Bloggarkiv

Versailles – den kungliga staden

Versailles

”Den som inte har sett ståten och prakten i Versailles har ingenting sett” sade den franske diplomaten och författaren Francois-René de Chateaubriand.

De flesta turister som besökt Paris har även gjort en tur till Versailles, och den gigantiska slottsanläggningen imponerar på oss än idag. Versailles är en fashionabel förort som ligger 14 km sydväst om Paris och som är allra mest känt för sitt barockslott.

Jonas Nordin, docent i historia, har skrivit ett magnifikt verk om slottsanläggningen: ”Versailles : slottet, parken, livet” (Norstedts, 2013). Någon liknande bok finns inte sedan tidigare på svenska.

Versailles före franska revolutionen var inte något vanligt palats, som man kan hitta i andra städer. Versailles var i stället en hel kunglig stad. Upp emot 10.000 människor rörde sig dagligen här, både i och utanför slottet. Palatsbyggnaden innehöll ca 450 våningar för kungen, kungafamiljen och aristokratin.

Kungen hade medvetet placerat sitt maktcentrum så att alla viktiga adelsmän med familjer var tvungna att bo på eller kring slottet. Hela denna stora slottsstad skulle sysselsättas, underhållas och utfordras.

Efter flera utbyggnader under 1600-talet uppnådde slottet gigantiska mått. Men även naturen runt omkring ingick i anläggningen. Versailles skulle också fungera som kungligt lantställe. Naturen kring slottet kunde användas som jaktmarker, och parken och trädgårdarna kring slottet blev som ett sorts nöjesfält och rekreationsområde för kungligheterna. Här fanns påkostade fontäner, vattendrag med fiskar, banor för spel och mycket annat.

Givetvis finns i boken beskrivningar av den konstnärliga utsmyckningen, särskilt av alla skulpturer. Arkitekturen och slottets olika till- och utbyggnader beskrivs ganska ingående.

Boken ger oss många exempel på kungligheternas och aristokraternas vardag i Versailles, och hur mycket arbete som fick läggas på underhåll av både byggnad, trädgård och andra installationer.

Det finns andra böcker om Solkungens extremt påkostade hovliv, men Nordins bok har slottsanläggningen Versailles som självklart centrum. Den får i boken liv och blir dess huvudperson på ett mycket lyckat sätt. När Solkungen efterträds av sin sonsonson Ludvig XV får slottet helt enkelt nya invånare, medan dess liv fortsätter.

Idag ser vi hovlivet hos Ludvig XIV som själva sinnebilden av stel och fåfäng etikett med överkomplicerade ceremonier. I boken finns ett helt kapitel om Kungens dag. Det är mycket fascinerande att läsa. Det mest kända inslaget i Solkungens dag är hans uppstigande på morgonen. Detta styrdes strikt av ritualer, liksom resten av dagens händelser. Särskilt detaljerade var ceremonierna kring kungens måltider.

Hovlivet och all annan verksamhet i Versailles slukade enorma resurser, särskilt under den med tiden allt mer impopuläre Ludvig XV. Det är inte så konstigt att revolutionen kom.

Detta är inte en bok för den som vill läsa om Marie Antoinette. Hon har en undanskymd roll i boken, som istället fokuserar på Versailles före revolutionen. Lite förenklat kan man säga att halva boken berör arkitekturen och den andra halvan vardagslivet och hovlivet.

Nordins ”Versailles” är ett riktigt läsäventyr som ger oss många spännande detaljer om detta så extremt påkostade slott med omgivning. Hovets aktiviteter är väldokumenterade, så källmaterialet är sällsynt rikt. Boken omfattar ca 450 sidor och är mycket fint formgiven, med många illustrationer. Vi lär också känna de olika personligheterna bland invånarna i Versailles.

Intressant läsning för alla som besökt Versailles, eller som gärna vill åka dit.

Versailles i bibliotekets katalog

Florans konstnärer

Florans konstnärer

Idag omges vi överallt av bilder. Aldrig någonsin tidigare i historien har det varit så lätt för vem som helst att åstadkomma en bild i form av ett foto, och dessutom dela med sig av bilden till tusentals andra. Men det fanns en tid då bilder i exempelvis böcker var ovanliga och svåra att lägga in.

Monika Björks utsökt fina bok ”Florans konstnärer : botaniska illustrationer och illustratörer i Norden” (Prisma, 1999) handlar om den botaniska bildens historia.
Länge var botaniken bara en avläggare till läkekonsten. Åkerbruket var mest något man sysslade med praktiskt, så det var böcker med medicinsk synvinkel som behövde växtbilder. När boktryckarkonsten slog igenom började man använda sig av träsnitt. Men dessa var klumpiga och svårtydda. Sedan kom kopparsticken. Dessa fick man färglägga manuellt i efterhand.

Trädgårdsarkitekturen bredde ut sig i Europa under 1600-talet, vilket medförde ett behov hos adeln av att visa upp sina botaniska skatter. På 1700-talet började man aktivt samla in växter från världens alla hörn av naturvetenskapliga skäl. Behovet av att så naturtroget som möjligt avbilda växter och plantor blev stort. Skickliga målare och illustratörer utvecklade en imponerande förmåga.

Björks bok består av ett antal essäer, alla rikt illustrerade. Här kan du se nordiska växtakvareller från fem sekler, se planscherna Linné hade på väggen hemma hos sig, och fantastiska fynd från museernas vindsförråd.

Essäerna är alla intressanta och lärorika. Det börjar med medeltiden, då de första örtaböckerna skapades. Sedan hamnar vi i 1600- och 1700-talet och Rudbeckarnas blomböcker. Ett särskilt avsnitt tar upp den stora danska floran, ”Flora Danica” som tog 122 år att fullborda och innehåller 3240 färgplanscher. Linnés blomsterbilder får givetvis ett eget kapitel innan Björk kommer fram till 1800-talet med Palmstruch och Nordens Flora. Sedan avrundas boken med avsnitt om trädgårdsböcker, ormbunkar, lavar och bär.
Läs om Fredrika Bremer, som upptäckte bananen under en vistelse på Kuba 1851. Den blev hennes nya favorit. Hon tyckte att banan var det godaste hon någonsin hade ätit.

Detta är en mycket fin bok, som med sitt stora format ger de vackra illustrationerna möjlighet att breda ut sig över helsidor. Illustrationerna är helt fantastiska. Extra kul är det att läsa om alla de framstående illustratörerna och växtkonstnärer som ligger bakom alla de vackra planscherna.

Ett bra exempel på framstående bokformgivning. Inspirerande och intressant.

Florans konstnärer i bibliotekets katalog

Europas trädgårdar

Vandra i Europas trädgårdar

Trädgårdsarkitektur är en konstform som många uppskattar. Under olika tidsepoker har stilidealen varierat. På många håll försöker man aktivt vårda och restaurera sina historiska trädgårdar.

Monika Björk presenterar 100 olika trädgårdar i boken ”Vandra i Europas trädgårdar” (Prisma, 2003). Det är en personligt skriven guide till trädgårdar i ett flertal länder: Italien, Nederländerna, Belgien, Frankrike, England, Norge, Sverige, Danmark, Ungern och Tyskland. Trädgårdarna presenteras på 2-3 sidor vardera, och avsnitten är sorterade efter land. I mitten av boken finns en samling färgfoton.

Detta är en bok för dig som gillar anekdoter och spännande berättelser. Läs om Chawton, trädgården vid Jane Austens hus. Eller om franska Vaux-le-Vicomte, Versailles föregångare, och varför inte om familjen Medicis Boboliträdgårdar i Florens. Författaren berättar om klosterträdgårdar, om rosor i Sydtyskland, om drottning Eleonoras medeltida örtagård och mycket annat.

Författaren vore en perfekt guide att ha med sig när man besöker någon av dessa fina trädgårdar. Bild- och kartmaterialet hade dock gärna fått vara större i boken. Varje enskilt textavsnitt är kanske lite kort, men fördjupad information kan man alltid inhämta på annat håll.
En bok som ger reslust och många bra besökstips. Här hittar du garanterat intressanta besöksmål att se på din nästa Europaresa.

Vandra i Europas trädgårdar i bibliotekets katalog

Drottningholms slott

1662, för 350 år sedan, började man uppföra Drottningholms slott på ön Lovön i Mälaren. Det är ett av våra bäst bevarade barockslott och sedan 1981 kungafamiljens bostad.

Votum förlag ger ut det fina bokverket ”De kungliga slotten” som ska omfatta totalt 13 band. Verket utges i samarbete med Kungliga hovstaterna och Statens fastighetsverk.
Drottningholms slott behandlas i hela två delar, utgivna 2004 och 2010.

Detta är verkligen fina böcker, om än något tunga. Här hittar du både intressanta artiklar och vackra foton.
Från början dominerades Drottningholms slott av tung barock. Det ritades av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä, som fick uppdraget av änkedrottning Hedvig Eleonora. Under 1700-talet byggdes slottet ut och förfinades enligt tidens mode. Framstående arkitekter som Nicodemus Tessin d.y. och Carl Hårleman såg till att slottet blev ännu större. Senare under 1700-talet tillkom fler byggnader, t ex den berömda slottsteatern och Kina slott.

Det första bandet behandlar slottets 1600- och 1700-talshistoria, och det andra bandet fortsätter historien från Gustaf III:s tid och fram till idag. Mycket som skrivits om Drottningholm har fokuserat på 1700-talet, och de andra århundrandena har inte behandlats lika ingående. Men här får vi utförliga beskrivningar av slottets 1600-tal och även hela den senare historien. Läs om hur slottsteatern återuppväcktes och hur slottsträdgården restaurerades.

Hela Drottningholmsområdet finns sedan 1991 med på Unescos Världsarvslista.

Bokverket ”De kungliga slotten” kännetecknas av hög kvalitet både beträffande text och foto, och Drottningholmsböckerna är givetvis inga undantag. Även den som har läst massor om Drottningholm tidigare kommer att hitta nya detaljer och fakta här.

Drottningholms slott, band 1 i bibliotekets katalog
Drottningholms slott, band 2 i bibliotekets katalog

Det finns dessutom en separat del om Kina slott.

Kina slott i bibliotekets katalog

Aplagårdar och klosterliljor

Aplagårdar och klosterliljor

Vadstena kloster är ett av Sveriges mest kända medeltida byggnadskomplex. Det är Skandinaviens enda intakta bevarande klosterområde.
I den alldeles nya boken ”Aplagårdar och klosterliljor : 800 år kring Vadstena klosters historia” av Julia Sigurdson & Sune Zachrisson (Artos, 2012) kan du läsa den fascinerande berättelsen om klostrets 800-åriga historia. Särskilt fokus läggs till klosterträdgårdarna. Denna vinkel har tidigare inte beskrivits lika ingående i Vadstenas klosterlitteratur.

Fruktträdgården i Vadstena är minst 600 år gammal. Här pågår ett arbete för att i den nordiska genbanken bevara gamla fruktsorter.

I boken kan du också följa klostrets byggnadshistoria. Mycket har hänt på 800 år. Innan Birgittinklostret bildades på 1300-talet var Vadstena kungligt palats. Efter att klostret stängts under reformationen inrymdes här Europas första invalidhotell. Dessutom har här funnits ett centralhospital.

Detta är en väldigt fin bok, med mängder av detaljer kring klosterlivet och trädgårdarna. Den innehåller fantastiska illustrationer, bl a fina nyritade kartor över klosterområdet och dess omgivningar.

Julia Sigurdson är kulturhistoriker och Sune Zachrisson konsthistoriker. I boken tar de upp en del nya rön och gör även en del nytolkningar av olika saker kring Vadstena klosters historia. Här kan du också läsa om hur klosterområdet idag har blivit en modern vallfartsort.

En trivsam bok som ger oss en rejäl tidsresa. Den har dessutom en utsökt formgivning och layout.

Aplagårdar och klosterliljor i bibliotekets katalog

Lusthus och orangerier

Lusthus & orangerier

Lusthuset var under flera sekler ett självklart inslag i många finare trädgårdar. De användes för att skapa stämningar i parkerna och lusthusarkitekturen nådde sin höjdpunkt under 1700-talet.

Författaren och arkitekten Hans Mårtensson berättar om dem i den vackra boken ”Lusthus & orangerier” (Akantus, 2009).

Många lusthus har försvunnit, men en hel del finns kvar.
Lusthusen är ganska romantiska och är ett minne av en idyllisk dröm om trädgården. Ibland kallades lusthusen orangerier (apelsinhus). Då var de ofta uppvärmda växthus. Ett annat bra namn på lusthusen var övervintringshus.

Mårtenssons bok är en resa genom Sverige, Danmark och Finland. Detta är en väldigt fin bok med tjusiga fotografier. Stort format och hög blädderfaktor.

Lusthus & orangerier i bibliotekets katalog

Trädgårdsarkitektur

Trädgårdskonsten

I den här fina boken, ”Trädgårdskonstens historia 3000 år”(NoK, 2004)  av Penelope Hobhouse,  kan vi läsa allt om historiska trädgårdar. Berättelsen spänner över en lång tidsperiod – från de första trädgårdarna i Mesopotamien och Egypten till våra dagars formexperiment.

Särskilda kapitel tar upp exempelvis Grekland och Rom, Islams trädgårdar, medeltida trädgårdstankar, de engelska landskapsparkerna, Kinas och Japan och mycket annat. Ett särskilt intressant kapitel handlar om botanister och samlare.

Trädgårdsarkitekturens historia är ett intressant ämne. Författaren Hobhouse är själv trädgårdsarkitekt .

Boken är på över 450 sidor och rikt illustrerad med massor av färgbilder. Både målningar och illustrationer ur klassiska botaniska verk finns med. En riktigt snygg bok med hög blädderfaktor.

Trädgårdskonstens historia 3000 år i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: