Bloggarkiv
Versailles – den kungliga staden
”Den som inte har sett ståten och prakten i Versailles har ingenting sett” sade den franske diplomaten och författaren Francois-René de Chateaubriand.
De flesta turister som besökt Paris har även gjort en tur till Versailles, och den gigantiska slottsanläggningen imponerar på oss än idag. Versailles är en fashionabel förort som ligger 14 km sydväst om Paris och som är allra mest känt för sitt barockslott.
Jonas Nordin, docent i historia, har skrivit ett magnifikt verk om slottsanläggningen: ”Versailles : slottet, parken, livet” (Norstedts, 2013). Någon liknande bok finns inte sedan tidigare på svenska.
Versailles före franska revolutionen var inte något vanligt palats, som man kan hitta i andra städer. Versailles var i stället en hel kunglig stad. Upp emot 10.000 människor rörde sig dagligen här, både i och utanför slottet. Palatsbyggnaden innehöll ca 450 våningar för kungen, kungafamiljen och aristokratin.
Kungen hade medvetet placerat sitt maktcentrum så att alla viktiga adelsmän med familjer var tvungna att bo på eller kring slottet. Hela denna stora slottsstad skulle sysselsättas, underhållas och utfordras.
Efter flera utbyggnader under 1600-talet uppnådde slottet gigantiska mått. Men även naturen runt omkring ingick i anläggningen. Versailles skulle också fungera som kungligt lantställe. Naturen kring slottet kunde användas som jaktmarker, och parken och trädgårdarna kring slottet blev som ett sorts nöjesfält och rekreationsområde för kungligheterna. Här fanns påkostade fontäner, vattendrag med fiskar, banor för spel och mycket annat.
Givetvis finns i boken beskrivningar av den konstnärliga utsmyckningen, särskilt av alla skulpturer. Arkitekturen och slottets olika till- och utbyggnader beskrivs ganska ingående.
Boken ger oss många exempel på kungligheternas och aristokraternas vardag i Versailles, och hur mycket arbete som fick läggas på underhåll av både byggnad, trädgård och andra installationer.
Det finns andra böcker om Solkungens extremt påkostade hovliv, men Nordins bok har slottsanläggningen Versailles som självklart centrum. Den får i boken liv och blir dess huvudperson på ett mycket lyckat sätt. När Solkungen efterträds av sin sonsonson Ludvig XV får slottet helt enkelt nya invånare, medan dess liv fortsätter.
Idag ser vi hovlivet hos Ludvig XIV som själva sinnebilden av stel och fåfäng etikett med överkomplicerade ceremonier. I boken finns ett helt kapitel om Kungens dag. Det är mycket fascinerande att läsa. Det mest kända inslaget i Solkungens dag är hans uppstigande på morgonen. Detta styrdes strikt av ritualer, liksom resten av dagens händelser. Särskilt detaljerade var ceremonierna kring kungens måltider.
Hovlivet och all annan verksamhet i Versailles slukade enorma resurser, särskilt under den med tiden allt mer impopuläre Ludvig XV. Det är inte så konstigt att revolutionen kom.
Detta är inte en bok för den som vill läsa om Marie Antoinette. Hon har en undanskymd roll i boken, som istället fokuserar på Versailles före revolutionen. Lite förenklat kan man säga att halva boken berör arkitekturen och den andra halvan vardagslivet och hovlivet.
Nordins ”Versailles” är ett riktigt läsäventyr som ger oss många spännande detaljer om detta så extremt påkostade slott med omgivning. Hovets aktiviteter är väldokumenterade, så källmaterialet är sällsynt rikt. Boken omfattar ca 450 sidor och är mycket fint formgiven, med många illustrationer. Vi lär också känna de olika personligheterna bland invånarna i Versailles.
Intressant läsning för alla som besökt Versailles, eller som gärna vill åka dit.
Versailles i bibliotekets katalog
Svenska världsarv
FN-organet Unescos världsarv är kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara framstående och ha stor betydelse för mänskligheten. Det är Unescos medlemsländer som nominerar platser till världsarvslistan.
Världens kulturarv indelas i tre huvudgrupper. Minnesmärken, Grupper av byggnader samt Miljöer och kulturlandskap.
Det finns flera böcker om världsarven, och de är ofta stora fotografiska bildverk.
En mer praktisk och lättanvänd bok är ”Svenska världsarv : från istid till nutid” av Jonas Skogsberg (Riksantikvarieämbetet/Naturvårdsverket, 2006).
Detta är en trivsam bok som beskriver de svenska världsarven.
När boken utgavs hade Sverige 14 världsarv. Det 15:e svenska världsarvet, Hälsingegårdarna, utsågs 2012 så det finns inte med i boken. Som jämförelse kan nämnas att det i hela världen i dagsläget finns hela 981 världsarv.
Det som är så bra med ”Svenska världsarv” är att den kan läsas både av den som bara vill lära sig mera om de olika platserna, och av den som vill besöka dem på plats. Varje världsarv beskrivs i ett eget kapitel på ca 15 sidor, illustrerat med snygga foton och med instruktiva kartbilder.
Utgivarna, Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket, svarar för förvaltningen och vården av de svenska världsarven.
Vissa av platserna är välkända för de flesta: Drottningholms slottsområde, Skogskyrkogården, Höga kusten, Birka, hällristningarna i Tanum, hansestaden Visby. Andra är troligen mera okända, som södra Ölands odlingslandskap, radiostationen i Grimeton och Struves meridianbåge. Alla presenteras de i denna mycket användbara och även bläddervänliga bok.
Se Mogaogrottorna med ny teknik
Många historiska platser drabbas av olika skador i samband med att de blir turistmål för tusentals besökare. De unika grottmålningarna i Lascaux i Frankrike kan numera endast beskådas i en kopia av originalgrottan, som är stängd för allmänheten.
De buddhistiska Mogaogrottorna i den kinesiska provinsen Gansu, i en oas vid Sidenvägen, har haft motsvarande problem.
Grottorna, som är uppsatta på UNESCOs världarvslista, består av 492 grottempel som uthuggits i fem nivåer. De var bostäder åt munkar.
Här finns några av världens främsta exempel på buddhistiska väggmålningar. De äldsta är från 300-talet e. Kr. Sammanlagt täcker alla väggmålningar en yta på hela 45 000 kvadratmeter.
BBC News Magazine berättar i en intressant artikel hur vetenskapsmän i Hong Kong nu återskapat grottornas originalutseende med hjälp av avancerad 3D-teknik. Resultatet är extremt realistiskt. ”Bättre än att se de riktiga grottorna” enligt en bedömare.
Kanske blir detta framtidens enda sätt för turister att uppleva historiska miljöer?
BBC News Magazine: Digital Chinese caves preserve history (med videoklipp)
Drottningholms slott
1662, för 350 år sedan, började man uppföra Drottningholms slott på ön Lovön i Mälaren. Det är ett av våra bäst bevarade barockslott och sedan 1981 kungafamiljens bostad.
Votum förlag ger ut det fina bokverket ”De kungliga slotten” som ska omfatta totalt 13 band. Verket utges i samarbete med Kungliga hovstaterna och Statens fastighetsverk.
Drottningholms slott behandlas i hela två delar, utgivna 2004 och 2010.
Detta är verkligen fina böcker, om än något tunga. Här hittar du både intressanta artiklar och vackra foton.
Från början dominerades Drottningholms slott av tung barock. Det ritades av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä, som fick uppdraget av änkedrottning Hedvig Eleonora. Under 1700-talet byggdes slottet ut och förfinades enligt tidens mode. Framstående arkitekter som Nicodemus Tessin d.y. och Carl Hårleman såg till att slottet blev ännu större. Senare under 1700-talet tillkom fler byggnader, t ex den berömda slottsteatern och Kina slott.
Det första bandet behandlar slottets 1600- och 1700-talshistoria, och det andra bandet fortsätter historien från Gustaf III:s tid och fram till idag. Mycket som skrivits om Drottningholm har fokuserat på 1700-talet, och de andra århundrandena har inte behandlats lika ingående. Men här får vi utförliga beskrivningar av slottets 1600-tal och även hela den senare historien. Läs om hur slottsteatern återuppväcktes och hur slottsträdgården restaurerades.
Hela Drottningholmsområdet finns sedan 1991 med på Unescos Världsarvslista.
Bokverket ”De kungliga slotten” kännetecknas av hög kvalitet både beträffande text och foto, och Drottningholmsböckerna är givetvis inga undantag. Även den som har läst massor om Drottningholm tidigare kommer att hitta nya detaljer och fakta här.
Drottningholms slott, band 1 i bibliotekets katalog
Drottningholms slott, band 2 i bibliotekets katalog
Det finns dessutom en separat del om Kina slott.
Underverk i Google
Ännu en ny Google-tjänst har lanserats – projektet Google World Wonders.
Här kan man via Googles gatuvy-teknik navigera sig omkring i olika miljöer runt om i världen. Alla dessa miljöer är underverk, eller ”wonders” som finns med på UNESCOs världsarvslista.
Projektet omfattar 132 platser i 18 länder och Google planerar att utöka antalet.
Kolla in Florens, Kyoto, Stonehenge och andra spännande platser. Sverige är representerat genom Gammelstads kyrkby utanför Luleå. Norska Røros finns också med.
Än så länge är det skralt med representation från Afrika, Asien och Sydamerika, men Google tänker enligt uppgift åtgärda detta.
Birka och Hovgården
Birka är den vikingatida handelsplats, eller stad, som låg på nuvarande Björkö i Uppland.
På en udde på Adelsö mitt emot Björkö ligger Hovgården, lämningarna efter en kungsgård.
Birka och Hovgården är Sveriges kanske mest kända fornlämningar och utsågs 1993 till ett av Unescos världsarv.
Det var hit som Ansgar kom på 830-talet för att missionera bland svearna.
Vid Birka och Hovgården har mängder av arkeologiska fynd gjorts. Området har grävts ut flera gånger.
I Bente Magnus bok ”Birka och Hovgården” (Riksantikvarieämbetet, 2009) får vi en mycket bra vägledning till dessa platser.
Alla som vill besöka Birka och Hovgården bör läsa denna bok. Den ger en bra introduktion till dagens kunskapsläge om Birka, och är dessutom rikt illustrerad med foton och kartor. Mycket användbar. Och den som inte har besökt Birka kommer att bli sugen på att göra det efter att ha läst denna bok.
Birka och Hovgården i bibliotekets katalog
Ansgarkorset inom Birkas fornborg
Världsarv i Norden
Unescos världsarv är kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara framstående och ha stor betydelse för mänskligheten. Det är Unescos medlemsländer som nominerar platser till världsarvslistan.
Den stora och vackra boken ”Världsarv i Norden” (Riksantikvarieämbetet, 1998), med text av Leif Anker, är fylld av tjusiga foton av nordiska världsarv. Läs om hällristningarna i Tanum, om Skogskyrkogården, om Laponia, Urnes stavkyrka (en detalj från kyrkporten pryder bokens omslag), staden Røros, Roskilde domkyrka, Verla träsliperi och många andra.
Det är verkligen fina foton i boken. Det är ett nöje att bara sitta och bläddra i den.
Nackdelen med boken är att den är 13 år gammal och inte tar med de världsarv som utsetts under de senare åren. Inga isländska världsarv är exempelvis med, och inte heller Höga kusten, som blev världsarv 2000.
Det finns andra och nyare böcker som tar upp de svenska världsarven. Men den här bokens fina foton är svåra att slå.
Världsarv i Norden i bibliotekets katalog
