Bloggarkiv

Svensk illustration 1900-2000

Svensk illustration

Illustration är en konstnärlig genre som i Sverige länge inte ansetts vara lika ”fin” som annan bildkonst. Samtidigt har illustrationen varit en av de mest spridda visuella konstgenrerna. Alla har vi fascinerats av bilder i böcker, tidningar och tidskrifter. För att inte tala om alla omslag till böcker, skivor och filmer.

Nu har den svenska illustrationen fått sin historia berättad i den stora och imponerande volymen ”Svensk illustration : en visuell historia 1900-2000” (red. Andreas Berg och Sara Teleman, Arena 2013).

Boken är i coffee table-format, ca 25 x 31 cm, och väger över 2 kg. Ett sant praktverk alltså.

Svensk illustration” består av 17 olika kapitel, skrivna av skilda författare. Varje kapitel är slösande rikt illustrerat och det är ett rent nöje att bara sitta och bläddra i boken.

Redaktörerna har valt att inte presentera materialet efter enskilda illustratörer, utan efter teman. Dessutom vill man i boken spegla samhällsutvecklingen.

”Illustration speglar ju inte bara estetiska värderingar utan också ekonomiska, tekniska, sociala och politiska förändringar. Det är produktionen och distributionen av massmedia som definierar illustrationskonsten. Därmed påverkas illustratörer i ovanligt hög grad, eller i alla fall ovanligt snabbt, av konjunkturförändringar och politiska och sociala förändringar i samhället” skriver redaktörerna i bokens förord.

Berättelsen tar sin början i det sena 1800-talet, då illustrationen började ta stor plats i veckopress och litteratur. Sedan kan vi läsa om synen på barnet och uppkomsten av den tidiga barnkulturen. Många i den första generation kvinnor som utbildades på Konstakademien och Tekniska skolan fick arbete i den nya ”barnbranschen”.

Ett intressant kapitel handlar om Carl Larssons idylliska familjevärld, som satt sin prägel på flera generationer svenskar.
Läs också om Einar Nerman, idag mest känd för Solstickan, men han skapade också hela Ernst Rolfs grafiska profil, och mycket annat.

I ett kapitel möter vi Göta Trägårdh, som tillsammans med Anders Beckman grundade Beckmans skola. Hon är idag mest ihågkommen för sina många textilmönster.
I ett annat kapitel jämförs Stig Claesson och Kerstin Thorvall, två författare som började sina karriärer som tecknare.

En av bokens redaktörer, Sara Teleman, skriver i ett spännande kapitel om veckotidningen Feminas storhetstid på 1960- och 1970-talet. Där publicerades verk av många av den tidens främsta illustratörer.

Lär också om vänstervågens estetik kring 1968, om de svenska vuxenseriernas framgångar och om modeteckningar från 1980-talet.

Svensk illustration” är otroligt innehållsrik och extremt bläddervänlig. Ska man klaga på något är det kanske att flera olika kapitel handlar om delar av samma ämne – barn- och ungdomskultur, samtidigt som hela motivgenrer (t ex reklamkonst, skivomslag och filmaffischer) nästan helt saknas i boken.

Boken är utsökt formgiven, och alla illustrationer är mycket fint återgivna med klara färger och tryckta på kvalitetspapper. En bra, tjusig och innehållsrik bok med hög nostalgifaktor.

Svensk illustration 1900-2000 i bibliotekets katalog

 

En lärd tidskrift från 1600-talet

Acta Eruditorum

Här på biblioteket i Östersund har vi en fin äldre boksamling, Zetterströmska biblioteket. Den är uppkallad efter bibliotekets grundare Carl Zetterström.

På en av hyllorna faller blicken på ett antal rejäla luntor med typisk 1600-talsinbindning. Det är stora och tunga band, som gör dem något svårhanterliga att läsa. Detta är några inbundna årgångar av tidskriften Acta Eruditorum, som en gång i tiden var ett stort namn bland Europas lärda.

Acta Eruditorum är latin och betyder ungefär ”De lärdas förhandlingar”. Den var det tyska områdets första lärda vetenskapliga tidskrift och utgavs i ca 100 år, från 1682 till 1782.

Tidskriften grundades i Leipzig 1682 av Otto Mencke och Gottfried Leibniz.
Filosofen Otto Mencke var professor i moral och politik vid Leipzigs universitet. Menckes son och sonson skulle sedan komma att fortsätta redaktörskapet för Acta Eruditorum. Tre generationer Mencke drev alltså tidskriften i totalt 72 år.
Från 1732 utgavs tidskriften under namnet Nova acta eruditorum.

I Acta Eruditorum, som var en månadstidskrift, medverkade några av tidens mest ansedda lärda män. Tidskriften utgavs på latin och hade stort anseende. Dominerande ämnen var naturvetenskap och matematik.

Gottfried Leibniz
Gottfried Leibniz

Den mest kände av Acta Eruditorums medarbetare var filosofen och matematikern Gottfried Leibniz (1646-1716), som ju även var en av dess grundare. Leibniz var en man med verkligt bred bildning och med många intressen. Idag är han mest ihågkommen för sina insatser inom filosofi och matematik, men han var även verksam inom t ex arkeologi, historia och mekanik. Under lång tid försökte Leibniz skapa en sorts universalvetenskap.

Leibniz var samtida med Isaac Newton (1642-1727). I slutet av 1600-talet utvecklade Leibniz och Newton, oberoende av varandra, infinitesimalkalkylen. En infinitesimalkalkyl behandlar beräknandet av oändligt små tal samt oändligt stora tal. Det handlar om de matematiska förhållandenas förändringar när en variabel närmar sig en gräns.
Att kalkylen dök upp samtidigt hos dessa båda herrar orsakade ett stort vetenskapligt gräl. Newton anklagade Leibniz för att ha stulit idén och fick med sig Royal Society i London. Den här tvisten startade genom en artikel i Acta Eruditorum 1697. Tidskriften agerade sedan som förespråkare för Leibniz argument i denna tvist.
Men det finns ingenting som tyder på att någon idéstöld förekom – både Newton och Leibniz kom helt enkelt fram till liknande slutsatser ungefär samtidigt.

Acta Eruditorum, maj 1697
Bilaga i Acta Eruditorum, maj 1697. Det var med denna artikel av Leibniz som det stora grälet med Newton tog sin början.

I Zetterströmska biblioteket finns en fin samling årgångar av Acta Eruditorum. Sviten 1682-1731 är komplett och inkluderar både index- och supplementband. Nova Acta Eruditorum finns från 1732 fram till 1775, inklusive supplementband.
Acta Eruditorum håller på att digitaliseras och många årgångar finns tillgängliga online via Bibliothèque Nationale de France i Paris, i databasen Gallica.

Intresserad av att läsa mera om Acta Eruditorum? Då kan du ladda ned den här skriften som gratis e-bok (pdf):
H. Laeven, The ”Acta Eruditorum” under the Editorship of Otto Mencke: The History of an International Learned Journal between 1682 and 1707, Amsterdam 1990. Pdf (38 MB), 217 sidor plus noter.

Egentligen är det ganska fantastiskt att denna historiska lärda tidskrift finns i 87 årgångar här på biblioteket i Östersund. Det är professor Carl Zetterströms förtjänst. Han testamenterade sin stora boksamling till ”ett bibliothek för Jemtland” 1816.

Ford-reklam från 1913

fordreklam_1913 by Historiskt
fordreklam_1913, a photo by Historiskt on Flickr.

Idag presenterar bloggen en trevlig reklamsida för Ford, hämtad ur tidskriften Svensk Motor-tidning 1913.

En kul detalj är att man försöker marknadsföra bilmodellen genom att publicera en lista över ett antal framstående personer som redan köpt en Ford. Det är t ex grevar, friherrar och disponenter.

Then Swänska Argus

Then Swänska Argus

En av de viktigaste tidningarna i Sveriges historia är Then Swänska Argus, som utgavs av författaren och historikern Olof von Dalin (1708-63). Then Swänska Argus utgavs under endast två år, 1732-34, men fick en banbrytande inverkan, särskilt på det svenska språket.

Dalin hade de brittiska tidningarna The Tatler och The Spectator som inspiration. Tidningen utgavs anonymt. Det var inte förrän 1735 som det blev känt att det var Dalin som var ”herr Argus”.

En del av artiklarna i Argus var rena översättningar av texter från Tatler, Spectator och även andra utländska titlar. Annars skrev Dalin det mesta av materialet själv. I Argus kunde man läsa artiklar som behandlade moraliska, politiska, religiösa och ekonomiska frågor på ett spirituellt och ofta underhållande vis. Här fanns exempelvis satirer och kåserier.

Dalins språk var enkelt och tydligt, och i flera avseenden nyskapande. Språkligt brukar man säga att Then Swänska Argus inleder den yngre nysvenska perioden.

Under våren 1733 blev Then Swänska Argus förbjuden av Kanslikollegium, på grund av vissa angrepp på religionen, staten och en del annat. Efter fyra dagar upphävdes förbudet. Vissa tror att drottning Ulrika Eleonora kan ha påverkat beslutet, eftersom hon var en av de som uppskattade Dalins tidning.

Nyligen har samtliga 52 nummer, samt de register som finns, av Then Swänska Argus digitaliserats och lagts ut på webbplatsen Litteraturbanken.
Passa på att kolla in denna klassiska tidning. Sidorna ser väldigt tjusiga ut på t ex en surfplatta.

Litteraturbanken: Then Swänska Argus

Viktor Rydbergs Tomten

tomten_1881 by Historiskt
tomten_1881, a photo by Historiskt on Flickr.

Viktor RydbergsTomten” är en av de mest kända svenska dikterna. Den publicerades för första gången i Ny illustrerad tidning, nr 8 1881, som utgavs den 19 februari samma år.

Det är en fascinerande känsla att här på biblioteket faktiskt kunna gå ned i vårt bokmagasin och hämta denna gamla inbundna årgång av Ny illustrerad tidning 1881.

Tomten” har publicerats många gånger, men så här såg den ut när den för första gången presenterades för läsarna.

Läs Viktor Rydbergs ”Tomten” (Projekt Runeberg)

Ny illustrerad tidning

Ny illustrerad tidning började utges 1865. Den utkom med ett nr i veckan och satsade redan från början på illustrationer som en viktig och integrerad del av tidskriften. Bilderna i tidskriften var ofta utförda med xylografi-teknik, men man publicerade även teckningar m m.
Innehållsmässigt då? I Ny illustrerad tidning medverkade regelbundet flera framstående författare och skriftställare. Tidskriften hade ett brett innehåll. I den kunde man läsa artiklar om kultur och historia, noveller och dikter, recensioner av böcker och teaterpjäser och mycket annat.
År 1900 uppgick Ny illustrerad tidning i Ord & Bild.

Äldre svenska kvinnotidskrifter

Idun

Flera intressanta digitaliseringsprojekt pågår just nu, både i Sverige och utomlands.
Göteborgs universitet har digitaliserat och indexerat äldre svenska kvinnotidskrifter.

Äldre svenska kvinnotidskrifter

Här hittar man dessa titlar:
Tidskrift för hemmet (1859-1885)
Dagny (1886-1913)
Hertha (1914-1931)
Framåt (1886-1889)
Idun (1887-1915)
Morgonbris (1904-1924)
Rösträtt för kvinnor (1912-1919)
Tidevarvet (1923-1936)

Sidorna läggs ut som pdf-filer, och viktiga artiklar indexeras och läggs in i databasen Kvinnsam.

Allt fler använder sig av surf- eller läsplatta. Dessa digitala versioner av tidskrifterna passar utmärkt att ta del av via platta.

Idun är kanske en av de mest kända av dessa titlar. Tidskriften startades som en ”praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet”, men med tiden kom Idun att innehålla mer debattmaterial och aktuella reportage.  Selma Lagerlöfs litterära karriär startade genom att hon vann en romanpristävling i Idun 1890 med några kapitel ur ”Gösta Berlings saga”.

Pandemier

Nu är svininfluensan här igen. Dick Harrison berättar i Populär historia om historiska pandemier.
Pandemier – smittorna som dödat miljoner

Historiska tidskrifter

På länsbiblioteket i Östersund finns en hel del tidskrifter i ämnet historia. Alla nummer utom det senaste kan lånas hem. Lånetid 7 dagar.

De mest kända är Allt om historia och Populär historia, men varför inte prova t ex Populär arkeologi eller Personhistorisk tidskrift?

%d bloggare gillar detta: