Bloggarkiv

I den härliga vårsolens glans

Den 30 april firar vi traditionsenligt Valborgsmässoafton och vårens ankomst. Det är också tiden för de klassiska vårsångerna för manskör.

En av de mest kända vårsångerna heter just ”Vårsång” och skrevs 1846. Den kallas oftast ”Glad såsom fågeln” efter sin öppningsrad. Texten skrevs av Herman Sätherberg (1812-1897) och musiken av prins Gustaf, ”sångarprinsen” (1827-1852).

Vårsång

Glad såsom fågeln i morgonstunden
Hälsar jag våren i friska natur’n,
Lärkan mig svarar och trasten i lunden,
Ärlan på åkern och orren i fur’n.

Glad såsom fågeln i morgonstunden
Hälsar jag våren i friska natur’n,
Lärkan mig svarar och trasten i lunden,
Ärlan på åkern och orren i fur’n.

Se, hur de silvrade bäckarna små
Hoppa och slå,
Hoppa och slå
Vänliga armar kring tuvor och stenar!
Se, hur det spritter i buskar och grenar
Av liv och av dans,
Av liv och av dans
I den härliga vårsolens glans!

Se, hur de silvrade bäckarna små
Hoppa och slå,
Hoppa och slå
Vänliga armar kring tuvor och stenar!
Se, hur det spritter i buskar och grenar
Av liv och av dans,
Av liv och av dans
I den härliga vårsolens glans!
uti vårsolens glans!

Bloggen vill passa på att önska läsekretsen Glad Valborg (oavsett temperatur och väderlek).

 

Längtan till landet

Herman Sätherberg

En av våra mest omtyckta vårsånger heter ”Längtan till landet”, men är mer känd under namnet ”Vintern rasat ut” eftersom sången inleds med de orden.

”Längtan till landet” är en dikt som skrevs av Herman Sätherberg (1812-1897). Han var egentligen läkare med ortopedi som specialitet. Sätherberg blev internationellt känd för sina insatser som ortoped och sjukgymnast. Han räddade bl a Ortopediska institutet från nedläggning.

Sätherberg skrev även dikter, ofta präglade av naturlyrik. ”Längtan till landet” ingår i samlingen ”Jägarens hvila” (1838).
Förutom denna dikt finns två andra Sätherberg-sånger som lever kvar än idag: ”Vårsång” (”Glad såsom fågeln”) och”Studentsång”, båda tonsatta av prins Gustaf.
”Längtan till landet” tonsattes av Otto Lindblad, som även komponerade ”Kungssången”.

Sätherberg skrev dessutom en stor diktcykel om Carl von Linné, ”Blomsterkonungen : bilder ur Linnés lif” (1879, 25 sånger), reseskildringar, lustspel och skådespel.

Läs Jägarens hvila som gratis e-bok i Litteraturbanken


LÄNGTAN TILL LANDET av Herman Sätherberg

Wintern rasat ut bland våra fjällar;
Drifvans blommor smälta ned och dö;
Himlen ler i vårens ljusa qvällar;
Solen kysser lif i skog och sjö.
Snart är sommarn här; i purpurvågor,
Guldbelagda, azurskiftande,
Ligga ängarne i dagens lågor,
Och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! helsen glada vindar
Ut till landet, ut till fåglarne,
Att jag älskar dem; till björk till lindar,
Sjö och berg, jag vill dem återse;
Se dem än, som i min barndoms stunder;
Följa bäckens dans till klarnad sjö,
Trastens sång i furuskogens lunder,
Vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Lyssna vill jag huru vinden susar
Uti halfutspruckna björkars lund,
Spegla mig i sjön der Anden krusar
Med sin köl det månbeglänsta sund,
Och i famnen af naturen drömma
Wårens dröm, som ingen tröttat än,
Och min sorg i jagtens lund förglömma ,
Fri, som skyn der uppå himmelen. –

Forsen kastar sig i hafvets sköte:
Se hur vild! med hvilken stämmas dån!
Är det ej som hela Mälarn göte
Åter, på en gång, sitt rika lån? –
Och han är likväl så hög om qvällen,
Som om morgonen, och tusen år
Fylla honom kanske än, från fjällen,
Lika rik och herrlig hvarje vår.

Och med hvarje Maj hans holmar gunga
Sina kronor i dess klara våg,
Och i hvarje vår hans fåglar sjunga
Lika ömt, med lika eldig håg.
Skulle jag, när hela verlden svärmar,
Sköna Vår! blott jag ej le med dig?
Och en snöbäcks sorl, den klippan härmar,
Var dock fordom nog att locka mig.

Nej, åt landet Bröder! Tjädern knäpper
Nu hvar morgon i sin furulund.
Hvad, om jägarn kopplet varsamt släpper,
Blott till ögonfägnad på en stund?
Låt oss njuta, låt oss vara glade:
Friskt och herrligt hornens toner gå!
Den som hjerta nu att jaga hade,
Endast på en timma eller två!

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen

Idag infaller vårdagjämningen. Vi noterar kanske detta lite förstrött i vår kalender och funderar över hur mycket ljusare det blivit den senaste tiden.
Men förr i världen var vårdagjämningen en av årets viktigaste dagar, och den låg till grund för flera kalenderreformer.

Rent definitionsmässigt är vårdagjämningen en tidpunkt, ingen dag. Solen passerar himmelsekvatorn från söder mot norr. Detta brukar alltid inträffa 20 eller 21 mars.

Vårdagjämningen har traditionellt setts inte bara som den första vårdagen, utan även som en generell nystart. De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som start på det nya året. Det persiska nyåret firas fortfarande vid denna tidpunkt, liksom kurdernas Newroz-fest.

Det finns många äldre folkliga traditioner kring vårdagjämningen. Innan klockan och almanackan blev allmängods var det årstidernas naturliga växlingar som styrde bondens arbete. Länge nöjde man sig med att dela in året i ett sommar- och ett vinterhalvår, och detta gjordes vid vår- och höstdagjämningarna.

Det finns ett par intressanta böcker om detta för dig som vill veta mera.
Först har vi ”Folktraditioner kring vårdagjämningen : med särskild hänsyn till kontinentala traditioner”, en akademisk avhandling av Karin Danver (Gleerup, 1943).
Denna bok omarbetades sedan och gavs ut i en ny version mer än 30 år senare: ”Då allt var jemnskiftadt : något om äldre folklig tideräkning : seder och bruk kring dagjämningstiderna” av Karin Johansson (LT, 1975).
(OBS att författaren hade hunnit byta efternamn under tiden mellan bokens två utgåvor)
Karin Danver/Johansson (1902-1975) var fil. dr. i folklivsforskning.

Det var vårdagjämningens felaktiga placering i kalendern som var ett av de viktigaste skälen till den gregorianska kalenderreformen. När Julius Caesar lät inrätta den julianska kalendern med en skottdag vart fjärde år tänkte ingen på att kalendern gradvis ”drog sig” eftersom årets längd inte är exakt lika långt som kalendern.

När påven Gregorius XIII lät införa den gregorianska kalendern 1582 togs 10 dagar bort ur kalendern för att den åter skulle hamna i fas med årstiderna. (Den gregorianska kalendern drar sig bara ca ett dygn på 3000 år).
Det dröjde dock innan de protestantiska länderna införde denna katolska nymodighet. På 1700-talet hade vårdagjämningen dragit sig ännu längre tillbaka i kalendern. Redan på 1500-talet låg den kring Gregorius-dagen den 12 mars. På grund av detta är många äldre folkliga traditioner kring vårdagjämningen knutna till just Gregorius.
”Gregori tid – dag och natt lika vid” säger ett gammalt ordstäv som även finns i Bondepraktikan.

I Danmark skulle plogen sättas i jorden på Gregoriedagen, medan man i Sverige hellre såg Bengt-dagen 21 mars som plogens dag.

(Vän av ordning påpekar kanske nu att det är Viktoria som har namnsdag den 12 mars, men det är unikt för Sverige. Gregorius flyttades 1882 i kalendern till den 13 mars, och knuffades då bort av namnet Viktoria, som istället infördes den 12 mars. Victoria av Baden hade förlovat sig med kronprins Gustaf – den blivande kung Gustaf V – just detta datum. Övriga länder har kvar Gregorius den 12 mars i sina kalendrar).

Det var 1753 som den gregorianska kalendern infördes även i Sverige. Vid det laget hade kalendern hamnat så pass mycket fel att man fick ta bort hela 11 dagar. Sedan hade man länge två parallella kalenderserier i almanackorna: ”Gamla stilen” och ”Nya stilen”.

Det finns många intressanta berättelser i folkminnesarkiven, och en hel del av dem finns återgivna i Karin Johanssons böcker. Den senare utgåvan är utökad och reviderad, så det är den man helst bör börja med. Den gamla har dock också sin charm. I den gick hon bl a i polemik med den klassiska synen att se många folkiga sedvänjor som rester av gamla fruktbarhetskulter.

”Då allt var jemnskiftadt” och ”Folktraditioner kring vårdagjämningen” är underhållande och tänkvärda böcker som hjälper oss att minnas kopplingarna till våra förfäder och hur de uppfattade sin tid.

Då allt var jemnskiftadt i bibliotekets katalog

Folktraditioner kring vårdagjämningen i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: