Bloggarkiv

Gratis e-böcker om konst

Getty Virtual Library

Getty Publications är ett amerikanskt förlag som är en del av The J Paul Getty Trust, världens mest förmögna konstinstitution. Den grundades av miljardären Jean Paul Getty (1892-1976), oljemagnat och en av världens rikaste män. Trusten driver även The J Paul Getty Museum i Los Angeles, som äger en av världens främsta konstsamlingar.

Förlaget specialiserar sig på konstlitteratur. Man har nu öppnat sitt digitala bibliotek på internet, Getty Publications Virtual Library.
Här har förlaget lagt ut många av sina äldre titlar, av vilka de flesta nu är utgångna i handeln. Över 230 olika titlar finns här att läsa som e-böcker, helt gratis. Alla böcker är på engelska och är tillgängliga i pdf-format, helt kompletta med illustrationer m m.
E-böckerna kan fritt användas för privat och icke-kommersiellt bruk, men de får inte distribueras vidare.

Du som är intresserad av konst hittar en hel del intressant här. Några exempel på titlar:

* Cézanne in the Studio: Still Life in Watercolors av Carol Armstrong (2004)

* Flemish Manuscript Painting in Context: Recent Research (2006)

* The Colors of Clay: Special Techniques in Athenian Vases (2006)

* Rubens and Brueghel: A Working Friendship av Anne T. Woollett and Ariane van Suchtelen (2006)

* Greek Gold from Hellenistic Egypt av Michael Pfrommer (2004)

* Gardens of the Roman World av Patrick Bowe (2004)

* Painting on Light: Drawings and Stained Glass in the Age of Dürer and Holbein av Barbara Butts and Lee Hendrix (2000)

Illuminating the renaissance

Om vi exempelvis kikar på en bok i högen, Illuminating the Renaissance: The Triumph of Flemish Manuscript Painting in Europe (2003), så finner vi att den omfattar 593 sidor. Pdf-versionen av boken utgörs av en fil som är knappt 84 MB stor. Den kan laddas ned helt gratis.

Här finns också flera böcker om antika skulpturer och om restaurering av dem.
Du hittar fördjupningsböcker om olika kategorier av konstverk som ingår i Getty-museets samlingar: franska gobelänger, egyptiska mumieporträtt, europeiska klockor och ur, persisk bokkonst, romersk och grekisk begravningskonst och mycket annat.
I samlingen finns också studier av enskilda konstverk på museet, och en större mängd kataloger över museets samlingar.

Dessa böcker är verkligen fina och de har magnifika illustrationer.
Att tillgängliggöra dessa titlar som e-böcker på detta enkla sätt är verkligen ett utmärkt initiativ.
Titta in i  Getty Publications Virtual Library och se om du kan hitta något intressant där.

1700-talet som svenskt ideal

1700-talet som svenskt ideal

I Sverige har vi idag rätt många 1700-talsmiljöer som vi kan besöka. I början av 1900-talet var dock situationen en annan. Välbevarade miljöer från 1700-talet var då mera sällsynta. Ett större arbete med restaurering och rekonstruktion av dessa miljöer tog sin början och nådde sin kulmen under 1930-talet. Många av våra dagars välkända 1700-talsmiljöer är alltså resultatet av ett medvetet rekonstruktionsarbete.

Victor Edman är docent i arkitekturhistoria. Hans bok ”Sjuttonhundratalet som svenskt ideal : moderna rekonstruktioner av historiska miljöer” (Nordiska museet, 2008) beskriver på ett spännande vis tre av de mest kända rekonstruerade byggnaderna: Skogaholms herrgård på Skansen, Carl von Linnés hus i Uppsala och Gustav III:s paviljong på Haga.

Skogaholms herrgård byggdes upp på Skansen som ett jättelikt pussel. Man hämtade huvudbyggnaden, flyglarna och paviljongerna från olika håll i Sverige. Hela miljön blev anpassad till museets pedagogiska och vetenskapliga syften. Edman berättar i boken hela historien om hur man sakta men säkert med Skogaholm skapade en sorts idealbild av en herrgård från 1700-talet. I boken kan vi också se flera av de förlagor man använde under arbetet.

De andra fallstudierna i boken är också intressanta. 100 år efter Carl von Linnés död insåg man att få miljöer från Linnés tid fanns bevarade i ursprungsskick, och det mesta av Linnés arkiv och vetenskapliga kvarlåtenskap hade sålts till England. Här kan vi läsa hur man mödosamt försökte återskapa Linnés botaniska trädgårdar och Linnés Hammarby utanför Uppsala.

Gustav III:s paviljong på Haga hade delvis byggts om under 1800-talet och i bokens tredje fallstudie kan vi läsa om hur rekonstruktionen av de gustavianska interiörerna gick till.

Det intressanta är att detta alltså hände ungefär samtidigt, alltså på 1930-talet. Man ville lyfta fram det nationella, det svenska, och skapade ett svenskt kulturarv. Men hur äkta är egentligen dessa miljöer som vi kan se idag? Svaret är nog beroende av hur man definierar ordet ”äkta”. Delarna är äkta, men kanske inte alltid helheten.

En välskriven bok som ställer intressanta frågor om restaureringar, vår historiesyn och om vårt kulturarv. Rikt illustrerad.

Sjuttonhundratalet som svenskt ideal i bibliotekets katalog

Restaureringen av Angkor Wat

Staden Angkor var en gång huvudstad i det mäktiga Khmerriket i nuvarande Kambodja.
Idag är Angkor ett stort område med tempelruiner, som sedan 20 år tillbaka finns med på UNESCOs världsarvslista. Det är ett populärt resmål för turister.

Angkor Wat, byggt på 1100-talet, är namnet på det mest berömda templet i Angkor. Sedan flera år pågår ett mödosamt restaureringsarbete.

BBC News har nu lagt ut ett intressant reportage om restaureringen. Man försöker t ex återskapa förlorade skulpturer, baserat på olika fragment som finns kvar.

BBC News: Restoring ancient monuments at Cambodia’s Angkor Wat

Digital undergång för vår tids filmarkiv?

Av alla tusentals stumfilmer som producerades har inte mer än 10% bevarats. Av amerikanska ljudfilmer äldre än 1950 har ca 50% bevarats. Sådan tur att vi nu har en digital filmteknik – det gör det ju mycket lättare att bevara vår tids filmer till eftervärlden. Trodde vi ja. I själva verket kan det vara precis tvärtom.

David Bordwells ”Observations on film art” belyser detta arkiverings- och bevarandeproblem i en mycket läsvård och intressant bloggartikel.

Pandora’s digital box: Pix and pixels

Gamla tiders filmer var som bekant tillverkade av nitrat, ett brandfarligt och ohållbart material som övergavs för filmbruk kring 1950. I och med DVD- och Blu-ray-marknadens framväxt har behovet av restaurering av gammal film ökat. Men de nya restaurerade versionerna av filmerna sparas i allmänhet inte på 35 mm-film, utan endast digitalt. De digitala versioner av filmerna som visas på biografer har en krypterad nyckel för att kunna visas – orsaken är att undvika piratkopiering. För arkivändamål kan man undra över hur länge dessa koder är giltiga. Även om koden sparas tillsammans med en digital filmversion kanske inte filmen kan visas i framtiden.

Dessutom förändras vår tids teknik hela tiden. Materialet behöver ofta flyttas till nya lagringsmedia. Hur länge håller egentligen en hårddisk? Och hur lång tid tar det innan en lagringsteknik är hopplöst föråldrad? Kommer en helt vanlig DVD att kunna läsas av en dator om exempelvis 25 år? Ingen vet med säkerhet.
Arkiven har idag att hantera ett 20-tal olika bild- och videoformat, och ett 10-tal ljudformat.

Traditionell 35 mm-film kommer inte att finnas kvar i samma utsträckning, och så småningom upphör tillverkningen helt. De 35 mm-filmer som finns kvar kommer då inte att kunna ersättas av nya.

Att lagra alla tusentals filmer, och konstant flytta dem till (för tillfället) säkra format kommer att vara kostsamt och personalkrävande. Arkiv och bibliotek har begränsade resurser. Dessutom tar en digital film enorm plats rent utrymmesmässigt. Det är stora problem som arkiven kommer att ställas inför.

Vad kommer egentligen att bli kvar av all den kultur vi producerar idag? En 500 år gammal bok kan vi läsa än idag. Men kan vi se 2010-talets filmer om bara några decennier? Och vem eller vilka ska besluta om vad som ska sparas och vad som ska raderas? Svåra men viktiga frågor.

”Now it’s clear that the switchover to digital distribution and projection had a far more sweeping impact on film culture than almost anyone expected. (…)
The digital gold rush, along with fear of piracy, favored short-term solutions and proprietary, incompatible software and hardware. There were too many ephemeral video formats chasing the consumer and prosumer market, with little thought of their afterlives. (…)
We’re left with a plethora of transitory standards that will be impossible to recover. Nonprofit archives will struggle to maintain collections with any thoroughness. Choosing what to save, always necessary, will now become crucial. Only a fraction of what we have can be conserved – not preserved, merely kept.”

%d bloggare gillar detta: