Hetvägg enligt Cajsa Warg

Fettisdagen är traditionellt semlans dag. Innan fastan hade man förr som vana att ”äta upp sig”, och vår semla som vi äter idag är en kvarleva från denna tid. Semlan kallas också fettisdagsbulle och fastlagsbulle.

På 1700-talet kallades den för hetvägg och åts i djup tallrik tillsammans med mjölk. Ordet hetvägg är ett låneord från lågtyskans heetweggen, som betyder varma, kilformade vetebullar.

Cajsa Wargs kokbok (egentligen ”Hjelpreda i hushållet för unga fruentimmer”) beskriver hur man tillagar hetvägg. Nedanstående text är hämtad från 9:e upplagan (1790).

 

Kräfttider

Augusti är traditionellt kräftsäsong. Att äta kräftor i dill och bära lustiga hattar skiljer sig dock en del från hur man åt kräftor förr. I 1700-talets kokböcker kan man hitta en del oväntade kräftrecept, som vi kanske inte skulle våga prova idag.
Vad sägs om det här receptet på kräftkorv, taget ur Cajsa Wargs kokbok:

Kräftkorvar

”Förväll tre tjog kräftor och rensa allt köttet med det feta utur, hacka det fint och stöt det med äggeröra av 2 ägg. Blöt vetebröd i mjölk, något kräftsmör och annat smör, persilja, peppar, litet muskotblomma, söndergnuggad timjan, litet basilika, salt och 3 rå ägg; när detta är så mycket sött, att det ser helt smidigt ut, stoppas det uti fårtarmar, men icke alldeles fulla, ty då gå de sönder när fyllningen sväller; man knyter för bägge ändarna med en tråd, och korvarna strykas jämna. Låt dem sedan helt sakta koka uti mjölk med en bit smör, och när de äro kokade, tagas de upp och smörjas med kräftsmör runt omkring.

Gör papperslådor i lika storlek med var korv, vilka ock väl smörjas med kräftsmör i botten och på sidorna, lägg sedan korvarna däruti och ställ lådorna på halstret över sakta eld; men korvarna vändas om, att de bliva jämnt stekta, då skäres tråden bort och sedan anrättas på en servett med sina lådor. Dessa korvar bör vara helt korta.”

Lite nyfiken blir man nog allt på hur detta skulle smaka.
Cajsa Wargs ”Hielpreda i hushållningen för unga fruentimmer” utkom första gången 1755 och gavs sedan ut i många senare upplagor.