Gymnastik som medicin

Yrket sjukgymnast uppkom i Sverige och är en av våra största kulturexporter, något som inte är allmänt känt. Historikern Anders Ottosson beskriver i boken ”Gymnastik som medicin : berättelsen om en svensk exportsuccé” (Atlantis/GIH, 2013) bakgrunden till den svenska sjukgymnastiken.

Under 1800-talet ökade intresset för gymnastik och massage. Man ansåg att dessa behandlingar kunde bota och lindra ett stort antal kroniska och invärtes sjukdomar. Sverige var ett ledande land i den här utvecklingen. Sjukgymnastik sanktionerades av staten och många lekmän från andra länder reste till Sverige för att studera denna nymodighet. Centrum för utvecklingen var Kungliga Gymnastiska centralinstitutet (GCI), som idag heter Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Denna utbildningsanstalt gjorde ett mycket stort avtryck internationellt. Studenter härifrån sändes ut över världen för att lära ut ”The Swedish drill”. Sjukgymnastik sågs som en vetenskap som skulle revolutionera medicinen.

I den här intressanta boken kan du läsa om vilken ideologi som låg bakom allt detta, och inte minst vilka övningar och rörelser man ägnade sig åt. Här finns mängder av fascinerande foton. Flera av dessa har troligen aldrig tidigare publicerats i bokform tidigare, åtminstone inte i modern tid.

Pehr Henrik Ling (1776-1839) grundade Linggymnastiken, ett system som dominerade gymnastiken i Sverige fram till 1940-talet. Vissa gymnastikdirektörer försökte i början av 1900-talet reformera Linggymnastiken, bl a genom att mjuka upp de militärt exercisbetonade rörelserna och även införa musik. Med detta ville man bl a göra gymnastiken tillgänglig även för kvinnor. Men gymnastikdirektörerna mötte hårt motstånd. Lingianerna var dessutom hårda motståndare till idrott med tävlingsmoment.

Det är intressant att läsa den här boken, som beskriver en utveckling som för många idag är okänd. Vi får veta flera spännande saker. Exempelvis var kompositören Franz Berwald en av de första som spred sjukgymnastik utanför Sverige. På sitt ortopediska institut i Berlin behandlade han patienter på 1830-talet på maskinell väg.
Vi får också ta del av de många konflikter som kantade sjukgymnastikens väg.

Boken är som sagt rikt illustrerad med samtida foton. Se hur sjukgymnasterna kunde rotera och vrida patientens kropp i olika ställningar. Den nedre bilden på bokens omslags avbildar  ”halvliggande planvridning, halvliggande bågvridning och halvliggande cirkelvridning”.

Man konstruerade så småningom olika typer av maskiner. En av de främsta på detta område var Gustaf Zander (1835-1920), som utvecklade ett helt system för gymnastikapparater. I boken kan du t ex se bilder av Zanders armhöjningsapparat. De flesta av dagens moderna maskiner på gymmen påminner om någon av Zanders apparater.

En intressant gymnastikhistorisk bok som även överraskar och ger oss ny kunskap. Extra plus för de många fotografierna.

Gymnastik som medicin i bibliotekets katalog