Bloggarkiv

Gripsholm

På Gripsholm

Gripsholms slott är en av Sveriges mest kända Vasaborgar. Här finns bl a Hertig Karls kammare, en av landets bäst bevarade 1500-talsmiljöer. På Gripsholm, som idag är museum, finns också Gustaf III:s slottsteater och Svenska statens porträttsamling.

En trevlig och lättläst bok om Gripsholm är ”På Gripsholm : sägner, fakta, historia på ett 450-årigt slott” av Edvard Matz (Carlssons, 1987).

Edvard Matz (1921-2007) var journalist, författare och arbetade i många år på Sveriges television. Boken om Gripsholm är skriven i den där äldre, lärt kåserande stilen som var vanligare förr. Idag är det inte längre lika många författare som kan skriva så här lättfattligt men ändå bildat och underhållande.

På Gripsholm” innehåller 30 korta kapitel som vart och ett beskriver olika händelser eller företeelser på slottet. De är någorlunda kronologiskt ordnade och varje kapitel är ca fem sidor långt. Det är en hel del kungligt i boken. Läs om Erik XIV, som satt fängslad på Gripsholm, och läs om den teaterintresserade Gustaf III. Givetvis berättar Matz om de två ”rysseulvarna” (två kanoner som togs som krigsbyte, troligen vid Narva 1581) som står på borggården. Och jodå, några slottsspöken dyker också upp.

På Gripsholm” är bara ca 150 sidor lång men riktigt innehållsrik, och dessutom rikt illustrerad. En kul och lärorik bok om ett av våra mest kända slott.

På Gripsholm i bibliotekets katalog

 

Det stora Kinaintresset

Ostindiskt

I den fina boken ”Ostindiskt : kinesiskt porslin och Kinaintresset i Sverige under 1700-talet” av Lars Sjöberg och Ursula Sjöberg (Norstedts, 2011) kan du läsa om det stora Kinaintresse som fanns för 250 år sedan.

Det svenska Ostindiska kompaniets handelsskepp förde under 1700-talet med sig stora mängder varor från Kina till Göteborgs hamn. Det var enorma mängder porslin. Eftersom det var på modet med kinesiskt, ville i princip varje välbeställt hushåll ha kinesiska porslinsserviser. Man tror att det handlar om hela 20-30 miljoner porslinsföremål som levererades till Sverige med dessa handelsskepp. Dessutom kom fartygen med te och kryddor, papperstapeter, sidentyger och påkostade möbler.

Ostindiskt” handlar just om detta stora intresse för Kina, och om alla vackra konstföremål. Boken berättar också om de personer och familjer som beställde porslinet och möblerna. En del av beställarna var aktiva i Ostindiska kompaniet. De kunde vara direktörer, kaptener och tillhörde både adeln och borgerskapet. Detta var en stor finansiell verksamhet, där väldigt många var inblandade. Kina blev därmed under 1700-talet en mycket stor inspirationskälla i Sverige.

Författarna Lars Sjöberg och Ursula Sjöberg är båda konstvetare och har tidigare utgivit andra konst- och arkitekturböcker. Bokens foton är av mycket hög kvalitet och de har tagits av Staffan Johansson.

Den mest kända svenska byggnaden beträffande kinesisk kulturpåverkan är ju Kina slott på Drottningholm. Om detta slott finns det redan mycket skrivet, så i ”Ostindiskt” fokuserar man istället på två andra byggnader, Ekebyholms och Thureholms herrgårdar, i Uppland och Södermanland. De föremål man valt ut till boken är de som kan knytas till enskilda personer och familjer. På så vis blir berättelsen om det kinesiska porslinet och möblerna en integrerad berättelse som sätts in i sitt sammanhang. Resultatet är en mycket fin och läsvärd bok.

Större delen av boken handlar om det kinesiska porslinet, vilket ju också är det vi oftast förknippar med 1700-talets Kinahandel. Här kan du läsa om, och se oerhört fina bilder på, matserviser och teserviser, bålskålar och punschmuggar, trädgårdsprydnader med mera. Men här finns också ett längre avsnitt om andra konsthantverk: emaljer, elfenben, pärlemor, siden och inte minst lackföremål. Den hantverksskicklighet som låg bakom all denna produktion är verkligen beundransvärd. Boken avslutas med ett litet kapitel om kinesiska lusthus.

Alla dessa kinesiska föremål medförde också nya umgängessätt. Det blev t ex mycket populärt att umgås över en kopp te.

Fotona i ”Ostindiskt” är framstående. Du kan detaljstudera tallrikar, serviser, lackdekor, sidenmönster. Det gör ”Ostindiskt” till en riktigt vacker bok, och dessutom välskriven.
En både blädder- och läsvänlig bok om det stora Kinaintresset i Sverige på 1700-talet.

Ostindiskt i bibliotekets katalog

Möbler på Gripsholm

Möbelhistoria på Gripsholm

Gripsholms slott ligger utanför Mariefred. Slottet är idag historiskt museum och inrymmer Statens porträttsamling. Här finns några av Sveriges bäst bevarade 1500-talsmiljöer, främst ”Hertig Karls kammare”. Slottet är också känt för Gustav III:s slottsteater.

På Gripsholm finns en hel del intressant inredning från skilda sekler. I boken ”Möbelhistoria på Gripsholm” (Skrifter från Kungliga husgerådskammaren, nr 4, 1986) kan vi läsa om en stor del av alla möbler som finns på slottet.

Gustav III såg Gripsholm som ett slott där han kunde uppleva atmosfären från Gustav Vasas tid och knyta andliga band med Vasaregenterna.
En av slottets mest legendariska stolar är den fällstol av järn och mässing som är tillverkad på 1500-talet. Man känner inte till dess härkomst, men Gustav III ansåg att den hade tillhört Gustav Vasa. Han hade den som audiensstol.

Det är inte bara påkostade högreståndsmöbler som är rariteter. Här finns t ex en förvandlingsmöbel för tjänstefolket. Det är ett skåp som kan vikas ut till en säng. Endast en sådan möbel, tillverkad i slutet av 1600-talet, har bevarats på alla de kungliga slotten, och den finns alltså på Gripsholm.

Boken för oss genom salonger och sängkammare, salar och rum. Möbler från olika epoker och med helt skilda uttryck passerar förbi. Om varje föremål finns det intressanta upplysningar att ta del av. En balja som tillverkats för drottning Hedvig Eleonora kan ha använts som fotbalja.

Oväntade föremål ger oss en vink från 1700-talets vardagsliv på slottet. Läderklädda korgar användes för att på ett praktiskt sätt transportera porslinsserviser i trappor och korridorer.

Det som är så fascinerande med denna bok är att praktmöbler som divaner och konstskåp blandas med trästolar och uppläggningsbord. Allt är en del av samma helhet.
Ska man klaga över något så är det väl att de flesta möbelfotona är i svartvitt. Men boken innehåller även ett antal färgbilder av vissa utvalda möbler.

En intressant och spännande bok om en del av vårt kulturarv på Gripsholms slott.

Möbelhistoria på Gripsholm i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: