Bloggarkiv

Förbjuden kärlek på 1600-talet

Förbjuden kärlek

Sommaren 1596 reste ärkebiskopen Abraham Angermannus genom socknar i Småland och på Öland. Där ägnade han sig åt en riktig räfst, på order av hertig Karl, som framkallade skräck hos delar av befolkningen. Den kom att kallas ”Mäster Abrahams räfst”.
Ärkebiskopens främsta mål var att rensa ut allt katolskt som kunde finnas kvar, ”påviska seder och villfarelser”. Helgondyrkan och läsning av mässor skulle bort.

Men en annan viktig uppgift för Angermannus var att övervaka moralen och laglydnaden. Den ansågs alldeles för låg, och särskilt gällde det sedligheten.
Reformationen hade gjort att kyrkans syn på sexualmoral hade blivit betydligt strängare. För- och utomäktenskapliga förbindelser fördömdes mycket starkt. Den kärleken var helt förbjuden. Under tidigt 1600-tal avkunnades därför många domar för sedlighetsbrott. Dessa finns dokumenterade i de många domböcker som bevarats.

I Rudolf Thunanders bok ”Förbjuden kärlek : sexualbrott, kärleksmagi och kärleksbrev i 1600-talets Sverige” (Atlantis, 1992) möter vi de människor som levde för 400 år sedan och som drabbades av ärkebiskopens räfst. Genom referaten i domböckerna får de liv och talar till oss.

Efter 1608 skärptes straffet för den som bröt mot sjätte budet. Tidigare hade man dömts till botgöring och böter, men nu blev hor belagt med dödsstraff. Texter ur Bibelns Moseböcker lyftes in i landslagen. I ett tillägg citerades Mose lag: ”Den som hor bedriver med någon mans hustru, den skall döden dö, både horkarlen och horkonan.” Den svenska bondebefolkningen skulle uppfostras och disciplineras.
Det fanns också en stark social kontroll i själva bondesamhället. Det fanns ofta gott om folk som hade lust att anmäla andra sockeninvånare för både det ena och det andra. Ofta, men inte alltid, förvandlades dock dödsstraffet istället till straffarbete eller kroppsstraff.

I ”Förbjuden kärlek” kan du läsa om flera intressanta rättsfall från den här tiden. En vanlig grupp kvinnor som förekommer i domböckerna är knekthustrur. Maken var borta i fält i åratal och hördes ofta inte av under lång tid. Hustrun kunde efter åratal av väntan till sist tro att maken var död. Skulle hon sedan våga inleda en relation med en ny man? I vissa fall återvände maken efter många år, och hustrun med ny man blev anklagade för hor.

I den här läsvärda boken kommer vi 1600-talsmänniskorna nära. Skildringarna är levande och påminner oss om olika tiders skilda syn på moralfrågor. Fascinerande och livfull läsning.

Förbjuden kärlek i bibliotekets katalog

 

Nils Dacke

En avskyvärt elak man?

Nils Dacke är den mest kände upprorsmannen i svensk historia. Han var en småländsk bonde som ledde det stora upproret mot Gustav Vasa 1542-1543. Inget annat uppror i Sverige har varit lika stort.

Dackes eftermäle i historieskrivningen har varit kraftigt negativt, inte minst tack vare Gustav Vasas egen historieskrivning, Bondehövdingen beskrevs som en tjuv, förrädare och kättare. Allt källmaterial om Dacke som finns kvar kommer från den segrande kungliga sidan. Dackes anhängare var ”en tjuvhop”. I modern tid har Dacke däremot ibland setts som en frihetskämpe. Han har blivit en mytisk figur.

Det finns flera böcker om Dackefejden, som upproret kallas. En av de mer kända är historikern Lars-Olof Larssons ”Dackeland” (1979). En senare bok i ämnet är ”En avskyvärt elak man? – Nils Dacke i ny belysning” av Hans Hellström (Carlssons, 1999). Det är en liten skrift som inte ens omfattar 100 sidor, men som är intressant.
Omslaget avbildar en samtida teckning av Nils Dackes avhuggna huvud, som sedan upprorsledaren dödats 1543 placerades på en stolpe och visades upp i Kalmar.

Hellström är fil.dr. i historia vid Stockholms universitet. I den här boken vill han ge en mer nyanserad bild av Nils Dacke och betonar de religiösa orsakerna till upproret. Han gör också kopplingar till allmän europeisk samtida historia.

Dackes uppror var inledningsvis framgångsrikt. Hösten 1542 behärskade hans män i princip hela det sydöstra Sverige. Det var först året därpå som kungen slog till med full kraft och med hjälp av inhyrda tyska soldater krossade upproret.

Historiker har velat hitta orsaker till böndernas missnöje som sedan ledde till det stora upproret. Redan i samtiden hävdade de småländska bönderna att det var ”en kamp för det som gammalt och fornt hade varit”.
Gustav Vasas trontillträde hade medfört flera förändringar för smålänningarna, som ju levde i gränstrakterna mot Danmark. Skatterna hade höjts kraftigt. Kronan hade krävt äganderätt till nya gårdar, och infört förbud mot viss jakt och skogsavverkning. Gustav Vasa hade brutit med påven och Sverige skulle bli ett protestantiskt rike. Kyrkan underordnades kungamakten, och kyrkans egendomar tillföll kronan. Den nya lutherska läran hade införts, och en ny gudstjänstordning togs i bruk.

Hellström menar att även om det fanns flera skäl till smålänningarnas missnöje så var det de kyrkliga förändringarna som för dem var viktigast.

En kyrkovisitation i Småland 1541 blev den utlösande faktorn till upproret. Kungens knektar beslagtog ca 3.700 kg silver från landskapets kyrkor. Katolska handskrifter beslagtogs, sprättades upp och användes som omslag tlll skattelängder. Lokalbefolkningen, som fortfarande var troende katoliker, blev givetvis upprörda då kyrkorna plundrades. De kyrkliga konstföremålen hade bekostats av dem själva och deras förfäder.

En del såg ju Gustav Vasa som en egen upprorsmakare, Han hade ju brutit med Kalmarunionen. Dackes uppror väckte intresse på kontinenten, något som skrämde kungen. Därför skulle upproret krossas hårt och snabbt.
Det fanns en hel del präster som stödde Dackes uppror och flera av dem blev hårt bestraffade. En del avrättades.

En intressant och lättillgänglig bok om det stora bondeupproret. De religiösa missnöjet i denna tid av förändring var nog större än vad en modern svensk kanske först inser.

”En avskyvärt elak man?” i bibliotekets katalog

Svenska upplopp

Det stora elefantupploppet

Folkliga upplopp beskrivs inte så ofta i böcker om svensk historia, men här har vi en intressant bok som gör just detta.
”Det stora elefantupploppet och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal” (Pluribus, 2011) beskriver fem olika upplopp från 1800-talet. Boken är skriven av fem olika författare, av vilka flertalet är historiker verksamma vid Lunds universitet.

Traditionellt brukar det framhållas att Sverige inte haft så många upplopp, det har varit samförståndsanda och inga revolutioner. Den bilden stämmer inte riktigt i alla delar.

Det närmast osannolika elefantupploppet som givit boken dess titel utspelade sig i Skänninge rådhus 1806. En fransman från Avignon reste runt i landet med en cirkus, och till cirkusen hörde en elefant, den första som besökt Sverige. När cirkusen kom till Skänninge inhyste man elefanten på övervåningen i rådhuset, där det annars fanns en arrestlokal. Cirkusen med det stora djuret väckte givetvis stor uppmärksamhet, och man kunde få komma och se på elefanten mot betalning. Kostnaden ansågs dock hög, 8 skilling, och snart började missnöjet sprida sig i den stora folkmassa som samlats i rådhuset. Då bestämde sig borgmästaren för att skingra folkmassan, och upploppet bröt ut.

De fem berättelserna i boken kan läsas var för sig i vilken ordning man vill. Det är intressanta episoder som återges. Ölands norra udde 1850, hungerupproret i Jönköping 1855, kravallerna i Kungsträdgården i november 1868 (vid avtäckandet av Karl XII-statyn), samt kravallerna i Lund 1898. Ett avslutande kapitel, ”Sveriges bråkiga 1800-tal” sammanfattar hur konflikterna kunde uppstå och hur samtiden och eftervärlden har sett på dem.
Levande, läsvärt och intressant om händelser som sällan återges i andra böcker.

Det stora elefantupploppet i bibliotekets katalog

Smålands historia

Smålands historia

Landskapet Småland är ibland en symbol för Sverige självt, med sina röda stugor, djupa skogar, slingrande vägar, Astrid Lindgrens sagoberättelser och Vilhelm Mobergs utvandrare.

I boken ”Smålands historia” av Olle Larsson, Lennart Johansson och Lars-Olof Larsson (Historiska media, 2006) kan du läsa hela berättelsen om Småland.

Under tidig medeltid bestod området av elva olika små land, härav namnet Småland, som var ett geografiskt samlingsbegrepp. Småland var gränslandskap under flera sekler och befolkningen drabbades hårt av de svensk-danska krigen. På 1500-talet gjorde Nils Dacke uppror mot Gustav Vasa, men hans bondeuppror slogs ned.

I Småland har det sedan lång tid funnits en stark väckelsetradition och mycket småföretagsamhet. Dessa företeelser kan du läsa mera om i ”Smålands historia”. Landskapet är också starkt förknippat med emigrationen till Amerika i slutet av 1800- och början av 1900-talet.

En bra och läsvärd landskapshistorisk bok. Många illustrationer och kartor.

Smålands historia i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: