Bloggarkiv

Silverbibeln

Silverbibeln

Silverbibeln, Codex Argenteus, som förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (Carolina Rediviva), är skriven på 500-talet och är därmed ca 1500 år gammal. Den är en av världens mest berömda handskrifter och dessutom den mest dyrbara bokskatt som finns i Sverige. 2011 tog Unesco med den på sin lista över världsminnen (Memory of the World).

Silverbibeln är en nedteckning av Bibelns fyra evangelier på gotiska. Översättningen till gotiska är ett verk från 300-talet av Wulfila, som också anses ha skapat den gotiska skriften. Troligen tillkom Silverbibeln i Ravenna, skapad för Theoderik den store (454-526). Texten är skriven med guld- och silverbläck på purpurfärgade blad. Från början har boken omfattat 336 blad. I Uppsala finns 187 blad bevarade, samt ett blad i Speyer, vilket upptäcktes 1970.

I boken ”Silverbibeln : Theoderiks bok” (Carlsson, 1998) berättar bibliotekarien Lars Munkhammar om Silverbibelns äventyrliga historia, om bokbandet, bladen, skriften, alla olika utgåvor osv.
Boken är indelad i åtta olika huvudkapitel. En hel del handlar om goterna, om deras språk och om det gotisk-romerska Italien.

Silverbibeln tillkom på 500-talet, men sedan vet man inte var den befann sig under de följande 1000 åren. Den dyker upp igen i Werdens klosterbibliotek vid floden Ruhr i mitten av 1500-talet. Den kan ha funnits där sedan 700-talet, men man vet inte säkert. Sedan hamnade den hos kejsaren Rudolf II i Prag, där den sedan blev svenskarnas krigsbyte 1648 i trettioåriga krigets slutskede. Drottning Kristina lät den därefter ingå i en löneutbetalning till sin hovbibliotekarie Isaac Vossius. Sedan köptes den tillbaka till Sverige av Magnus Gabriel de la Gardie, som 1669 överlämnade den till Uppsala universitet som gåva, iförd ett nytillverkat silverband. Så Silverbibelns nuvarande status kan inte gärna sägas vara ett krigsbyte. Dessutom finns det egentligen ingen tydlig ursprunglig ägare, förutom goterna då, och de har man inte sett till på ganska många sekler.

En bra bok om Silverbibeln, som dessutom är rikt illustrerad. Att läsa om Silverbibelns äventyr genom historien är ibland riktigt spännande. Du som gillar Dan Browns böcker kan här få ett litterärt och språkligt äventyr, fast ”på riktigt”.

Silverbibeln : Theoderiks bok i bibliotekets katalog


Uppsala universitet har lagt ut en onlineversion av Silverbibeln, i flera olika editioner.
Codex Argenteus online

En gratulationsskrift från 1773

fagnad_1773_1 by Historiskt
fagnad_1773_1, a photo by Historiskt on Flickr.

Idag är det många som gratuleras på sin studentdag.
Häromveckan fick vi på biblioteket en förfrågan på en av våra gamla gratulations- och hyllningsskrifter. Det gällde en liten broschyr på fyra sidor:
”Fägnads-betygelse, då herrar philosophiæ candidaterne Carl Adam Fagerroth, Magnus Stagnelius och Aron Dahlerus kröntes till philosophiaæ magistrar, i Upsala den 17 junii 1773”
Skriften innehåller en gratulationsvers och sitter inbunden i en volym tillsammans med andra gratulationsskrifter från 1700-talet (”Fägnad” är ett gammalt ord för glädje).

Den mest kände av de tre nyblivna Uppsalamagistrarna som hyllades genom denna skrift var Magnus Stagnelius (1746-1829), sedermera kyrkoherde och hedersprost i Gärdslösa, Öland, och senare biskop i Kalmar. Dessutom var han far till poeten Erik Johan Stagnelius (1793-1823).
Den gamle biskopen hade rykte om sig att vara mycket sträng och barsk. Folkskollärare Daniel Nyström berättar om honom i sin självbiografi: ”Det fans prester, som för okunnighet straffade konfirmationsungdomen med käppen, och mina föräldrar sade sig veta, hurusom kyrkoherden i Gärdslösa (sedermera biskopen i Kalmar stift Stagnelius, fader till skalden S.) tuktade okunnig nattvardsungdom med läderpiska, endast för förseelsen att icke kunna.” (Årsböcker i svensk undervisningshistoria, III, 1921)

Alla tre studenterna i gratulationsskriften valde en kyrklig bana. De andra två då?
Carl Adam Fagerroth (1748-1792) blev komminister i Kalmar. Aron Dahlerus (1747-1796) blev pastor i Segerstads församling, Mörbylånga på Öland.

Gratulationsversen kan läsas i sin helhet på bilderna i bloggens bildarkiv hos Flickr.

Studenthumor från Uppsala

Humorns Uppsala

Våren är studentens tid. Idag ska vi ägna oss åt studenthumor, ett välkänt begrepp. Under studietiden förekommer spex och allehanda skämtsamheter i studentnationer och även i andra sammanhang. Mycket av det som skrivs i form av spex och liknande alster publiceras aldrig i bokform. Men ibland kan man hitta roliga samlingsverk.

Ett sådant är antologin ”Humorns Uppsala” (red. Gunnar Larson, Bonniers 1958). Det är en samling av lustigheter av studenter i Uppsala från olika decennier av 1900-talet.
I förordet skriver redaktör Larson: ”Den ojämförligt största delen av allt det roliga som fortfarande finns bevarat i skrift från Uppsalas studentvärld är bundet till tid och person så intimt, att det blivit obegripligt redan efter något år och därför givetvis måst uteslutas från detta urval.”

Men det som valts ut är emellanåt riktigt kul. Och det är inte vilka studenter som helst som återfinns bland författarna. Här kan du läsa ungdomsverk av Gösta Knutsson, Tage Danielsson, Hans Furuhagen, Ulf Peder Olrog, H K Rönblom, Sten Lindroth, Per Erik Wahlund och många andra.

Boken innehåller utdrag ur spex, parodier på högstämda tal, humoristiska berättelser, lustiga bordsvisor, kåserier och krönikor. Innehållet är givetvis väldigt blandat, och allt är inte lika kul idag, men exempelvis Tage Danielssons alster sticker ut i sin språkliga spetsfundighet. En annan favorit är ”Analys och studie av teoretiska och praktiska skönhetsvärden i folkvisan Helan går” av Sten Lindroth.

Humorns Uppsala i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: