Bloggarkiv

Regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan

1675-79 pågick det skånska kriget. Danmark ville återta de landskap som förlorats till Sverige i freden i Roskilde 1658: Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän. Den svenska flottan angreps i Östersjön av en dansk-nederländsk flotta. Hela Gotland besattes av danskarna.

Den 1 juni 1676 möttes de båda flottorna i det stora sjöslaget vid Ölands södra udde.
Sveriges flotta anfördes av det stora regalskeppet Kronan (även kallat Stora Kronan), som var ett av sin tids största fartyg. Detta påkostade flaggskepp hade varit i tjänst i ett par år.
Innan slaget egentligen hann börja gjorde Kronan en alldeles för tvär gir, vilket medförde att skeppet kantrade. Krutförrådet antändes och sprängde hela skeppet i luften. Över 800 man följde Kronan ned i djupet, liksom mer än 100 kanoner, krigskassa och värdefull utrustning. Bland de omkomna fanns flottans överbefälhavare, generalamiral Lorentz Creutz.
Kronans förlisning är en av svensk historias stora tragedier.

Marinarkeologer upptäckte vraket efter Kronan i början av 1980-talet.
Sedan dess har man funnit mer än 30.000 olika föremål, t ex Sveriges största guldmyntsskatt, praktfulla bronskanoner, skulpturer, navigationsinstrument, privata ägodelar och mycket annat. Det mesta av fynden finns att se på Kalmar läns museum.

Nu har den stora boken om Kronan utkommit, skriven av Lars Einarsson: ”Regalskeppet Kronan : historia och arkeologi ur djupet” (Historiska media, 2016). Författaren är historiker och marinarkeolog, och har varit projektledare för utgrävningarna i mer än 30 år.

Det rika fyndmaterialet gör boken fylld av spännande innehåll. Genom fynden från Kronan får vi en unik inblick i stormaktstidens världsbild. ”Regalskeppet Kronan” är en mycket fin bok som visar hur bra man kan skriva populärvetenskap.
Kronan var som ett dåtida samhälle i miniatyr, med sina klasskillnader och sin världsuppfattning.
Läs om svensk stormaktstid, om skeppet, om människorna ombord, om vad man åt och drack, om hur man behandlade sjukdomar,

Ett särskilt intressant kapitel handlar om den supsked av guld som oväntat påträffades i en träkista på vrakets trossdäck, och vilken information man av dess inskriptioner kan inhämta. Supskeden visar sig vara en del av ett fascinerande rättsfall i 1670-talets Sverige.

”Regalskeppet Kronan” är en mycket bra och välskriven bok, dessutom rikt illustrerad och fint formgiven. Den visar hur vi kan använda arkeologiska fynd för att ge oss en detaljerad inblick i den svenska stormaktstidens samhälle, för nästan 350 år sedan.

Regalskeppet Kronan i bibliotekets katalog

Det skånska kriget fortsatte. Danskarna besatte hela Skåne utom Malmö. Den svenska arméns seger vid slaget vid Lund i december 1676 kom att bli krigets avgörande vändpunkt.
Fred slöts 1679, utan att någondera sidan hade gjort några landvinningar.
Svenska staten var dock djupt skuldsatt. Ett par av följderna av skånska kriget var den stora reduktionen, då ett stort antal adelsgods och förläningar drogs in till staten, samt att indelningsverket inrättades.

Vrak i Östersjön

Vrak i Östersjön

Östersjöns vatten är relativt kallt, syrefattigt och har låg salthalt, vilket gör att skeppsmasken inte klarar sig. Det innebär att sjunkna fartyg bevaras bättre i Östersjön än i andra hav. Särskilt gäller det fartygens trädetaljer.

I den fina boken ”Vrak i Östersjön : förlorade för världen” av Björn Hagberg, Jonas Dahm och Carl Douglas (Prisma, 2008) kan du läsa om några av de mest uppseendeväckande historiska händelserna som under 1900-talet utspelat sig i Östersjön. Några av världens största sjökatastrofer har ägt rum här, bl a sänkningarna av tre tyska flyktingfartyg under andra världskriget. I boken kan du också läsa om attackerna mot den svensk-tyska malmtrafiken under båda världskrigen, samt om upphittandet av den försvunna DC-3:an.

Med modern sökutrustning kan man idag hitta mycket små föremål på havsbotten, och med dagens fotoutrustning går det att ta fantastiska bilder under ytan.

Boken handlar alltså endast om vrak från 1900-talet, men dessa berättelser är nog så intressanta. Språket är levande och lättläst. Flera av berättelserna är riktigt spännande.

Författaren Björn Hagberg är marinarkeolog. ”Vrak i Östersjön” innehåller mängder av vackra och suggestiva foton, tagna av Jonas Dahm. Den tredje författaren Carl Douglas är dykare och historiker.

Faktum är att det enastående fina bildmaterialet i denna bok bara i sig är skäl nog att läsa den.

Vrak i Östersjön i bibliotekets katalog

 

Sjömännens hårda tillvaro

Under däck

Livet ombord på de stora örlogsfartygen på 1500- och 1600-talet var hårt och ofta rent livsfarligt.
Fynd från vraken efter förlista fartyg hjälper oss att få en bild av sjömännens pressade tillvaro.
Katarina Villner berättar deras spännande historia i boken ”Under däck : Mary Rose – Vasa – Kronan” (Medströms, 2012).

Mary Rose var ett brittiskt skepp som förliste 1545. Vasa sjönk i Stockholms hamn på sin jungfruresa 1628, och regalskeppet Kronan exploderade under ett sjöslag i Östersjön 1676. Mary Rose och Vasa har bärgats, och från Kronan har man bärgat en hel del arkeologiska fynd.

Villner har varit informationschef för Vasamuseet, Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona, och hon är mycket kunnig i ämnet. Stora delar av boken berör sjukdomshistoria och den läkekonst som man använde sig av för att försöka kurera de sjuka.

Manskapet hade en daglig mat- och dryckranson. Varje man ombord på Mary Rose tilldelades 4,5 liter öl om dagen, medan sjömännen på Vasa fick nöja sig med 2,5 liter. Det behövdes för att skölja ned all salt mat. Ölen dracks ur laggade trästånkor. Man har hittat sådana ombord på Vasa.

Under däck” ger oss fascinerande inblickar i vardagslivet ombord på dessa stora skepp.
Sjukdomsepidemier var ett vanligt gissel. Viceamiral Henrik Fleming blev chef över den svenska Östersjöflottan 1628. Hans brev och rapporter till Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna beskriver problemen ombord på fartygen. På åtta skepp var mer än en tredjedel av sjömännen sjuka. De led av ”huwodt werck, fråssa, hidtzig bensiucke, skelvan, skörbiuken, halss schulsten, blodtsotten, hidtzig siuckdom.” Dessutom är det en sådan stank om bord på skeppen att han inte kan beskriva den, säger Fleming.

Ett helt kapitel behandlar barberarens yrkesroll och arbetssätt. Under sjöstrider var det barberaren som skulle utföra nödamputationer. Skott från kanoner och musköter orsakade svåra skador. Vid förfrysning kunde sjömännen få kallbrand, och även då var amputation ofta en nödvändig åtgärd.

Barberaren hade en träkista med verktyg. Flera sådana fynd har gjorts ombord på de tre vraken. På Mary Rose fann man en hel kista med ca 60 olika föremål.

En vanlig behandlingsform ombord var åderlåtning och koppning. Man hade särskilda koppglas eller kopphorn. En populär medicin under 1500- och 1600-talen var teriak, en mix av allehanda ingredienser, bl a orientaliska kryddor och olika droger. Ibland förekom ormkött i teriak.

Hur länge skulle en nutida svensk stå ut med livet ombord på dessa skepp? Sjömännens hårda liv är svårt för oss att riktigt fatta idag.
”Under däck”
är både en sjöfarts- och en medicinhistorisk bok, där vi kommer nära örlogsskeppens manskap. Boken är levande, välskriven och rikt illustrerad.  Rekommenderas.

Under däck i bibliotekets katalog

Historiska hemligheter

Historiska hemligheter

Då och då görs nya spännande arkeologiska fynd. Det senaste var fyndet av den brittiske kung Rikard III:s gravplats. Men historien är fylld av hemligheter och gåtor som ännu ej lösts.

I Ian Wilsons bok ”Historiska hemligheter” (Rabén & Sjögren, 1988) kan du läsa spännande berättelser om ännu oupptäckta historiska platser, gravar, skeppsvrak och skattgömmor. Här finns också skildringar av de försök som gjorts att finna dessa.

Boken är visserligen 25 år gammal, men det mesta av det som beskrivs är fortfarande oupptäckt.
Vad jag kan se är det främst två av kapitlen som är föråldrade, dels det om Kinas förste kejsares grav och Terrakottaarmén, och dels det om bergsbestigarna Mallory & Irvine.

”Historiska hemligheter” är indelad i fyra huvudavsnitt: Oupptäckta platser, oupptäckta gravar, oupptäckta vrak och oupptäckta skatter.
Det märks att boken främst är skriven för en brittisk läsekrets eftersom visst fokus läggs på händelser kopplade till brittisk historia. Men det gör inte så mycket. Här finns gott om fantasieggande artiklar om allehanda saker som ännu inte upptäckts.

Några av de mest kända gravplatserna som ännu är oupptäckta är t ex Attila, Alexander den store och Kleopatra. Var låg egentligen slagfältet vid Alesia, där romarna besegrade gallerna? Kan det finns något kvar av Columbus flaggskepp Santa Maria och i så fall var? Och finns det någon möjlighet att idag hitta de brittiska kronjuvelerna som kung Johan utan land tappade bort i en tidvattenvåg år 1216?

Historiska hemligheter i bibliotekets katalog

Kapten Morgans skeppsvrak

Kapten Henry Morgan var en av 1600-talets mest kända pirater, och han har bl a givit namn åt en romsort. Utanför Panamas kust har man hittat vraket efter hans skepp Satisfaction, och för något år sedan rapporterades det att man funnit och bärgat sex kanoner från skeppet.

Sedan dess har man även plockat upp svärd, kistor och diverse annat gods. Dessa fynd kommer nu att ställas ut i Panama City.
Eftersom det finns ännu fler vrak i närheten hoppas arkeologerna hitta ännu mer piratgods.

CNN: Captain Morgan’s treasure unearthed in Panama

Vrakfynd kan vara Resande man

Ett av de mest legendariska vraken i Stockholms skärgård är det efter fartyget Resande man, som förliste i en storm 1660.
Resande man
var på väg till Polen för att förhandla om en eventuell gemensam allians Sverige-Polen mot Ryssland. Det var fel tid på året för resor till havs, men frågan kunde inte vänta. Ombord fanns dessutom värdefulla gåvor till det polska hovet.
Resande man gick under, 37 personer omkom, och man lyckades aldrig bärga allt av värde från vraket. Man vet att exempelvis flera kanoner blev kvar på havsbotten.

Nu tror dykare att man i Stockholms yttre skärgård äntligen funnit vraket efter Resande man. Vasa-upptäckaren Anders Franzén var mycket angelägen om att hitta även detta vrak, men lyckades aldrig.
Nu vill dykarna söka tillstånd till att bärga daterbara föremål från vraket. Förmodligen får vi anledning att återkomma till detta.

SvD 120529: Vrakfynd kan vara legendariskt skepp

Wikipedia: Resande man

Titanic

Titanic

Natten mellan den 14 och 15 april är det exakt 100 år sedan lyxkryssaren RMS Titanic gick under i Atlanten efter att ha kolliderat med ett isberg. Två och en halv timme efter kollisionen sjönk fartyget. Det är världens mest kända fartygskatastrof och har skildrats i mängder av böcker och filmer. Över 1500 människor omkom. Ca 130 svenskar fanns med ombord, men bara ca 40 av dem överlevde.

Den senaste Titanic-boken som utgivits på svenska är Philip Wilkinsons ”Titanic : katastrof till havs” (Tukan, 2011). Boken är i stort format och främst tänkt för unga läsare, men den är verkligen en allåldersbok.

Boken har en stark tyngdpunkt på bilder och illustrationer, och innehåller även en utvikningsbar plansch med en bild av hela fartyget i genomskärning. Man får en bra uppfattning om hur stor Titanic verkligen var 1912. Hon var 269 meter lång och 28 meter bred.

I Wilkinsons bok finns bra och sammanfattande information om hur Titanic byggdes, vilka det var som arbetade i dockan, hur livet var ombord för både besättning och passagerare. De skilda förutsättningarna för passagerarna i första, andra och tredje klass skildras också. Bildmaterialet är genomgående mycket fint och på bara 64 sidor i stort format lyckas författaren och illustratörerna få in en hel del viktig information.

Här kan du också läsa om sökandet efter Titanics vrak, och hur katastrofen skildrats på film.

En intresseväckande bok, mycket bra som introduktion till den omfattande Titaniclitteraturen. Sedan finns det mängder med annan litteratur i ämnet för dig som vill gå på djupet i detta ämne.

Titanic i bibliotekets katalog

Dokumentär om Vasa

Ikväll sänder SVT den andra och sista delen av dokumentären om regalskeppet Vasa. Första delen sändes för en vecka sedan.
Dokumentären är gjord av Anders Wahlgren, som jobbat med den under flera års tid. Resultatet är väldigt bra. Vi får en bild av hur 1600-talets Stockholm kan ha sett ut, hur stadsborna levde och hur det gick till när Vasa byggdes. Dokumentären innehåller flera bra personskildringar. Rekommenderas!
Missade du den första delen kan den ses på SVT Play.

SVT: Dokumentären Vasa 1628 (informationssida)

SVT Play: Vasa 1628 – del 1 – Den kungliga katastrofen

SVT Play: Extramaterial – Så gjordes Vasa 1628

Vill du läsa mera om Vasa?
Tidigare i bloggen har jag tipsat om de två stora jubileumsböcker som gavs ut under 2011, då det ju var 50 år sedan Vasa bärgades.
Anders Wahlgren: Vasa 1628
Vasa – historien om ett skepp

 

Vrakfynd mitt i Stockholm

Just nu renoveras Strömkajen på Blasieholmen i Stockholm. Det har visat sig vara en rik arkeologisk fyndplats. Marinarkeologerna har hittills funnit fem  skeppsvrak och en fiskeanläggning. Man har också hittat vardagsföremål som kritpipor, skor och annat. En hel del av fynden är från 1600-talet.

Flera vrakfynd mitt i Stockholm (SvD webb-tv, 111219)

Vasa igen

Vasa - historien om ett skepp

Som tidigare nämnts i bloggen är det 50 år sedan regalskeppet Vasa bärgades.
Idag ska vi titta på Vasamuseets egen jubileumsbok, och den är något alldeles extra.

”Vasa – historien om ett skepp” (Vasamuseet / Bonnier Fakta, 2011) är ett imponerande bokverk, som bjuder på en hel del nyheter. Boken är i stort och rejält format, ca 32×29 cm, och levereras i en tjock pappkassett. Författarna till texterna i boken har alla anknytning till Vasamuseet.  En av skribenterna är Marika Hedin, nuvarande chef för museet.

Detta är dock ingen traditionell bok. Den är lättläst och vänder sig till en ny, yngre publik. Här ska man få en riktig känsla av skeppet. Boken är egentligen bara 63 sidor lång, men varje uppslag är som ett konstverk och på flertalet sidor finns det bilagor i form av faksimil, som man kan veckla ut eller plocka fram ur kuvert.

Vik ut en Stockholmskarta från 1600-talet, eller ta fram ett ihopvikt 1600-talsbrev. Kolla in Vasa i genomskärning. Studera en proviant- och livsmedelslista för livet ombord. Läs Anders Franzéns rapport om sjöfyndet i Stockholms hamn, som han skickade till Tullkammaren 1957. En faksimil av brevet kan plockas ut ur ett kuvert i boken. Eller varför inte studera Expressens Vasa-löpsedel från 24 april 1961, som också kan vecklas ut?
Dessutom medföljer en DVD med en 25 minuter lång film om Vasa.

En annorlunda och spännande bok om Vasa. Alla lösa bilagor och delar gör dock boken något svårhanterlig i biblioteksmiljö. Boken gör läsaren sugen på att besöka Vasamuseet och kanske är det huvudsyftet med boken?

Vasa – historien om ett skepp i bibliotekets katalog

Regalskeppet Vasa

Vasa 1628

Det är i år 50 år sedan vraket efter regalskeppet Vasa lyftes till ytan efter att ha legat på havsbottnen i 333 år. Med anledning av jubileet har det utgivits två nya böcker om Vasa. Jag ska ta upp båda dessa i bloggen och börjar med Anders Wahlgrens ”Vasa 1628: människorna, skeppet, tiden” (Norstedts, 2011).

”Vasa 1628” är en bra och aktuell beskrivning av Vasa och av det svenska 1600-tal som såg Vasa byggas. Vi känner till historien: Gustav II Adolfs nya stora örlogsskepp Vasa byggdes och skulle imponera på alla genom sin storlek. Det var det största skepp som dittills byggts i Sverige. En hel skog gick åt, ca 1000 ekar. Men storleken gick ut över skeppets seglingsförmåga och pga felbygge kapsejsade Vasa efter endast 1400 meters färd den 10 augusti 1628.

Som en ödets ironi visade det sig sedan att tack vare att skeppet var felbyggt och sjönk, kunde det räddas till eftervärlden på 1900-talet och bevaras. Vasa är världens äldsta bevarade kompletta skepp.

Anders Wahlgren är konstvetare, författare och regissör. Han har även gjort tv-filmer om Vasa. Boken berättar historien om Vasa på ett ganska traditionellt vis, i huvudsak kronologiskt. Vi får också ta del av många människoöden från 1600-talet. Wahlgren har gått igenom tänkeböcker och annat källmaterial.
Boken är vackert utformad och har mängder av illustrationer. Formatet är något mindre än en A4-sida.

Vasa 1628 i bibliotekets katalog

Svartskäggs kanon

Svartskägg

Svartskägg, eller Blackbeard (död 1718), var en av historiens mest ökända piratkaptener. Han höll till i Västindiens farvatten.

Man fann 1996 vraket efter hans flaggskepp ”Queen Anne’s Revenge” utanför den amerikanska delstaten North Carolinas kust, och har sedan dess fiskat upp tusentals fynd därifrån. Nu har man tagit upp en hel kanon från skeppet.

Se kanonen lyftas upp i detta videoklipp från The Telegraph:
Blackbeard’s pirate ship cannon recovered from ocean

Skeppsvrak

Igår sände SVT en intressant reportagefilm om marinarkeologi. Man har i Östersjön upptäckt ett ovanligt välbevarat vrak efter ett holländskt handelsfartyg från 1600-talet.

Stockholm från sjösidan

Den senaste boken som utgavs i ämnet marinarkeologi är Stockholm från sjösidan (2010) av Marcus Hjulhammar. Den här boken är en sammanställning av Stockholms marinarkeologiska fynd, och författaren vill knyta ihop dessa med historiska beskrivningar av båtlivet i staden. Sedan 1863 har man funnit mer än 150 skeppsvrak i Stockholm, de flesta av dessa på land.

Ett annat boktips i ämnet är Östersjöns sjunkna skepp av Johan Rönnby (1994). Båda dessa böcker finns att låna på biblioteket.

Stockholm från sjösidan i bibliotekets katalog
Östersjöns sjunkna skepp i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: