Bloggarkiv

Metaller och hantverk

Metaller

Metallhantverket är mycket gammalt, med flertusenåriga anor. Ofta kan vi genom arkeologiska fynd se släktskap mellan gammalt och nytt hantverk.

När vi idag besöker museer och imponeras av alla metallfynd kanske vi funderar över hur dessa vackra föremål och konstverk kunde framställas. Hantverksskickligheten är ibland förbluffande för oss. Hur gjorde våra förfäder egentligen för att skapa alla dessa fantastiska metallföremål?

Om metallhantverket genom tiderna kan du läsa i den fina boken ”Metaller : hantverkare och arkeologi : från nutid till forntid” av Gustaf Trotzig (Hemslöjdens förlag, 2014).

Gustaf Trotzig är professor emeritus i laborativ arkeologi och en av Sveriges främsta experter på metallarkeologi. Tyngdpunkten i boken ligger på svenskt fyndmaterial från tidig medeltid och yngre järnålder, samtidigt som författaren gör utvikningar till andra länder och epoker.

Metaller” är verkligen en innehållsrik bok. Den är indelad i fyra huvudavsnitt. Först beskrivs metallerna och legeringarna med sina respektive egenskaper och användning. Sedan följer ett avsnitt om arkeologi och metallhantverk. Här får vi veta hur man av arkeologiska fynd kan få spännande detaljkunskap om tillverkning och användning.

Den tredje delen, som är bokens längsta, beskriver hantverksmetallerna i bruk. Här kan du läsa särskilda kapitel om järn och stål, koppar, tenn, zink, kopparlegeringar (t ex brons och mässing), bly, silver och guld. Läs om de verktyg som använts och om olika hantverkstekniker.

Bokens fjärde och avslutande del heter ”Arkeologi inomhus” och beskriver hur arkeologerna arbetar med de upptagna fynden och vad man ta fram i laboratoriet.

Allra sist i boken finns en mycket omfattande litteraturlista, samt en förteckning över ordförklaringar, och en lista över fyndplatser.

Det finns otroligt mycket kunskap i denna bok. Att ha all denna metalliska information samlad på ett enda ställe är riktigt praktiskt och man undrar nästan varför ingen tidigare kommit på idén att skriva en sådan här bok. Texten är lättläst, och boken är mycket fantasieggande och inspirerande. Den är dessutom mycket fint formgiven med massor av vackra illustrationer.

Metaller” kan användas som referensverk eller uppslagsbok, men man kan också bara läsa den för nöjes skull.

”Bakom varje föremål finns människor” skriver författaren i förordet, och i den här boken träder de (idag oftast) anonyma hantverkarna fram igen, med sina yrkeskunskaper. Och i forna dagar fördes denna hantverkskunskap vidare muntligt, från en generation till en annan.

En fascinerande bok som ger oss ökad kunskap och förståelse för den stora hantverksskicklighet som våra förfäder hade.

Metaller i bibliotekets katalog

Med känsla för antikt

Med känsla för antikt

Om man har diverse antikviteter av blandad ålder hemma, hur använder man dem då på bästa sätt, och hur sköter man om dem? Hur kan man hålla reda på alla stilepoker?

Marie-Louise Douglas visar i sin tjusiga bok ”Med känsla för antikt” (Semic, 2012) att man inte behöver ha en lyxig sekelskiftesvåning eller vara förmögen för att använda sig av antikviteter i inredningen. De flesta av oss har onekligen ingen stuckatur i taket därhemma.

Man behöver egentligen inga stilhistoriska förkunskaper för att ta till sig denna bok, som är fylld av fina och inspirerande foton, tagna av Helén Pe.

Boken inleds med en översikt över de vanligaste stilepokerna, från rokoko till funkis. Sedan följer ett avsnitt om detaljer, med vilka man kan lyfta hela stilen. Här läser du om tenn- och kopparföremål, samt de av mässing och silver.

Ett särskilt kapitel tar upp porslinsfabrikerna Rörstrand, Gustavsberg, Gefle och Upsala-Ekeby, och sedan avrundas boken med ett par avsnitt om vardagsrummet, matsalen och sovrummet, med talrika exempel på hur man kan inreda stilsäkert. Ibland kan man dessutom göra medvetna stilbrott för att få till en oväntad och spännande lösning, tipsar författaren.

I boken får vi dessutom enkla skötseltips. Vilka maträttar bör inte serveras på silverfat? Hur diskar jag mina tennsaker, och rengör mitt porslin? En hel del bra tips finns i boken.
Marie-Louise Douglas har under många år arbetat som stylist, inredare och skribent för bl a tidskrifterna Sköna hem och Hem & Antik.

Detta är en bra och lättillgänglig titel i genren ”inspirationsbok”.

Med känsla för antikt i bibliotekets katalog

Spillingsskatten på Gotland

Spillingsskatten

1999 fann man på Gotland världens hittills största silverskatt från vikingatiden. I skatten fanns 67 kilo mynt och smycken av silver. Dessutom hittades en stor mängd bronsföremål, däribland delar av ett dryckeshorn. Enbart bronsdelarna vägde 20 kilo. Bonden som hittade skatten fick över 2 miljoner kronor i hittelön.

Om den här magnifika skatten kan du läsa mera i boken ”Spillingsskatten : Gotland i vikingatidens världshandel” (Länsmuseet på Gotland, 2008). Sex olika artiklar, skrivna av olika experter, belyser skatten och den vikingatida handeln. Fyndet sätts in ett sammanhang. Hur kom det sig att så mycket silver samlades på ett ställe, och varifrån kom silvret från början? Hur såg handelsvägarna ut?

Skatten hittades vid Spillings gård nära Slite. Den låg i en åker, utan några som helst synliga spår ovan mark. Skatten innehöll över 14.000 mynt, de flesta från Orienten. Dessutom fanns här 300 armringar. Bronsföremålen har baltiskt ursprung. Smyckena har gotländsk tillverkning.

Det måste alltså ha funnits ett stort kontakt- och handelsnät kring Östersjön. Hela 78% av alla orientaliska mynt som påträffats i Sverige har hittats just på Gotland. Spillings gård ligger intill Bogeviken, som liksom Slite under vikingatiden bör ha varit en viktig hamn.

Mängden silver i Spillingsskatten skulle ha räckt till att betala hela Gotlands skatt till den svenske kungen i ca fem år, och för samma gård i hela 8000 år! Så det är en skatt av enormt värde.

Fyndet har väckt stort internationellt intresse. Man har hittat verkligt unika mynt, bl a det s k ”Mosemyntet”,och ännu har inte alla de 14.000 mynten hunnit gås igenom. Hittills har man konstaterat att det äldsta myntet är från 539 och det yngsta från 870-871.

En artikel tar upp den vikingatida gården i Spillings. Vem kan ha bott där, och hur såg gården ut?
Här kan du läsa om hur arkeologerna lägger pussel och bit för bit försöker ta fram en bild av hur det kan ha sett ut här för mer än 1000 år sedan. Och det är en tämligen liten del av hela åkern som ännu undersökts.

I kapitlet ”Gotland och omvärlden” beskrivs hur gotlänningarna under vikingatiden skapade sig en speciell roll i Östersjöområdet. Ett annat avsnitt tar upp den europeiska ekonom in och handeln under den äldre vikingatiden.

Boken är rikt illustrerad med många fina foton. En spännande och fantasieggande bok, som gör att man funderar på hur många ännu oupptäckta nedgrävda skatter som kan finnas i jorden.

 Spillingsskatten i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: