Bloggarkiv

Marsrevolten i Stockholm 1848

Marsrevolten 1848

1848 var ett oroligt år i Europa. I februari störtades Frankrikes kung Ludvig Filip. I mars utbröt ett uppror i Wien och kanslern Metternich avgick. Samma år utkom Karl Marx bok Det kommunistiska manifestet. De revolutionära idéerna spreds över Europa, och kom även till Sverige.

”Marsrevolten 1848” av Magnus Jacobson (Historiska media, 2006) beskriver de dramatiska händelserna i Stockholm.

Arbetare protesterade mot bl a planer på tullsänkningar, som man fruktade skulle slå ut svenska företag. Kravaller utbröt i Stockholm, och dessa slogs hårt ned av beväpnad militär och polis.

Jacobson visar i sin rappt skrivna bok att demonstrationerna i Stockholm 1848 var mer komplexa än vad man först kunde tro. Radikala och konservativa grupper fanns i alla läger. Alla förstod att det gamla samhällssystemet snart skulle rämna, men frågan var vad som skulle komma istället.

Stockholm vid denna tid var en snabbt växande stad. Befolkningen ökade och de sanitära förhållandena var fruktansvärda. Återkommande epidemier skördade många offer. Alkoholism och prostitution var stora problem. Samtidigt var detta en tid då den industriella utvecklingen snart skulle inledas på allvar. Man kan se marsrevolten 1848 som en sorts start på den snabba förändring och utveckling som Sverige skulle genomgå under andra halvan av 1800-talet.

Marsrevolten 1848” är en lättläst, välskriven och intressant bok som för oss tillbaka till 1840-talets Stockholm. Så nära i tiden, men ändå en helt annorlunda tillvaro än vår egen.

Jacobsons bok ingår i serien ”Stockholms historia” och är skriven i journalistisk form, som ger läsaren stark närvarokänsla. Boken är dessutom snyggt formgiven med många illustrationer.

Spännande läsning om dramatiska händelser som kanske många inte känner till idag.

Marsrevolten 1848 i bibliotekets katalog

 

Nils Dacke

En avskyvärt elak man?

Nils Dacke är den mest kände upprorsmannen i svensk historia. Han var en småländsk bonde som ledde det stora upproret mot Gustav Vasa 1542-1543. Inget annat uppror i Sverige har varit lika stort.

Dackes eftermäle i historieskrivningen har varit kraftigt negativt, inte minst tack vare Gustav Vasas egen historieskrivning, Bondehövdingen beskrevs som en tjuv, förrädare och kättare. Allt källmaterial om Dacke som finns kvar kommer från den segrande kungliga sidan. Dackes anhängare var ”en tjuvhop”. I modern tid har Dacke däremot ibland setts som en frihetskämpe. Han har blivit en mytisk figur.

Det finns flera böcker om Dackefejden, som upproret kallas. En av de mer kända är historikern Lars-Olof Larssons ”Dackeland” (1979). En senare bok i ämnet är ”En avskyvärt elak man? – Nils Dacke i ny belysning” av Hans Hellström (Carlssons, 1999). Det är en liten skrift som inte ens omfattar 100 sidor, men som är intressant.
Omslaget avbildar en samtida teckning av Nils Dackes avhuggna huvud, som sedan upprorsledaren dödats 1543 placerades på en stolpe och visades upp i Kalmar.

Hellström är fil.dr. i historia vid Stockholms universitet. I den här boken vill han ge en mer nyanserad bild av Nils Dacke och betonar de religiösa orsakerna till upproret. Han gör också kopplingar till allmän europeisk samtida historia.

Dackes uppror var inledningsvis framgångsrikt. Hösten 1542 behärskade hans män i princip hela det sydöstra Sverige. Det var först året därpå som kungen slog till med full kraft och med hjälp av inhyrda tyska soldater krossade upproret.

Historiker har velat hitta orsaker till böndernas missnöje som sedan ledde till det stora upproret. Redan i samtiden hävdade de småländska bönderna att det var ”en kamp för det som gammalt och fornt hade varit”.
Gustav Vasas trontillträde hade medfört flera förändringar för smålänningarna, som ju levde i gränstrakterna mot Danmark. Skatterna hade höjts kraftigt. Kronan hade krävt äganderätt till nya gårdar, och infört förbud mot viss jakt och skogsavverkning. Gustav Vasa hade brutit med påven och Sverige skulle bli ett protestantiskt rike. Kyrkan underordnades kungamakten, och kyrkans egendomar tillföll kronan. Den nya lutherska läran hade införts, och en ny gudstjänstordning togs i bruk.

Hellström menar att även om det fanns flera skäl till smålänningarnas missnöje så var det de kyrkliga förändringarna som för dem var viktigast.

En kyrkovisitation i Småland 1541 blev den utlösande faktorn till upproret. Kungens knektar beslagtog ca 3.700 kg silver från landskapets kyrkor. Katolska handskrifter beslagtogs, sprättades upp och användes som omslag tlll skattelängder. Lokalbefolkningen, som fortfarande var troende katoliker, blev givetvis upprörda då kyrkorna plundrades. De kyrkliga konstföremålen hade bekostats av dem själva och deras förfäder.

En del såg ju Gustav Vasa som en egen upprorsmakare, Han hade ju brutit med Kalmarunionen. Dackes uppror väckte intresse på kontinenten, något som skrämde kungen. Därför skulle upproret krossas hårt och snabbt.
Det fanns en hel del präster som stödde Dackes uppror och flera av dem blev hårt bestraffade. En del avrättades.

En intressant och lättillgänglig bok om det stora bondeupproret. De religiösa missnöjet i denna tid av förändring var nog större än vad en modern svensk kanske först inser.

”En avskyvärt elak man?” i bibliotekets katalog

Slaget vid Culloden

Culloden

Tidigt på morgonen den 16 april 1746 hade den engelske kungens armé börjat sin marsch mot upprorsmakarna. Det var ett fruktansvärt väder med regn och isande vind. Soldaterna var våta och leriga, och kanonerna var svåra att förflytta. Efter flera kilometers marsch kunde de genom dimman se de skotska högländarnas styrkor, klädda i sina tartaner, och armén ställde upp sig på slaglinje. Trummorna dånade. Den engelske härföraren, hertigen av Cumberland, hörde hur upprorsmakarna manades till samling med säckpiporna. De närmade sig med dragna svärd.

Så inleddes slaget vid Culloden, det sista fältslaget på brittisk mark. Om slaget finns en klassisk bok, ”Culloden : de skotska klanernas stora nederlag” av John Prebble (Atlantis, 1990). Boken utkom redan 1961 och är välkänd inom fältslagslitteraturen. Peter Englund hade den som en av sina främsta inspirationskällor när han skrev sin genombrottsbok ”Poltava” (1988). Efter succén med den boken översattes Prebbles bok till svenska.

Culloden är en liten by som ligger öster om Inverness. Slaget som ägde rum där 1746 var Bonnie Prince Charlies stora nederlag. Detta namn var det folkliga smeknamnet på tronpretendenten Karl Edvard Stuart (1720-1788), sonson till den landsflyktige kung Jakob II av England och Skottland. Han landsteg 1745 i Skottland, lät ihopsamla en jakobitisk upprorshär, erövrade Edinburgh och skulle sedan marschera mot London. Slaget vid Culloden satte dock stopp för hans planer. Många år senare dog Charlie alkoholiserad i Rom.

Slaget, dess förhistoria och efterspel, skildras i boken intensivt och med stor närvaro. Författaren John Prebble (1915-2001) var journalist och författare även för film och tv. Som källmaterial till denna bok har han använt brev, dagböcker, memoarer, ritningar, militära orderböcker och mycket annat. Tack vare detta blir det de enskilda personernas öden som kommer i fokus för berättelsen.
Efterspelet till slaget blev grymt. Hertigen av Cumberland fick då namnet ”The Butcher” (”Slaktaren”). Läs denna bok om du vill veta varför.

Culloden” är en bra och mycket läsvärd bok inom fältslagsgenren. Min enda invändning är bristen på illustrationer och kartor.

Culloden i bibliotekets katalog

Peter Englund har skrivit förordet till den svenska utgåvan. Den första halvan av förordet finns att läsa på hans webbplats.

Froissarts krönika

Slaget vid Crécy

Historieskrivning var förr i världen en konstform. Historien skulle just berättas, inte analyseras. Det är en av anledningarna till att dagens historiker ibland får problem med gamla krönikor från t ex medeltiden. Hur sann kan man säga att krönikan är? Oavsett vilket, så erbjuder gamla krönikor riktigt bra berättelser och mustiga läsäventyr.

Froissarts krönika

Jean Froissart (ca 1333-1405) var fransk poet och historieskrivare. I början av 1370-talet började han skriva på ett väldigt verk, en krönika över fransk samtidshistoria.

Froissart reviderade sin krönika vid ett flertal tillfällen. Hans ambition var att få med allt, vilket gjorde att den växte till enorma dimensioner. Till sist kom den att bestå av flera olika delar. En utgåva från 1870-talet omfattar hela 26 volymer.

I stort sett är krönikan en kronologisk berättelse om allt om den västeuropeiska feodaladelns äventyr som Froissart tyckte var intressant, högt och lågt om vartannat.

Man brukar säga att Froissart är hundraårskrigets store skildrare.
Hundraårskriget var, som vi minns, den stora kraftmätningen mellan England och Frankrike mellan 1337 och 1453. Man stred om de engelska kungarnas länsinnehav i Frankrike, och de gjorde även anspråk på den franska tronen.

Av naturliga skäl skildrar Froissart endast den första halvan av hundraårskriget.
Hela krönikan finns utgiven på de stora språken, men på svenska finns endast ett litet urval, ”Krönika” (Natur och Kulturs klassikerserie, 1961), i urval och översättning av Lorenz von Numers.

De här läsvärda berättelserna är som en medeltida gobeläng, myllrande av personer, färger och detaljer. Här finns höviska och ädla riddare, sköna damer, våldsamma sammandrabbningar, vackra seder och många riktigt goda historier. Detta är verkligen historieberättande.

Froissart skrev även poesi och en stor riddarroman, men det är för den här omfattande historiska krönikan som han har blivit legendarisk.

Froissarts Krönika i bibliotekets katalog

Vill du läsa mer om Jean Froissart kan jag tipsa om Frans G Bengtssons essä ”Froissart”, som ingår i essäsamlingen ”Silversköldarna” (1931)

”Froissart är glad av sig och tycker om alla människor – utom gnidare och tyskar, vill det synas – och från grubbel och tungsinne är han kemiskt fri.” skriver Frans G Bengtsson.

Silversköldarna i bibliotekets katalog

En mindre del av Froissarts krönika finns att läsa online som gratis e-bok, på engelska.
Det är samlingsvolymen ”Chronicle and Romance” (The Harvard classics, 1910). Innehåller förutom Froissart även texter av Malory och Holinshed.
Här kan du t ex läsa avsnitten om slaget vid Crécy och om Wat Tylers uppror.

Läs Chronicle and Romance som e-bok

Svenska upplopp

Det stora elefantupploppet

Folkliga upplopp beskrivs inte så ofta i böcker om svensk historia, men här har vi en intressant bok som gör just detta.
”Det stora elefantupploppet och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal” (Pluribus, 2011) beskriver fem olika upplopp från 1800-talet. Boken är skriven av fem olika författare, av vilka flertalet är historiker verksamma vid Lunds universitet.

Traditionellt brukar det framhållas att Sverige inte haft så många upplopp, det har varit samförståndsanda och inga revolutioner. Den bilden stämmer inte riktigt i alla delar.

Det närmast osannolika elefantupploppet som givit boken dess titel utspelade sig i Skänninge rådhus 1806. En fransman från Avignon reste runt i landet med en cirkus, och till cirkusen hörde en elefant, den första som besökt Sverige. När cirkusen kom till Skänninge inhyste man elefanten på övervåningen i rådhuset, där det annars fanns en arrestlokal. Cirkusen med det stora djuret väckte givetvis stor uppmärksamhet, och man kunde få komma och se på elefanten mot betalning. Kostnaden ansågs dock hög, 8 skilling, och snart började missnöjet sprida sig i den stora folkmassa som samlats i rådhuset. Då bestämde sig borgmästaren för att skingra folkmassan, och upploppet bröt ut.

De fem berättelserna i boken kan läsas var för sig i vilken ordning man vill. Det är intressanta episoder som återges. Ölands norra udde 1850, hungerupproret i Jönköping 1855, kravallerna i Kungsträdgården i november 1868 (vid avtäckandet av Karl XII-statyn), samt kravallerna i Lund 1898. Ett avslutande kapitel, ”Sveriges bråkiga 1800-tal” sammanfattar hur konflikterna kunde uppstå och hur samtiden och eftervärlden har sett på dem.
Levande, läsvärt och intressant om händelser som sällan återges i andra böcker.

Det stora elefantupploppet i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: