Bloggarkiv

Linnés lärjungar

Linneaner

Carl von Linné (1707-1778) var en av Sveriges största vetenskapsmän genom tiderna. Hans många lärjungar har kommit att kallas linneanerna. Många av dem reste runt världen och gjorde viktiga forskningsinsatser, t ex Daniel Rolander (se Ur regnskogens skugga). Andra kända namn i denna krets var Peter Forsskål, Anders Sparrman och Carl Peter Thunberg. Men de flesta av lärjungarna hade ingen möjlighet att göra sådana påkostade resor. I bästa fall reste de inom det svenska riket, eller så levde de, ibland litet obemärkt, som sockenpräster och provinsialläkare. Men de fortsatte så ofta de kunde att i Linnés stil utforska djur och natur.

Ingvar Svanberg, lärare i etnobiologi vid Uppsala universitet, berättar om dessa lärjungar i ”Linneaner : Carl von Linnés lärjungar i Sverige” (W&W, 2006).
Det som är så bra med den här boken är att den lyfter fram alla de Linné-lärjungar som inte blev världskända, men som ändå gjorde insatser. Ibland publicerade de sina rön i samtida tidningar och tidskrifter. Samtidigt beskriver ”Linneaner” tidens tänkesätt, som ofta utgick från nyttoaspekten.

Ofta var det folklig kunskap som genom Linné och lärjungarna fördes vidare. Vissa av dem undersökte vilka buskar som var bra att använda till häckar, vilka medel som kunde brukas mot ormbett eller tog reda på vilka örter som var användbara som färgämnen. Andra var mer intresserade av nya djurarter och vilken nytta man kunde ha av diverse smådjur. Och fanns det några vilda djur i Sverige som kanske kunde tämjas och användas för hushållsnyttan?

Förutom lärjungarnas publicerade artiklar finns även en stor korrespondens med Linné själv bevarad. Svanberg har dessutom tagit del av en del hittills opublicerat material.

1700-talets stora intresse för kunskap och forskning är fascinerande. Svanbergs bok bjuder på en hel del spännande läsning. Den är dessutom logiskt uppdelad. Först beskrivs utlandsresenärerna, sedan de som reste inom landet. Sedan följer ett långt avsnitt om zoologi och ett annat om botanik.

Boken är rikligt försedd med citat och andra utdrag ur samtida texter, vilket ger en bra närvarokänsla och även prov på ett ibland mustigt underhållande 1700-talsspråk.
En del av alla observationer kan vi idag betrakta som obetydliga medan andra var viktiga. Men allt skulle undersökas och avhandlas. I ”Linneaner” finns också diverse kuriosa, vilket gör läsningen ännu roligare. Och en del observationer var rena misstag.

Underhållande och intressant läsning om det nyfikna 1700-talet. Boken kunde dock gärna ha fått innehålla fler illustrationer.

Linneaner i bibliotekets katalog

Florans konstnärer

Florans konstnärer

Idag omges vi överallt av bilder. Aldrig någonsin tidigare i historien har det varit så lätt för vem som helst att åstadkomma en bild i form av ett foto, och dessutom dela med sig av bilden till tusentals andra. Men det fanns en tid då bilder i exempelvis böcker var ovanliga och svåra att lägga in.

Monika Björks utsökt fina bok ”Florans konstnärer : botaniska illustrationer och illustratörer i Norden” (Prisma, 1999) handlar om den botaniska bildens historia.
Länge var botaniken bara en avläggare till läkekonsten. Åkerbruket var mest något man sysslade med praktiskt, så det var böcker med medicinsk synvinkel som behövde växtbilder. När boktryckarkonsten slog igenom började man använda sig av träsnitt. Men dessa var klumpiga och svårtydda. Sedan kom kopparsticken. Dessa fick man färglägga manuellt i efterhand.

Trädgårdsarkitekturen bredde ut sig i Europa under 1600-talet, vilket medförde ett behov hos adeln av att visa upp sina botaniska skatter. På 1700-talet började man aktivt samla in växter från världens alla hörn av naturvetenskapliga skäl. Behovet av att så naturtroget som möjligt avbilda växter och plantor blev stort. Skickliga målare och illustratörer utvecklade en imponerande förmåga.

Björks bok består av ett antal essäer, alla rikt illustrerade. Här kan du se nordiska växtakvareller från fem sekler, se planscherna Linné hade på väggen hemma hos sig, och fantastiska fynd från museernas vindsförråd.

Essäerna är alla intressanta och lärorika. Det börjar med medeltiden, då de första örtaböckerna skapades. Sedan hamnar vi i 1600- och 1700-talet och Rudbeckarnas blomböcker. Ett särskilt avsnitt tar upp den stora danska floran, ”Flora Danica” som tog 122 år att fullborda och innehåller 3240 färgplanscher. Linnés blomsterbilder får givetvis ett eget kapitel innan Björk kommer fram till 1800-talet med Palmstruch och Nordens Flora. Sedan avrundas boken med avsnitt om trädgårdsböcker, ormbunkar, lavar och bär.
Läs om Fredrika Bremer, som upptäckte bananen under en vistelse på Kuba 1851. Den blev hennes nya favorit. Hon tyckte att banan var det godaste hon någonsin hade ätit.

Detta är en mycket fin bok, som med sitt stora format ger de vackra illustrationerna möjlighet att breda ut sig över helsidor. Illustrationerna är helt fantastiska. Extra kul är det att läsa om alla de framstående illustratörerna och växtkonstnärer som ligger bakom alla de vackra planscherna.

Ett bra exempel på framstående bokformgivning. Inspirerande och intressant.

Florans konstnärer i bibliotekets katalog

Europas trädgårdar

Vandra i Europas trädgårdar

Trädgårdsarkitektur är en konstform som många uppskattar. Under olika tidsepoker har stilidealen varierat. På många håll försöker man aktivt vårda och restaurera sina historiska trädgårdar.

Monika Björk presenterar 100 olika trädgårdar i boken ”Vandra i Europas trädgårdar” (Prisma, 2003). Det är en personligt skriven guide till trädgårdar i ett flertal länder: Italien, Nederländerna, Belgien, Frankrike, England, Norge, Sverige, Danmark, Ungern och Tyskland. Trädgårdarna presenteras på 2-3 sidor vardera, och avsnitten är sorterade efter land. I mitten av boken finns en samling färgfoton.

Detta är en bok för dig som gillar anekdoter och spännande berättelser. Läs om Chawton, trädgården vid Jane Austens hus. Eller om franska Vaux-le-Vicomte, Versailles föregångare, och varför inte om familjen Medicis Boboliträdgårdar i Florens. Författaren berättar om klosterträdgårdar, om rosor i Sydtyskland, om drottning Eleonoras medeltida örtagård och mycket annat.

Författaren vore en perfekt guide att ha med sig när man besöker någon av dessa fina trädgårdar. Bild- och kartmaterialet hade dock gärna fått vara större i boken. Varje enskilt textavsnitt är kanske lite kort, men fördjupad information kan man alltid inhämta på annat håll.
En bok som ger reslust och många bra besökstips. Här hittar du garanterat intressanta besöksmål att se på din nästa Europaresa.

Vandra i Europas trädgårdar i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: