Bloggarkiv

Konsten att läsa en runsten

Nordisk runläsebok

Några av våra allra äldsta bevarade skriftliga texter finns på runstenar. I ”Nordisk runläsebok” av Lars Rask (Deja Vu, 2010) får du en guide till hur du själv kan lära dig att läsa runor.
Detta är en välskriven och lättillgänglig bok, och dessutom väldigt pedagogisk. Författaren inleder med att beskriva de olika runor som finns, och presenterar sedan många nordiska runinskrifter. Dessa återges både i urspunglig form, ofta även translittererade och i översättning till modern svenska. Samtidigt får läsaren massvis med intressant information om runstenar, språk och kultur.

Rask menar att runstenarna i huvudsak var minnesstenar över avlidna, men att stenarna även kunde markera status, arv och tro. Seden att rista runor var i bruk långt efter vikingatidens slut. Vid arkeologiska utgrävningar i Bergen, Norge, har man funnit 650 medeltida runinskrifter inristade i trä. Det är både högt och lågt som ristats in – från obscent klotter till ägarmarkeringar för handelsvaror.

Nordisk runläsebok” är rikt illustrerad och här finns påfallande många danska runstenar med, tillsammans med några av de mest kända svenska runinskrifterna. Författaren ger oss också sin egen tolkning av den gåtfulla texten på Rökstenen, som har världens längsta runinskrift.

Rökstenen
Rökstenen i Östergötland, med världens längsta runinskrift.

I Uppland och Södermanland har runristarna signerat sina verk. Dessa runmästare beskrivs i slutet av boken. I ”Nordisk runläsebok” kan du också läsa om runstenarnas konstnärliga utformning, med ornamentik och andra utsmyckningar.

”Den här boken vill visa hur du genom runinskrifterna kan få direktkontakt med Nordens forntidsmänniskor och ta del av det gemensamma nordiska kulturarv som är hugget i sten, ristat med runor” skriver Lars Rask i förordet.

En riktigt spännande, fantasieggande och användbar bok, som garanterat väcker nyfikenhet hos läsaren och ger lust att själv åka runt och se runstenarna på riktigt. Min enda egentliga invändning mot boken är det lite trista omslaget.

Nordisk runläsebok” utkom första gången 1996 men gavs ut i en nyare upplaga 2010 och det är den som beskrivs här.

Nordisk runläsebok i bibliotekets katalog

Kensingtonstenen

Kensington 1898

Kensingtonstenen är en av världens mest kända runstenar. Den hittades i Minnesota, USA, år 1898 av svenskamerikanen Olof Öhman, under en trädrot på sin farm.
Runorna på denna sten berättar en fantastisk historia. En grupp nordbor hade rest långt in i Amerika på 1360-talet, långt innan Columbus kom.
Det tråkiga är att stenen med stor sannolikhet inte är äkta. Runologer och språkforskare dömde ut den redan från början, men stenen har alltid haft sina anhängare, vissa av dem mycket engagerade.

Mats G Larsson berättar stenens fantastiska historia i sin senaste bok ”Kensington 1898 : runfyndet som gäckade världen” (Atlantis, 2012).
Larsson är docent i arkeologi och specialist på vikingatiden. Han har tidigare skrivit ett stort antal böcker i ämnet, alla läsvärda och intressanta, så även denna bok.

Stenen är ca 75 cm lång, 40 cm bred och 15 cm tjock. Dess runinskrift innehåller runor som länge inte varit kända i något annat känt runalfabet, bl a flera tecken för siffror.
Enligt dess inskrift ska nordbornas besök i Nordamerikas inland ha gjorts 1362.

Larsson berättar målande om alla turer kring stenen, om alla undersökningar av den, om anhängare och kritiker. Vi möter i boken flera intressanta personligheter, t ex Hjalmar Holand, den hängivne norskamerikanen som köpte stenen av upphittaren Öhman och som lyckades få den utställd på Smithsonian Institution 1948.
Larsson går också igenom argumenten för och emot stenens äkthet. Han har själv deltagit i offentliga debatter om stenen, då som företrädare för sidan som menar att stenen inte är äkta. Jag tycker att Larsson ger en så objektiv bild som möjligt av bevisläget.
Riktigt intressant blir det när han beskriver upptäckten 2004 av ett dokument om dalrunor, där exempelvis de mystiska sifferrunorna beskrivs. Detta dokument är från 1880-talet och hittades i Sverige.
Om nu stenen är en förfalskning, vem eller vilka låg bakom tilltaget? Här finns också en fascinerande berättelse med diverse teorier.

”Kensington 1898” är spännande som en deckare, en riktig bladvändare. Själv sträckläste jag boken på en dag. Underhållande och tankeväckande. En bra bok som dessutom stimulerar läsarens kritiska tänkande.

I Minnesota har man varit helt opåverkad av runologernas kritiska synpunkter. Stenen är en stor lokal sevärdhet och finns idag utställd på The Runestone Museum i Alexandria.

Kensington 1898 i bibliotekets katalog

360 graders bild av stenen

Att pussla ihop en runsten

Runstenspussel

Birkaprojektets blogg kan vi läsa om hur man mödosamt pusslat ihop delar av en splittrad runsten. Fragment efter fragment har lagts ihop. Detta var inget vanligt pussel – varje bit är ca 30 cm tjock och inget man lyfter i en handvändning. Det krävs flera personer för att flytta en enda bit.

Det första runstensfragmentet hittades redan på 1870-talet på Björkö. Men det är först nu som man lyckats sätta ihop nio olika fragment, som uppenbarligen hör ihop. Man har även lyckats tyda en del av runinskriften. Man tror att den här runstenen  ursprungligen har varit över två meter hög.

Läs mera, och kolla in bilder:

Birkaprojektet: En runsten växer fram

K-Blogg (RAÄ): Runstenspusslet lagt

Henrik Williams om Frösöstenen

I måndags, 29 oktober, höll professor Henrik Williams på länsbiblioteket ett föredrag om runstenen på Frösön. Föredraget lockade många intresserade åhörare. Bibliotekets lokal var totalt fullsatt och frågestunden efteråt tog över en halvtimme.

Williams är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, samt runolog och en av landets främsta experter på Frösöstenen.

Dagen därpå tog ÖP med Henrik Williams till Frösön för att titta på runstenen. Idag publicerar ÖP en stor artikel om de nya teorierna kring Frösöstenen.

ÖP 121105: Runstenens gåta löst?

Frösöstenen

Runstenen på Frösön är Sveriges nordligaste och tillkom omkring 1050. Den berättar om Jämtlands kristnande. Runstenen är unik på flera sätt, t ex som det äldsta bevarade skriftliga dokumentet i Jämtlands län, och den har under årens lopp varit föremål för många tolkningar.

Inskriften lyder: ”Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade, och Sten, dessa runor.”

Ikväll anordnas ett intressant föredrag på Länsbiblioteket i Östersund. Henrik Williams, som är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet och även en framstående runolog, berättar då om Frösöstenen och andra jämtska runinskrifter.

Henrik Williams – Frösöstenen, länsbiblioteket måndag 29/10 kl 18:30

Kringla (RAÄ) – Frösöstenen

Sveriges runinskrifter

”Sveriges runinskrifter” är samlingsnamnet på den sammanställning över landets runstenar och andra runtexter som man började ge ut i bokform i slutet av 1800-talet och som än idag fortfarande inte avslutats.
Verket består av separata delar för varje landskap. Detta verk är fortfarande viktigt för forskare, även om delar av materialet har blivit inaktuellt i och med nyare forskningsrön.

Riksantikvarieämbetet har i ett projekt digitaliserat hela detta jätteverk.
Digitala ”Sveriges runinskrifter”

Register och index är centrala för att kunna navigera i detta stora material. Runinskrifterna är viktiga beträffande språk, historia, stilistik, arkeologi, konst osv. De är ett kulturarv med stort allmänintresse. Samtidigt vet inte Riksantikvarieämbetet hur materialet kommer att användas i sin online-version.
Målet är att bygga upp en hel forskningsplattform i ett modernt gränssnitt, med kopplingar till Samnordisk runtextdatabas och andra viktiga källor.

I en intressant artikel ur Historisk tidskrift kan du läsa mera om ”Sveriges runinskrifter”.
Magnus Källström: Gamla och nya vägar till Sveriges runinskrifter (pdf, ur HT 2005:2)

Tre gälder i England

Tre gälder i England

Våra runstenar berättar om vikingarnas härjningståg i England för 1000 år sedan.
Mats G Larsson är docent i arkeologi och specialist på vikingatiden.  Han har skrivit ett tiotal böcker i ämnet.

”Tre gälder i England : i vikingars kölvatten över Nordsjön” (Atlantis, 2008) är en spännande berättelse om hur nordborna för 1000 år sedan plundrade och rövade i England. Britterna betalade då vikingarna stora mängder silver för att de skulle upphöra med plundringarna. Detta var en bra affär för vikingarna, som återkom flera gånger för att få byte och gäld i silver. Larsson berättar om runstenar som rests till minne av personer som var med på dessa resor.

Berättelsen utgår från runstenarna och hämtar också bakgrundsfakta från isländska och anglosaxiska historiekrönikor.
En av runstenarna restes över en man som hela tre gånger fick gäld i England, härav bokens titel.

Mats G Larssons böcker är alla lättlästa och intressanta. Rekommenderas för alla som är nyfikna på vikingatiden.

Tre gälder i England i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: