Bloggarkiv

Samtida litteratur om första världskriget

Originallitteratur från första världskriget 1vk_utst_140821_600px

För 100 år sedan utbröt första världskriget. Denna stora konflikt skulle komma att helt förändra Europas historia.

På Östersunds bibliotek har vi en hel del originallitteratur om kriget. Det är böcker från 1910- och 1920-talet. Här finns militärhistoria, reseskildringar, biografier, memoarer och en del annat.
I vanliga fall är dessa böcker placerade i magasinet, men nu har vi tillfälligt plockat fram många av dem och ställt upp dem på Torget i bibliotekets entré. Alla böcker är för hemlån.

Varför inte låna hem något av Churchill, Lloyd George eller Ludendorff? Eller kanske rentav Sven Hedin?

 

Messenius och Scondia illustrata

Scondia illustrata

Östersunds bibliotek har en hel del rariteter i sina äldre samlingar. De flesta av dessa böcker inköptes av professor Carl Zetterström i början av 1800-talet, vars stora bokdonation utgjorde bibliotekets grundbestånd. De äldsta böckerna, de som är tryckta före 1830, är samlade i Zetterströmska biblioteket.

En av de stora foliantvolymer som står på avdelningen för historia i Zetterströmska biblioteket är Johannes Messenius livsverk, ”Scondia illustrata”. Detta är en bok med en intressant bakgrundshistoria.

Johannes Messenius (1580-1636) hade som barn gått i klosterskola i Vadstena och var troende katolik. Detta var ett problem eftersom allt utövande av katolsk gudstjänst var förbjudet sedan 1595 i Sverige. Han blev, trots kung Karl IX:s och andras misstänksamhet, utsedd till historiker och lärare vid Uppsala universitet. 1610 fick han dock avsvära sig alla katolska ”villfarelser”.

Messenius intresserade sig särskilt för utgivandet av medeltida historiska källskrifter som Magnus Erikssons landslag, flera rimkrönikor och Adams av Bremen kända beskrivning över Norden. Messenius brukar också anses som en banbrytare, en representant för en ny tids historieskrivning med vaknare kritik och med ett mångsidigare studerande av källor.

Messenius var omtyckt av studenterna i Uppsala, men blev osams med sina lärarkollegor genom, som Nordisk Familjebok uttrycker det, ”häftighet, övermod och skryt”.
Det blev rejäla konflikter på universitetet, särskilt sedan Messenius fått Johannes Rudbeckius till huvudmotståndare. Till sist blev kanslern Axel Oxenstierna tvungen att ingripa, och det slutade med att både Messenius och Rudbeckius förflyttades från Uppsala.

1616 blev Messenius inblandad i en rättegång mot en viss Jöns ”Papista” Hansson, som anklagades för förbindelser med katoliker i Polen. Messenius hade för sin hustrus räkning försökt återförvärva egendom som ägts av hans svärfar, men som nu ägdes av Erik Jöransson Tegel. Den sistnämnde såg nu till att offentliggöra en del dokument, som Messenius oförsiktigt låtit Jöns Hansson sprida i Polen. I dessa dokument framställdes Messenius som katolikvänlig. Messenius syfte var att försöka komma över några svenska historiska källskrifter som förvarades i ett polskt kloster.
Det var en känslig period eftersom det vid denna tid ryktades om ett förestående polskt angrepp på Sverige.

Messenius dömdes till döden för att ha haft ”hemliga förbindelser med Sveriges fiender i Polen”. Han benådades dock till fängelse på Kajaneborgs slott i Österbotten, Finland. Han levde sedan i fångenskap i nästan 20 år. Han frigavs 1635 men avled redan året därpå.

Under sin fängelsevistelse skrev Messenius sitt stora historiska arbete ”Scondia illustrata” – det förhärligade Skandinavien.

Vid Messenius död 1636 var boken fortfarande opublicerad. Regeringen ville då inköpa boken för att ge ut den. Man erbjöd Messenius änka 500 daler, men hon tog med sig manuskriptet och reste från Sverige. Hon erbjöd manuskriptet till kung Vladislav av Polen.

Scondia illustrata

Det var sonen Arnold Johan Messenius som återförvärvade boken så att den kunde ges ut. Han lät också renskriva stora delar av materialet. Boken utgavs slutligen i flera delar 1700-05, och det är dessa delar som finns inbundna i ett enda band i Zetterströmska biblioteket.

”Scondia illustrata” består av 15 böcker eller ”tomer”. De åtta första innehåller en kronologisk krönika från Noaks ättlingar t o m Karl IX. En av böckerna är en helgon- och biskopshistoria, en handlar om Filnland och de baltiska provinserna, två tar upp källredovisningar och diskussioner, och en särskild bok, Censura, består av kritiska uppgörelser med äldre historiker.

Både sonen och sonsonen fick även de ett olyckligt slut. Sonen Arnold Johan Messenius utnämndes visserligen till rikshistoriograf och adlades, men blev sedan inblandad i en process där hans son Arnold anklagades för högförräderi. Arnold, som alltså var sonson till Johannes Messenius, var i opposition till de aristokratiska rådsherrarna, bl a kanslern Axel Oxenstierna. Han hade författat en anonym skrift där han varnade hertig Karl Gustav (senare kung Karl X Gustav) för rådsherrarnas ränksmideri. Där förekom också ett gravt angrepp på drottning Kristina.

Det visade sig också att en del av bakgrundsmaterialet till skriften hade tillhandahållits av rikshistoriografen Arnold Johan Messenius, som för att rädda sonen oriktigt tog på sig ansvaret för pamfletten. Det hjälpte dock inte. Båda dömdes till döden och halshöggs år 1651.

Messenius Scondia illustrata

Om ”Scondia illustrata” kan du läsa mera i en särskild bok av Harald Olsson: ”Johannes Messenius Scondia illustrata : studier i verkets tillkomsthistoria och medeltidspartiets källförhållanden” (Gleerups, 1944). Här finns också en biografisk artikel om Messenius.

Harald Olssons bok i bibliotekets katalog

En annan bok om Messenius är Henrik Schücks ”Messenius : några blad ur Vasatidens kulturhistoria”  (Svenska akademiens handlingar, 1920).

Henrik Schücks bok i bibliotekets katalog

 

Ett kungligt porträtt

Gustaf V

Detta porträtt av kung Gustaf V (1858-1950) har hängt i Jämtlands bibliotek (som biblioteket hette då) i Östersund för 100 år sedan.
Det var 1912 som stadens nya bibliotek invigdes. Där låg biblioteket från 1912 till 1958, då den nuvarande biblioteksbyggnaden vid Rådhusgatan togs i bruk.
Kung Gustaf V besökte Östersund 1912, så förmodligen var detta porträtt då alldeles nytt. Det kungliga porträttet hängde sedan under lång tid i biblioteket. Idag förvaras det dock i magasinet, närmare bestämt i Zetterströmska biblioteket tillsammans med bibliotekets äldsta böcker.

 

Kristallpalatset i London

Kristallpalatset - the Crystal Palace

Idag är Crystal Palace i första hand namnet på ett brittiskt fotbollslag, och namn på en stadsdel i London. Men under 85 år var Crystal Palace, Kristallpalatset, känt som den stora utställningshall i London som byggdes till den första världsutställningen 1851. Det var en av stadens stora sevärdheter.

Världsutställningarna var en nymodighet för 1800-talet, och 1851 års utställning var alltså den första av många. Ett 40-tal olika länders tekniska, ekonomiska och kulturella framsteg presenterades. Det var främst industri, teknik och hantverk som man ville lyfta fram. Världsutställningen i London hölls i Hyde Park.
Arkitekten bakom Kristallpalatset var Joseph Paxton, som hade influerats av växthus när han ritade sina planer. Hela palatset bestod av gjutjärnselement och glas. Järnpelare och järnbalkar byggdes ihop med 290.000 glaselement, s k kristallskivor. Gjutjärn var den nya tidens material, och glaset medförde helt nya ljuseffekter inne i utställningshallen.

Interiör från världsutställningen i Kristallpalatset

Byggnaden var gigantisk. Palatset var över 560 m långt och därmed en av världens största byggnader. Upp till 13.000 utställare kunde rymmas i palatset, som blev en stor attraktion. Världsutställningen var öppen i nästan fem månader. Under den tiden besöktes Kristallpalatset av sex miljoner människor.

Mera om den första världsutställningen kan du läsa här:
The great exhibition of 1851

Den stora byggnaden skulle kunna monteras ned efter utställningens slut, vilket också skedde.
Efter världsutställningen flyttades Kristallpalatset till området Sydenham. Där användes sedan byggnaden som nöjeslokal. Här öppnades också världens första temapark. Ett tag visades en stor dinosaurieutställning där. Det var de första modellerna av dinosaurier som skapats.
I anslutning till Kristallpalatset spelades också 20 FA-cupfinaler i fotboll där, fram till 1914.

Det började dock gå knackigt för nöjesattraktionen. Kristallpalatset drabbades av finanskris och även av en del bränder. Vissa menade att byggnaden var otursförföljd. Palatsets storlek gjorde att det var svårt att få verksamheten att gå runt. 1911 gick Kristallpalatset i konkurs.

1936 totalförstördes Kristallpalatset i en stor eldsvåda. Trots att fyra brandkårer med totalt 88 brandbilar bekämpade branden gick inte palatset att rädda. Idag finns endast ett fåtal rester kvar av originalbyggnaden.

Sommaren 2013 rapporterades det att ett kinesiskt bolag har planer på att återuppbygga Kristallpalatset, och att möten med Londons borgmästare hade bokats in. Vi får se hur det blir med dessa storslagna planer.

Webbplatsen Great buildings online har en del material om Kristallpalatset.
Här finns animationer och virtuella modeller som ger oss en bild av hur Kristallpalatset såg ut. I avsnittet Design kan du läsa om konstruktionen.

Minnen från Krystall-palatset

I Östersunds biblioteks magasin finns en stor och platt foliantbok, ca 40 x 25 cm stor. Boken heter ”Minnen från Krystall-Palatset : ett album öfver verldsexpositionen i London” och gavs ut av Bonniers 1851. Den består till största delen av ett antal planscher, varav flera är utvikbara. I bloggens bildarkiv kan du se en hel mapp med några bilder från boken. Kristallpalatset måste verkligen ha imponerat på besökarna.

Ett handskrivet ark sitter inklistrat i början av boken. Det är en avskrift av en artikel i Aftonbladet.
Arket är signerat av Pehr Rissler (1781-1866), Jämtlands förste civile läkare.

”Vid Industri expositionens öppnande å London år 1831 (felskrivning?) blef följande vackra Hymn öfversatt på 30 olika Språk, utdelad och afsjungen”. Därefter följer den upptecknade dikten.
”Afskrifvet från Aftonbladet för d. 24. Julii 1851. ad memoriam af Per Rissler”
Foto av detta handskrivna ark finns i bildmappen.

”Minnen från Krystall-Palatset” ingår i Läroverksdepositionen. Det är böcker som ingick i Östersunds läroverks bibliotek, men som sedan 1934 är deponerade på Östersunds bibliotek (tidigare Jämtlands läns bibliotek). Numera är dessa placerade i magasinet.

Mera om Kristallpalatset kan du läsa i boken ”Resan till Kristallpalatset”, som jag tidigare tipsat om här i bloggen.

Karoliner x 2 på biblioteket

Karolinen som aldrig gav upp

Två tisdagar i oktober anordnar Östersunds bibliotek programkvällar om Armfeldts karoliner.

Först ut är författarna Jakob Jakobsson och Anna Guttorp, som berättar om sin nya bok ”Johan Henrik Frisenheim – karolinen som aldrig gav upp” (Recito, 2013).
”Johan Henrik Frisenheim ägnade en stor del av sitt liv åt en hopplös kamp för rädda den svenska stormakten. Det kostade honom hans förmögenhet och 20 år av hans liv. Han var en man med makt och inflytande, men också med empati för vanligt folk, rättvisepatos och sinne för väsentligheter” skriver författarna.

Östersunds bibliotek, tisdag 15 oktober kl 19:00. Fri entré.

Anders Hansson om Armfeldts karoliner

En vecka senare är det dags för Anders Hansson, 1. arkeolog, Jamtli. Han berättar om Armfeldts karoliner 1718 och den ödesdigra marschen över fjället, som kostade tusentals människor livet. Av 5000 man återstod efter marschen endast 1500. Det är en av de största manskapsförluster som ägt rum i den svenska militärhistorien.

Jämtlands Fältartilleri visar karolineruniformer.

Östersunds bibliotek, tisdag 22 oktober kl 18:00. Fri entré.
Ett samarrangemang med Jämt-Trönderska föreningen Armfeldts karoliner samt Jämtlands Fältartilleri.

Handskrift av Olof von Dalin

Hyllningsdikt av Olof von Dalin (detalj)

Jämtlands läns biblioteks äldsta samling kallas Zetterströmska biblioteket (efter bibliotekets grundare Carl Zetterström, 1767-1829). Här finns också en mindre del handskriftsmaterial.

Bland dessa handskrifter har vi en box med namnet ”Hyllnings- och gravskrifter”.
I denna ligger en mapp med hyllningsskrifter till Carl Gustaf Tessin (1695-1770).
Tessin var en av 1700-talets större svenska profiler – statsman, riksråd, greve, kulturpersonlighet. Hans konstsamling blev grunden till Nationalmuseum i Stockholm, och han var en av hattpartiets grundare.

En av hyllningstexterna i mappen är skriven av Olof von Dalin (1708-1763).
Han var författare och historiograf, och utgav 1732-34 den moraliska veckotidskriften Then swänska Argus, viktig i svensk språk- och litteraturhistoria.

Hyllningsdikten till Tessin heter ”Sonnet d. 4. Nov. 1739” och är skriven i Paris. Tessin var då svensk ambassadör i Paris och introducerade den unge Dalin i societetens salonger.

En bild av Dalins hyllningsdikt finns utlagd i bloggens Flickr-bildmapp.
Läs den och beundra Olof von Dalins vackra handstil!

%d bloggare gillar detta: