filosofi inte började i Grekland, utan hade sin föregångare i Mesopotamien. Dessutom visar man hur de filosofiska frågor man funderade över för så länge sedan än idag har sin aktualitet.
Boken är också utmärkt disponerad. Efter en introduktion följer separerade avsnitt om folkslagen, om deras gudar, om litteraturen, om vetenskapen och om filosofin.

Här finns ett riktigt bra avsnitt om det sumeriska Gilgamesh-eposet, som vi idag ser som människans äldsta skönlitterära verk. Vi får veta att dagens forskare anser att Gilgamesh troligen var en verklig historisk person, som levde ca 2800-2700 f.Kr.
Här kan du också läsa om babyloniernas Enuma Elish, den viktigaste skapelseberättelsen från Mesopotamien. Den har tidigare tagits upp här i bloggen.

I avsnittet om vetenskap kan du läsa om tidig matematik, om de äldsta horoskopen, om sfärernas musik, om läkekonst och medicin. Författarna betonar utvecklingslinjer och samband mellan olika civilisationers upptäckter.

Läs om världens äldsta filosofiska text, en sumerisk skrift som innehåller levnadsråd från ca 2500 f.Kr. I avsnittet om filosofi blommar ”Arvet och arvtagarna” ut på allvar. Här får vi ta del av forntida tankar som ibland känns förvånansvärt moderna., t ex ”Du skall inte tjäna tingen, tingen ska tjäna dig.”

I västerlandet har ofta grekernas kultur setts som startpunkten för det mesta. I boken lägger författarna fram tre möjliga förklaringar till varför de mesopotamiska kulturerna ibland glömts bort i sammanhanget.
Grekland låg närmare Europa i både tid och rum. Den kulturen fanns kvar till skillnad från de i Mesopotamien, som utplånades. De grekiska filosoferna och författarna är kända till namnet, medan de enskilda mesopotamiska författarna förblivit anonyma.

Fortfarande saknar mycket av denna tids litteratur moderna översättningar. Det tycks således finnas mycket kvar att upptäcka.

Läs gärna denna fina och folkbildande bok, som ger oss en ökad insikt och förståelse för de enorma kulturella och historiska värden som finns i det mesopotamiska området, och gör att vi förstår hur viktigt det är att dessa bevaras. Detta är allas vår gemensamma kulturhistoria.

Arvet och arvtagarna i bibliotekets katalog

Skapelsen enligt babylonierna

Enuma elish

Mesopotamien, landet mellan Eufrat och Tigris, räknas som den moderna civilisationens vagga. Flera av människans äldsta bevarade texter kommer härifrån. De mest kända av dessa är sumerernas Gilgamesh-epos, samt babyloniernas Enuma elish.

Enuma elish är ett skapelseepos och tillkom någon gång mellan 1700-talet och 1100-talet f.Kr. Originaltexten är skriven på kilskrift och finns på sju lertavlor. ”Enuma elish” är de ord som inleder verket och betyder ”När ovan” på akkadiska. Det var det bärande kulturspråket i Mesopotamien under ca 1500 år.
I både grekisk mytologi och Gamla testamentet kan man se påverkan från Enuma elish.

Enuma elish upptäcktes vid utgrävningar av Ninive 1849, och utgavs för första gången i bokform 1879.
Den senaste översättningen till svenska heter ”Enuma elish : det babyloniska skapelseeposet” (Wahlström & Widstrands klassikerserie, 2005). För översättningen från akkadiskan svarar Ola Wikander, även känd för böcker som ”I döda språks sällskap” (2006) och ”Orden och evigheten” (2010).

I den här lilla volymen finns dessutom ett mycket intressant inledningskapitel där Enuma elish sätts in i sitt sammanhang. Här kan du läsa mera om babylonierna och deras syn på världen.

Själva stilen i eposet är ganska högtidlig. I förordet förklarar Wikander att texten är skriven på ”den hymnisk-episka dialekten”, en variant av språket som troligen inte talades i verkligheten. Så det var meningen att eposet skulle ha en högtidlig stil.
Man tror att eposet framfördes vid en årlig festival vid det babyloniska nyåret.

I Enuma elish kan vi läsa hur världen skapas i urtidsoceanen Apsu. De olika gudarna uppstår där. En av de nya gudarna, Marduk, besegrar urtidsmonstret Tiamat. Jorden skapas sedan från Tiamats kropp. Människan skapas därefter från blodet av Kingu, ett annat urtidsmonster.

Marduk blev Babylons stadsgud, och eposet fortsätter sedan med att legitimera hans överhöghet över de andra gudarna.

Idag kanske Marduk och Tiamat är mer kända som namn på hårdrocksgrupper, men namnen kommer alltså från babyloniernas skapelseepos.

Enuma elish i bibliotekets katalog

Enuma elish finns även att läsa online, i översättning till engelska.
Ancient history encyclopedia: Enuma elish
Sacred texts: Enuma elish

Forntida riken

Svunna riken

Många är de forntida riken och civilisationer som blomstrat men gått under. En del av dem är mytomspunna. Dessa gamla civilisationer präglade vår utveckling.
Ibland kan det kanske vara svårt att hålla reda på alla gamla civilisationer. Var och när levde maya, inka och aztekerna? Och sumerer, assyrier och babylonierna, hur var det nu med dem?

Den tyske författaren Markus Hattstein beskriver de allra flesta av dessa forntida civilisationer i sin bok ”Svunna riken : mytomspunna folk och kulturer” (Parragon, 2011).

Boken är geografiskt indelad. Hattstein börjar således med Mesopotamien, det forntida Arabien och Persien. I det avsnittet går han igenom alla riken i tur och ordning. Kapitlet om varje civilisation inleds med en tydlig och överskådlig tidslinje. Varje rike avhandlas sedan på fem-sex sidor.

Det är emellanåt lite snuttifierat, men väldigt överskådligt och tydligt. Andra geografiska områden vars civilisationer beskrivs i ”Svunna riken” är Medelhavsområdet, Central- och Nordeuropa, Centralasien, Syd- och Östasien, Nord-, Central- och Sydamerika, Afrika och till sist Australien och Polynesien. Varje kapitel kan läsas helt fristående, vilket gör boken användbar som uppslagsbok. Vill man ha en kortfattad beskrivning av exempelvis Karthago, så är det bara att slå upp de sidorna och läsa.

Bokens förtjänst är det stora formatet och det enormt rika bildmaterialet. ”Svunna riken” är överdådigt illustrerad med stiliga foton och upplysande kartor. Resultatet är en bra och bläddervänlig bok. Ibland är det nästan så att det rika bildmaterialet tränger ut texten. Men fördjupningar går alltid att inhämta i andra böcker.
Detta är en bra, lättillgänglig, snygg och översiktlig uppslagsbok om forntida riken.

Svunna riken i bibliotekets katalog

Genombrott för proto-elamitiskan?

Proto-elamitiska är världens äldsta ännu odechiffrerade skriftsystem. Det finns ett tusental lertavlor med proto-elamitisk kilskrift, som härstammar från ca 3000 f.Kr. Området där lertavlorna hittats ligger i sydvästra delen av nuvarande Iran.

Proto-elamtiska var en föregångare till elamitiskan, vilket var det språk som talades i det forntida riket Elam. Detta rike låg öster om de stora högkulturerna i Mesopotamien. Sedan länge tvistar man om hur det elamitiska språket är besläktat med andra språk.

BBC News rapporterar att forskarna nu kan vara nära ett genombrott när det gäller uttydandet av det antika proto-elamitiska skriftspråket. Man använder modern datorutrustning för att detaljforografera varenda bevarad lertavla, av vilka flertalet finns på Louvren i Paris. Alla dessa bilder ska sedan göras tillgängliga online.

Dr Jacob Dahl vid Oxfords universitet tror att orsaken till att skriften är så svårtolkad är att den innehåller mängder av fel. Utbildningssystemet var underutvecklat, så det proto-elamitiska skriftspråket drabbades av detta. Dessutom liknar skriften inget annat antikt språk. Dr Dahl tror ändå att man inom två år kommer att kunna uttyda alla de gamla texterna.

BBC News: Breakthrough in world’s oldest undeciphered writing

Inanna i nyöversättning

Inanna - skymningens drottning

Inanna var den mäktigaste gudinnan i forntidens sumeriska rike, Sumer.

Sumerernas högkultur blomstrade i Mesopotamien under perioden 4000-2000 f.Kr. Man byggde städer som Uruk och Ur. I Uruk har man gjort det äldsta arkeologiska fyndet av hjulet.

Inanna var en symbol för planeten Venus, och sågs som en stark och krigisk gudinna som kunde besegra allt. Hon var också modergudinna som representerade fruktbarhet. Dessutom var hon androgyn och kunde exempelvis uppträda med skägg. Inannas gudinnepersonlighet var motsägelsefull. Hon kunde agera på många skilda sätt och ta olika skepnader.

Sumerernas litteratur är mänsklighetens äldsta bevarade texter. Mest känt är det stora Gilgamesh-eposet, senast utgivet i svensk nyöversättning 2001.

Berättelserna om Inanna är dominerande i sumerernas litteratur. I boken ”Inanna : skymningens drottning” (Atlantis, 2011) presenteras texterna om Inanna i en fräsch nyöversättning av Lennart Warring och Tania Kantola, samma par som översatte Gilgamesh-eposet.

Hela boken omfattar endast 138 sidor, men man anar det enorma arbete som ligger bakom utgivningen. Översättarna har eftersträvat en poetiskt läsbar stil på svenska, utan att ordagrant översätta varje ord i originaltexten. Poesiöversättning är ju alltid en form av tolkning. Det här har man lyckats väl med. Texterna är suggestiva och tankeväckande. I boken finns också ett mycket intressant avsnitt med kommentarer, där du kan läsa mera om vad vi idag vet om sumererna och deras kultur.

Modergudinnan Inanna förekommer i texterna ofta tillsammans med herde- och växtlighetsguden Dumuzi. Kärleken mellan dessa två kulminerade i ett rituellt och heligt bröllop, och besjöngs i kärlekssånger som återges i den här boken. Här finns likheter med Höga visan i Bibeln.

En av de idag mest kända berättelserna om Inanna är den om hennes nedstigning i underjorden. Här finns mängder av symbolik som man kan tolka på olika sätt. Hennes väg till underjorden motsvarar planeten Venus väg över stjärnhimlen. Venus är kvällsstjärna, försvinner under horisonten och återkommer som morgonstjärna tre dagar senare. En sorts återuppståndelse.

Läs dessa mångtusenåriga texter och tänk över hur fantastiskt det är att de har bevarats, att vi kan ge oss på att tolka dem, och fundera ett tag över vad de förmedlar från de människor som levde i Sumer för så länge sedan.

Vilka delar av vår litteratur kommer att finnas kvar om 4000 år, och kommer framtidens läsare att kunna ta del av den? I så fall, vad ska den litteraturen säga om vår tid? Intressanta tankar och frågor.

Inanna: skymningens drottning i bibliotekets katalog

Sumererna

Sumer

Det var sumererna i Mesopotamien som skapade jordens första och äldsta högkultur. De uppfann skriftspråket i form av kilskriften. Världens första skönlitterära verk, eposet Gilgamesh, tillkom här.

Trots sumerernas stora betydelse finns det märkligt få aktuella böcker på svenska om deras kultur. Därför är det extra trevligt att läsa Erling Nilssons ”Sumer – vår högkulturs urhem” (Sahlgrens, 2009).

Sumererna hade en relativt avancerad samhällsorganisation med en stark kungamakt. Framväxten av konstbevattning var viktig för deras kultur.
Sumerernas språk har hittills inte kunnat förbindas med någon annan känd språkgrupp. Forskarna tvistar om sumererna hörde till de första bofasta i området eller om de invandrade dit.

Området Sumer bestod av ett antal stadsstater. Den största sumeriska staden var Uruk. Andra viktiga städer var t ex Ur, Lagash och Nippur. De äldsta kända texterna, skrivna på lertavlor, härrör främst  från administrationen av gudinnan Inannas tempel i Uruk. Varje stadsstat i Sumer hade sin egen huvudgud, som dyrkades i stadens viktigaste tempel.

Sumer” är en ur-trevlig och ganska lättläst bok. Sparsamt illustrerad.

Sumer i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: