Bloggarkiv

Tidens historia

Tidfens historia

Idag är det många som uppmärksammar att det är den 12/12 2012. Man kan skriva datumet 121212 och roa sig med att göra något skoj just kl 12:12.
Något av det som mest kännetecknar vår egen tidsålder är vår starka fixering vid och beroende av tiden. Så var det inte under andra tidsepoker.

Om tidsuppfattnngar genom historien kan du läsa i den norske idéhistorikern Trond Berg Eriksens bok ”Tidens historia” (Atlantis, 2000).

Faktum är att det är svårt att ens definiera tiden. Vad är egentligen tid? Ordet kan betyda både varaktighet och tidpunkt. Man kan vinna eller förlora tid. Man vad är det man vinner? Tiden är det som mäts av tidmätarna. Utan tidmätare skulle det inte finnas någon tid i mera bestämd mening.
Människan observerade tidigt naturens och universums egna kretslopp.

Eriksen beskriver tiden ur flera vinklar: kulturhistoriskt, socialt, filosofiskt. I boken kan du läsa om hur man uppfattat tiden under skilda epoker.
Antikens filosofer funderade över tidsbegreppet. I ”Fysiken” slår Aristoteles fast att tid dels är något som har funnits men inte längre finns, dels något som kommer att finnas men som ännu inte finns. Kan man säga att tiden i sig finns, när de delar den består av ännu inte finns?

I ”Tidens historia” får vi t ex veta hur den kristna tideräkningen förändrade människors tidsuppfattning i västvärlden.
Eriksen påpekar också att det var den moderna tidsålderns inträde och sekulariseringen som gjorde tiden till ett problem. När tron på evigheten och yttersta domen försvann förlorade tiden sin bestämda mening.
Här finns också kapitel om tidmätarna, om bilden av urverket som en universalmodell och hur klockor och ur så småningom blev en massmarknadsvara. Järnvägen med sitt krav på tabellers exakthet var en viktig anledning till införandet av enhetstid i Sverige och andra länder.

Eriksen visar också på skillnaden mellan cyklisk tid och lineär tid. Extra intressant med tanke på alla vanföreställningar om att Mayakalendern ”ska ta slut” senare denna månad, och att världen därför ska gå under. Mayaindianernas cykliska tidsuppfattning är en helt annan än t ex kristendomens linjära (dvs att tiden har en början och ett slut). Föreställningar om tidens slut är långt ifrån nya. Kristendomen har en förkärlek för talet 1000, och begreppet ”tusenårsrike” är välkänt. Allt detta kan du läsa mera om i Trond Berg Eriksens intressanta bok. Jag rekommenderar att du ger den en del av din tid.

Tidens historia i bibliotekets katalog

I ur och skur

1001 armbandsur

Det var under första världskriget som användningen av armbandsur slog igenom. Soldater som krälar på marken eller sitter upptryckta mot en vägg i skyttegraven kan inte gärna börja gräva fram sitt fickur. Efter krigets slut blev det modernt med armbandsur, och många olika modeller togs fram.

Idag håller bruket av armbandsur att konkurreras ut av mobiltelefonernas klockfunktioner, men det finns fortfarande ett stort intresse för dessa ur.

Hittills har det inte funnits några direkta mängder av svenskspråkig litteratur om armbandsur. Men nu finns ”1001 armbandsur från 1925 till idag” av Martin Häussermann (Parragon, 2010). Det är en tysk och grundlig genomgång av både kända och mer ovanliga armbandsur.

Boken är mycket innehållsrik. Uren är tydligt indelade i olika kapitel: kronografer, flygarur, dykarur, kalenderur, världstidsur och många andra.

Här finns dessutom intressanta faktauppgifter. Visste du t ex att Rolex presenterade den första vattenskyddade boetten redan 1927? Läs om den tekniska utvecklingen inom området. Du kan se hur en kronograf ser ut i genomskärning.

Enormt många fina illustrationer. Här finns dock inga värderingsuppgifter för den som kanske undrar vad farfars gamla Breitling kan vara värd. Men boken innehåller mängder av annan ur-spännande information.

1001 armbandsur i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: