Bloggarkiv

Pestråd från 1638

Pestskrift från 1638

Numera kan vi oroa oss för mycket, dock ej för pesten. Pestsjukdomar var däremot ett återkommande gissel för tidigare generationer.
En av de första riktiga upplysningsskrifterna om pesten som framställdes i Sverige var ”Een kort berättelse, huru man sigh i pesti-lentz tijder förhålla skal … ” , skriven av Andreas Palmcron (som hette Sparman innan han adlades).
Den utgavs 1638, och trycktes om i samband med senare pestepidemier 1652 och 1710.
(Se även det tidigare blogginläggetPesten i Stockholm 1710”)

Andreas Palmcron (1609-58) var livmedikus åt både drottning Kristina och kung Karl X Gustav.
Han utgav också en annan folkbildande medicinsk bok, ”Sundhetzens speghel, vthi hwilken man beskodhar sundhetzens natur, förnämste orsakerne til alla siukdomar, som sundheten förstöra plägha” (1642). Det var den mest omfattande skriften om förebyggande hälsovård som dittills utgivits på svenska.

Medikamenter mot pest, 1638

Pestskriften från 1638 är en liten skrift på 24 sidor, och är en sammanfattning av samtidens syn på hur sjukdomen skulle förebyggas och behandlas. Ett genomgående tema är att man ska undvika dålig lukt. Innan upptäckten av virus och bakterier trodde man att många sjukdomar spreds genom luften, och det gällde då att vädra ordentligt för att bli av med den onda lukten. Man försökte också få patienterna att svettas ut det onda genom att inta olika typer av medikamenter. Ett av kapitlen heter ”Huru man sin Kropp ifrå öfwerflödige Wätskor reensa skal”.
I slutet av skriften finns en lista på medikamenter som säljs på apotek i Stockholm.

1638 års utgåva av Palmcrons pestskrift finns bevarad i minst fyra exemplar, varav ett finns i Zetterströmska biblioteket. Här finns också senare utgåvor av titeln, samt ”Sundhetzens spegel”.

 

Gymnastik som medicin

Gymnastik som medicin

Yrket sjukgymnast uppkom i Sverige och är en av våra största kulturexporter, något som inte är allmänt känt. Historikern Anders Ottosson beskriver i boken ”Gymnastik som medicin : berättelsen om en svensk exportsuccé” (Atlantis/GIH, 2013) bakgrunden till den svenska sjukgymnastiken.

Under 1800-talet ökade intresset för gymnastik och massage. Man ansåg att dessa behandlingar kunde bota och lindra ett stort antal kroniska och invärtes sjukdomar. Sverige var ett ledande land i den här utvecklingen. Sjukgymnastik sanktionerades av staten och många lekmän från andra länder reste till Sverige för att studera denna nymodighet. Centrum för utvecklingen var Kungliga Gymnastiska centralinstitutet (GCI), som idag heter Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Denna utbildningsanstalt gjorde ett mycket stort avtryck internationellt. Studenter härifrån sändes ut över världen för att lära ut ”The Swedish drill”. Sjukgymnastik sågs som en vetenskap som skulle revolutionera medicinen.

I den här intressanta boken kan du läsa om vilken ideologi som låg bakom allt detta, och inte minst vilka övningar och rörelser man ägnade sig åt. Här finns mängder av fascinerande foton. Flera av dessa har troligen aldrig tidigare publicerats i bokform tidigare, åtminstone inte i modern tid.

Pehr Henrik Ling (1776-1839) grundade Linggymnastiken, ett system som dominerade gymnastiken i Sverige fram till 1940-talet. Vissa gymnastikdirektörer försökte i början av 1900-talet reformera Linggymnastiken, bl a genom att mjuka upp de militärt exercisbetonade rörelserna och även införa musik. Med detta ville man bl a göra gymnastiken tillgänglig även för kvinnor. Men gymnastikdirektörerna mötte hårt motstånd. Lingianerna var dessutom hårda motståndare till idrott med tävlingsmoment.

Det är intressant att läsa den här boken, som beskriver en utveckling som för många idag är okänd. Vi får veta flera spännande saker. Exempelvis var kompositören Franz Berwald en av de första som spred sjukgymnastik utanför Sverige. På sitt ortopediska institut i Berlin behandlade han patienter på 1830-talet på maskinell väg.
Vi får också ta del av de många konflikter som kantade sjukgymnastikens väg.

Boken är som sagt rikt illustrerad med samtida foton. Se hur sjukgymnasterna kunde rotera och vrida patientens kropp i olika ställningar. Den nedre bilden på bokens omslags avbildar  ”halvliggande planvridning, halvliggande bågvridning och halvliggande cirkelvridning”.

Man konstruerade så småningom olika typer av maskiner. En av de främsta på detta område var Gustaf Zander (1835-1920), som utvecklade ett helt system för gymnastikapparater. I boken kan du t ex se bilder av Zanders armhöjningsapparat. De flesta av dagens moderna maskiner på gymmen påminner om någon av Zanders apparater.

En intressant gymnastikhistorisk bok som även överraskar och ger oss ny kunskap. Extra plus för de många fotografierna.

Gymnastik som medicin i bibliotekets katalog

Krimkriget

The Crimean war

Krimkriget 1853-1856 var ett av 1800-talets många krig. Idag har kanske minnet av det bleknat bort en aning och vi har svårt att placera in det i tidsflödet. Men Krimkriget var betydelsefullt ur flera aspekter. Det var den enda konflikt mellan Napoleonkrigen och första världskriget där alla stormakter deltog.

Det finns inte så många samlade översikter av Krimkriget, särskilt inte på svenska. En bra bok i ämnet är ”The Crimean war” av Paul Kerr m fl (Boxtree, 1997). I denna bok skriver flera olika författare om Krimkriget. Alla artiklar innehåller rikligt med samtida citat ur dagböcker, brev m m. Boken är också rikt illustrerad. Kriget var ett av de första som även dokumenterades med den nya fotograferingstekniken. Dessutom användes telegraf, järnväg och ångfartyg. Så det var ett modernt krig i flera avseenden.

Krimkriget utkämpades mellan Tsarryssland och en koalition bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och kungadömet Sardinien. Det Osmanska riket befann sig i sönderfall och den ryske tsaren ville utnyttja detta för att erövra territorium vid Svarta havets viktiga handelsvägar. Britterna och fransmännen såg sina egna intressen i Mellanöstern och Balkan hotas och gav sig in i konflikten.

En stor del av krigsförloppet utspelade sig på Krimhalvön och staden Sevastopol, där den ryska svartahavsflottan höll till. Sevastopol belägrades i över ett år och intogs 1855.

För Ryssland var Krimkriget ett misslyckat krig. Efter freden 1856 drevs den nye tsaren Alexander II att igångsätta ett reformarbete. Bl a avskaffades den ryska livegenskapen 1861.


Lätta brigadens attack (Målning av R C Woodville jr)

Det finns några kända händelser från kriget. Först slaget vid Balaklava 1854, som i princip slutade oavgjort. I detta slag inträffade den berömda ”lätta brigadens attack” (Charge of the Light Brigade). Denna attack räknas som ett resultat av de mest klassiska felbesluten i militärhistorien. Arméchefen Lord Raglan utfärdade en oklar anfallsorder, som medförde att en hel kavalleribrigad skickades i en frontalattack över ett öppet fält mot ryskt artilleri, trots att kavalleristerna endast var beväpnade med lansar och sablar. Brigaden led stora förluster. Ryssarna sägs ha trott att britterna var berusade.
Poeten Alfred Tennyson skrev sex veckor senare en dikt om anfallet.

Den andra kända händelsen från Krimkriget är belägringen av Sevastopol. Den unge Lev Tolstoj (1828-1910) deltog i striderna och skrev senare följetongen ”Kring Sevastopols belägring” och använde då sina dagboksanteckningar som grund för berättelsen.

Den tredje kända händelsen från kriget är Florence Nightingales (1820-1910) insatser. Tillsammans med 40 andra sköterskor gjorde Nightingale en heroisk insats genom att påtagligt förbättra förhållandena för de skadade brittiska soldaterna. Efter hennes reforminsatser sjönk dödligheten från 50-60% till 2%. Efter hemkomsten grundlade hon sedan den moderna sjuksköterskeutbildningen, vars idéer sedan spreds över världen.

I ”The Crimean war” kan du se foton från Krimkriget som sällan finns återgivna i andra böcker. Här finns också intressanta ögonvittnesskildringar. Det är inte bara militärer som kommer till tals, utan även läkare, sjuksköterskor, reportrar m fl. En bra och läsvärd bok om denna viktiga och ofta bortglömda 1800-talskonflikt. Idag ligger halvön Krim i Ukraina.

The Crimean war i bibliotekets katalog

Abraham Bäck

Abraham Bäck

Idag är det inte så många som vet vem Abraham Bäck var. Han är en av många viktiga personer i den svenska historien som med tiden har fallit i glömska. Därför är det trevligt att se en nyskriven biografi om honom.

Thomas Ihre har skrivit boken ”Abraham Bäck : mannen som reformerade den svenska sjukvården” (Atlantis, 2012).

Den framstående läkaren Abraham Bäck (1713-95) var under mer än 40 år chef för Collegium medicum, som var en föregångare till våra dagars Socialstyrelsen. Tack vare Bäcks insatser förbättrades sjukvården i Sverige rejält, både administrativt och kunskapsmässigt. Han såg till att Sverige fick ett fungerande system med provinsialläkare och införde kirurgi som ett studieämne i medicinarutbildningen.
Bäck gjorde viktiga insatser på många områden inom den svenska medicinen och värnade även om de fattigas hälsa. Dessutom var han god vän med Carl von Linné.

I början av 1700-talet fanns det egentligen ingen sjukvård i Sverige och i hela landet fanns endast ett fåtal läkare. De flesta av dessa kom från andra länder och var anställda vid hovet eller hos storgodsägare. Vanligt folk hade bara fältskärer, barberare och ”kloka gummor” att anlita. Under 1700-talet skulle det sedan komma att hända mycket på detta område, och Bäck var en central person i det avseendet.

Författaren Thomas Ihre är medicine doktor och tidigare ordförande i Svenska läkarsällskapet. Abraham Bäck var hans farfarsfarfarsmorfar.
I den här boken får vi en intressant skildring av hur läkarna arbetade på 1700-talet.
Vi får också följa Bäcks utbildning och karriär. Han fick flera framstående positioner, bl a som kunglig livmedikus från 1749. Han var också en av de som låg bakom Serafimerlasarettets tillkomst, och blev också dess förste överläkare. Det var Sveriges första sjukvårdsinrättning där man hade organiserad medicinsk utbildning. Han skapade också den första moderna farmakopén. (En farmakopé är en läkemedelsförteckning som även innehåller anvisningar för dosering m m).

Detta är en bra och välskriven biografi som lyfter fram en viktig person i svensk 1700-talshistoria. Läs gärna denna bok, som ger oss nyttigt perspektiv på sjukvårdens historia.
Om 1700-talsmänniskorna skulle veta att vi i dagens Sverige slipper oroa oss för t ex smittkoppsepidemier, skulle de nog tycka att det vore en drömtillvaro. Nästa gång vi träffar en läkare kan vi ju skänka en tanke till Abraham Bäck.

Abraham Bäck i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: