Bloggarkiv

Tycho Brahes Ven

Historien om en ö

I veckan sände SVT:s Vetenskapens värld ett danskt reportage om forskare som försökt ta reda på vad astronomen Tycho Brahe (1546-1601) dog av.

Tycho Brahe är en av historiens mest kända skåningar, och han förknippas framför allt med ön Ven i Öresund, 4.5 km utanför den skånska kusten.

Brahe föddes på Knutstorp under Skånes danska tid. Han slog igenom som astronom 1572 då han upptäckte en supernova i stjärnbilden Cassiopeja.
1576 erbjöds Tycho Brahe Ven som förläning av den danske kungen Fredrik II. Där lät han uppföra slottet Uraniborg och ett stort observatoriekomplex, Stjärneborg.
Sedan Fredrik II avlidit uppstod en konflikt mellan Tycho Brahe och den nya danska regimen. Brahe hade misskött en del av sina tjänster som länsherre. 1597 lämnade han Ven och reste till Prag, där han dog 1601.

Ön Ven blev svensk i samband med Roskildefreden 1658, trots att dess äganderätt inte reglerades i fredstraktaten. Den var strategiskt viktig och Sveriges äganderätt till ön klargjordes i Köpenhamnsfreden 1660.

Ven har en intressant historia. En av de senare böckerna om ön är Åke Jönssons ”Historien om en ö : Hven : från sagornas ö till turisternas” (Arena, 1999).
Ven är endast 7.5 kvadratkm stor och bebos av ca 360 personer. Ön domineras av en ca 45 m hög platå av moränlera. Det pågår en ständig nedbrytning av öns branta stup.
Här ligger en gammal kyrka, St Ibb, med en magnifik utsikt över Öresund. Den har fungerat som landmärke för generationer av sjömän. Den är idag en populär bröllopskyrka.
Tycho Brahe-museet på Ven

Stjärneborg idag

Tycho Brahes byggnader revs troligen i början av 1600-talet och det som finns kvar idag är främst kryptorna. Dessa kan man besöka idag. Noggrant rekonstruerade kopior av Tycho Brahes instrument har satts upp där.

Tycho Brahe-museet : Stjärneborg

Åke Jönssons ”Historien om en ö” är en trivsam bok som inte bara handlar om Tycho Brahe, även om flera kapitel givetvis berör Uraniborg och Stjärneborg.
Öns strategiska läge gjorde att den i början av 1800-talet blev föremål för vidlyftiga militära byggnadsplaner. Men det blev inget av med dessa.

Här finns ett intressant kapitel om öns s k ”frihetspelare” Det är en minnessten som rests till minne av en kunglig resolution från 1848 som slog fast att bönderna på Ven slapp skattskyldighet.

Läs också om kungliga harjakter, om fisket, om fartygen, båtarna och den begynnande turistnäringen, och givetvis om öns signaturmelodi ”Flicka från Backafall” av Gabriel Jönsson.
Ven har även varit konstnärernas och författarnas ö. Alice Lyttkens bodde t ex på Ven under ett antal år och har skrivit två böcker om Ven.

Historien om en ö i bibliotekets katalog

Tåget över Bält

1658 - tåget över Bält

Det finns tillfällen i historien då allting hänger på en skör tråd, då allting står och väger. Ett av dessa tillfällen i svensk historia är Karl X Gustavs fälttåg mot Danmark 1658 och tåget över Bält. Det var ett extremt våghalsigt beslut, men som gick hem.

Om dessa dramatiska händelser berättar Lars Ericson Wolke i boken ”1658 : tåget över Bält” (Historiska media, 2008).

Det som hände 1658, för 355 år sedan, har gått till historien som Sveriges mest framgångsrika fälttåg. Det slutade med freden i Roskilde, då Danmark förlorade en tredjedel av sitt territorium till Sverige – Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän.

Lars Ericson Wolke är en av våra främsta militärhistoriker och författare till ett flertal böcker. ”1658” inleds med en kort bakgrund innan berättelsen om 1650-talets fälttåg tar sin början.

Karl X Gustav var kung av Sverige i bara sex år, 1654-1660, men den mest krigiske av alla, sett till antalet regeringsår.

Sverige förklarade 1655 krig mot Polen, som då var Europas till ytan största stat. Tillfället sågs av flera skäl som strategiskt viktigt. Läget var dock osäkert eftersom man inte visste hur andra europeiska stater skulle reagera. Warszawa intogs av svenskarna, som tog mängder av krigsbyte. Under det svensk-polska kriget blev Polen så pass hårt drabbat att man i polsk historieskrivning kallar åren 1655-1660 för ”Den stora syndafloden”. Detta beredde sedan väg för Polens delning under 1700-talet.

Kung Fredrik III av Danmark såg sin chans. Danskarna hade i freden i Brömsebro 1645 förlorat stora landområden till Sverige och ville återta dessa. Medan svenskarna var upptagna i Polen, och ryssarna angrep de svenska baltiska områdena, såg de sin chans. Sommaren 1657 förklarade Danmark krig mot Sverige. Detta var gynnsamt för svenskarna, eftersom de i egenskap av försvarare därmed kunde använda sig av marschvägen genom flera nordtyska stater och anfalla Danmark söderifrån. Dessutom kunde inte danskarna räkna med nederländskt stöd eftersom de själva var angripare.

Swedish crossing of the Great Belt on 5 February

Svenskarna korsar Stora Bält i februari 1658.

När svenskarna marscherat upp genom Jylland behövde man ta sig över till de danska öarna. Kungen hade inte hunnit få tillgång till någon flotta. Men vädret var extremt gynnsamt. I den stränga vinterkylan i februari 1658 fattades det djärva beslutet att låta hela den svenska armén tåga först över Lilla Bält, och sedan över Stora Bält och vidare mot Själland. Detta var extremt våghalsigt och hela fälttåget kunde gå fel. Risken var inte bara att isen inte skulle hålla, utan också att vädret kunde slå om och bli mildare. Då skulle de svenska trupperna stå isolerade på någon av de danska öarna.

Danskarna blev helt överrumplade och hann inte förbereda någon organiserat försvar. Först i ett sent skede gick det upp för Fredrik III att Köpenhamn hotades, och i förlängningen hela det danska riket.

Nästan i panik gick danskarna med på freden i Roskilde 1658, under hårda villkor. Ändå fick inte svenskarna igenom alla sina krav, mycket för att man ville ha en snabb fred utan inblandning från andra stater.

Hela detta oerhört dramatiska händelseförlopp skildras i boken, i vilken vi också får möta olika personer, både på den svenska och den danska sidan. Här finns också ett bra kapitel där du kan läsa om hur eftervärlden under olika tidsperioder sett på Karl X Gustavs fälttåg.

Det är spännande att läsa skildringen, trots att man vet hur det gick. Men tänk hur mycket som kunde gått annorlunda. Hur hade vi då idag sett på dessa händelser?
Ericson Wolke är bra på att levandegöra sin berättelse, och jag tror att den här boken kan tilltala även de läsare som vanligtvis inte läser militärhistorisk litteratur. En bra och läsvärd bok.

1658 – tåget över Bält i bibliotekets katalog

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund

Domkyrkan i Lund är Nordens största och bäst bevarade romanska kyrkobyggnad, och en av Sveriges största sevärdheter. Kyrkan har ca 700.000 besök om året. Kyrkans äldsta delar, absiden och kryptan, är från 1100-talet. Domkyrkans dansk-svenska historia är lång.
Nu finns en utmärkt bok om denna viktiga nordiska kyrkobyggnad: ”Domkyrkan i Lund : en vandring genom tid och rum” av Eva Helen Ulvros, Anita Larsson och Björn Andersson (Historiska media, 2012).

Boken omfattar nästan 180 sidor och är sprängfylld av nytagna färgfoton, nyritade kartor och rekonstruktionsteckningar. Berättelsen om domkyrkan är indelad i tre huvudkapitel: Domkyrkan under medeltiden, Domkyrkan i en ny tid och Domkyrkan i modern tid.

Personligen tycker jag att det inledande avsnittet, om medeltiden, är det mest intressanta. Här kan du läsa om den stora kryptan, som är bevarad nästan intakt sedan 1120-talet. Här finns också den berömda avbildningen av jätten Finn. Särskilda avsnitt berör kyrkans utsmyckning och inredning. Kyrkan är rik på medeltida konstskatter, bl a mängder av stenskulptur.

Läs om den förödande branden år 1234, om högkorets ståtliga altarskåp från 1398, och om de unika korstolarna, även de från 1300-talet, med sina magnifika träskulpturer.

Ett stort plus med boken är de många biografiska artiklarna som finns insprängda i den löpande texten. Dessa artiklar beskriver viktiga personer i domkyrkans historia, exempelvis ärkebiskoparna Eskil och Absalon, drottningarna Margareta Fredkulla och Filippa och många andra.

Här finns också en beskrivning av det unika astronomiska uret, som är en av domkyrkans främsta sevärdheter.

Boken berättar också om kyrkolivet och om händelser som ägt rum i kyrkan under alla sekler. Läs om överraskande detaljer som att det under ca 200 år, till 1700-talets slut, i kyrkan fanns ett fängelse som kallades för ”trollkonehålet”.

Domkyrkan har präglats av nästan ständiga ombyggnationer. Den här boken är en mycket kunnig och bra vägvisare till byggnadens långa historia.

Alla kanske inte känner till att Lunds domkyrka restaurerades ganska hårt under 1800-talet. Helgo Zettervall lät exempelvis bygga en helt ny västfasad och nya torn, inspirerad av domen i den tyska staden Speyer. Resterna av de medeltida tornen revs då.

En mycket fin, vacker och intressant bok om en av våra viktigaste kyrkobyggnader. Dessutom väldigt bläddervänlig. Fotografierna är verkligen utsökta.

Domkyrkan i Lund i bibliotekets katalog

På domkyrkans egen webbplats kan du göra ett virtuellt besök i kyrkan, och läsa mera.
Lunds domkyrka

 

Gustav II Adolf i Vittsjö

Den 11 februari var det 400 år sedan slaget vid Vittsjö i Skåne.
Detta var en händelse som ägde rum under Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark 1611-1613.

Den unge kungen Gustav II Adolf, 18 år, var nere i Skåne på en vedergällningsexpedition. Danskarna hade härjat i Småland och Västergötland, så nu gjorde svenskarna motsvarande sak i Skåne. Vid detta tillfälle hade de svenska trupperna bränt staden Vä och 24 omgivande socknar.

Vid Vittsjö överraskades svenskarna av en dansk här. Ca 300 svenska soldater stupade och Gustav II Adolf föll i vattnet under flykten undan de danska trupperna. Enligt traditionen var det den uppländske ryttaren Thomas Larsson som räddade livet på kungen genom att erbjuda honom sin häst. Efteråt fick Larsson hemmanet Ingelsta i Romfartuna socken (utanför Västerås) som tack.


På platsen för slaget finns en stor minnessten som restes till 300-årsminnet 1912.

En minneshögtid hölls i Vittsjö nu i helgen. Dragån vid Vittsjö kallas numera för Gustav Adolf-ån och den valvbro som byggdes i början på 1800-talet kallas Gustav Adolf-bron. En spetsig sten ute i ån sägs markera platsen där kungen föll i vattnet.

Norra Skåne: Här föll kungen i vattnet

Vittsjö-Bjärnum: Slaget i Vittsjö 1612

Svenska upplopp

Det stora elefantupploppet

Folkliga upplopp beskrivs inte så ofta i böcker om svensk historia, men här har vi en intressant bok som gör just detta.
”Det stora elefantupploppet och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal” (Pluribus, 2011) beskriver fem olika upplopp från 1800-talet. Boken är skriven av fem olika författare, av vilka flertalet är historiker verksamma vid Lunds universitet.

Traditionellt brukar det framhållas att Sverige inte haft så många upplopp, det har varit samförståndsanda och inga revolutioner. Den bilden stämmer inte riktigt i alla delar.

Det närmast osannolika elefantupploppet som givit boken dess titel utspelade sig i Skänninge rådhus 1806. En fransman från Avignon reste runt i landet med en cirkus, och till cirkusen hörde en elefant, den första som besökt Sverige. När cirkusen kom till Skänninge inhyste man elefanten på övervåningen i rådhuset, där det annars fanns en arrestlokal. Cirkusen med det stora djuret väckte givetvis stor uppmärksamhet, och man kunde få komma och se på elefanten mot betalning. Kostnaden ansågs dock hög, 8 skilling, och snart började missnöjet sprida sig i den stora folkmassa som samlats i rådhuset. Då bestämde sig borgmästaren för att skingra folkmassan, och upploppet bröt ut.

De fem berättelserna i boken kan läsas var för sig i vilken ordning man vill. Det är intressanta episoder som återges. Ölands norra udde 1850, hungerupproret i Jönköping 1855, kravallerna i Kungsträdgården i november 1868 (vid avtäckandet av Karl XII-statyn), samt kravallerna i Lund 1898. Ett avslutande kapitel, ”Sveriges bråkiga 1800-tal” sammanfattar hur konflikterna kunde uppstå och hur samtiden och eftervärlden har sett på dem.
Levande, läsvärt och intressant om händelser som sällan återges i andra böcker.

Det stora elefantupploppet i bibliotekets katalog

Gastkramande läsning

Skånska spöken

Skåne är ett av de landskap som har flest slott, och föga överraskande finns det i Skåne dessutom många sägner om slottsspöken. Dessa kan vi läsa om i ”Skånska spöken : gastar och gengångare i bondesamhällets folktro” (2007) skriven av Stefan Isaksson.

Författaren har studerat religionshistoria och kulturantropologi och har använt sig av en stor mängd källmaterial till denna bok.

I det skånska bondesamhället fanns övernaturliga väsen nästan överallt och inte bara på slotten. Alla kunde bli osaliga. I denna bok möter vi sägner om gastar, mylingar, gengångare, vita damer och en hel del annat. Många citat ur samtida vittnesberättelser. Rikt illustrerad.

Skånska spöken i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: