Bloggarkiv

Biskop Brasks jubileumsår

Biskop Brasks jubileumsår

I Östergötland har man just invigt biskop Hans Brasks jubileumsår.
Det är nämligen 500 år sedan Hans Brask (1464-1538) blev biskop i Linköping. Under året anordnas därför diverse Brask-relaterade program i form av utställningar, föredrag m m.
Biskop Brask 1513 – 2013

Vem var då Hans Brask? Idag förknippar vi honom enbart med den berömda brasklappen, på vilken det enligt legenden stod ”Härtill är jag nödd och tvungen” (eller snarare ”Til thenna besegling är jach nödd och twingat”, åtminstone enligt Olaus Petris krönika). Det tråkiga är att denna så berömda lapp kanske aldrig har existerat i verkligheten. Men berättelsen i vilken den förekommer är god.

Här kan du läsa en biografisk artikel om Brask, där episoden med brasklappen självklart ingår:
Vem var Hans Brask?


Hans Brask

Faktum är att det finns en relativt nyskriven biografi – ”Hans Brask : en senmedeltida biskop och hans tankevärld” av Per Stobaeus (Artos & Norma, 2008). Detta är egentligen en avhandling i historia vid Lunds universitet, som även utgivits som ”vanlig bok”.

Det intressanta med Brask är att han levde och verkade i brytningstiden mellan den katolska och protestantiska tiden i vårt land. Det var en dramatisk tid i flera avseenden: Kalmarunionen hade upplösts och Gustav Vasa förändrade Sverige. Kampen mellan kungamakt och kyrka pågick.
Det finns faktiskt en hel del brev bevarade som Brask skrivit. Detta gör att Stobeaus har möjlighet att i sin bok beskriva biskopsrollen i 1500-talets Sverige. Just tankevärlden hos en 1500-talsmänniska som Brask står i fokus för denna bok. Stobaeus framställer Brask som den siste portalfiguren för den en gång så mäktiga och självständiga senmedeltida kyrkan i Sverige.

Boken är givetvis akademisk, och den innehåller påtagligt mycket diskussioner om kristen ideologi. Samtidigt har den en bra och överskådlig kapitelindelning, samt ett användbart register. Eftersom det är en avhandling ingår en stor notapparat och en lång litteraturlista.

Stobaeus Brask-biografi passar kanske främst dig som är intresserad av kyrkohistoria och idéhistoria.

Hans Brask i bibliotekets katalog

Den medeltida storstaden

En medeltida storstad

Vi har bristande kunskaper om de svenska medeltidsstäderna. Hela kvarter har ibland schaktats bort, och bristen på skriftliga dokument gör forskningsläget besvärligt.

Det finns få välbevarade svenska medeltidsstäder. En av de bäst bevarade är Söderköping.
Historieprofessorn Dick Harrison berättar stadens fascinerande historia i boken ”En medeltida storstad : historien om Söderköping” (Norstedts, 2012).

Idag är Söderköping en liten idyllisk småstad, men under medeltiden var staden en av Sveriges största och viktigaste, inte minst tack vare dess funktion som hamnstad.
Under 1200-talet inträffade Söderköpings storhetstid, med en livlig kyrklig byggnadsverksamhet. På relativt kort tid expanderade staden kraftigt. Här fanns ett franciskanerkonvent, omsorgsinrättningar som hospital och helgeandshus, samt ett flertal stora kyrkor.

Kring år 1300 var Söderköping ett stort maktcentrum där kungar och drottningar kröntes och dit köpmän kom för viktiga möten.
Under 1500-talet blev hamnområdet uppgrundat. Söderköping konkurrerades ut av Norrköping och minskade i storlek. Detta räddade stadens medeltida gatunät eftersom någon ut- och ombyggnad sedan aldrig skedde.

Utgrävningar görs idag ofta för att bygga ut fjärrvärme, så någon systematisk utgrävning har inte förekommit. Trots detta har man under de senaste decennierna gjort många intressanta fynd. Harrison sätter in dessa fynd i sitt sammanhang. Tack vare blåleran i området har många föremål bevarats häpnadsväckande väl. Man har hittat vardagsföremål som fiskekrokar, tärningar, kärl och annat som ger oss en bild av livet i den medeltida staden. Man har t o m funnit en välbevarad medeltida dräkt, den s k ”Söderköpingskjorteln” från 1240-talet.

”En medeltida storstad” är en bra bok som dessutom är rikt illustrerad med många nytagna fotografier. Den visar hur arkeologiska fynd som görs idag kan ge oss en uppfattning om hur livet faktiskt var i en svensk stad för så många sekler sedan. Man blir som läsare dessutom sugen på att besöka Söderköping och se fynden med egna ögon.

En medeltida storstad i bibliotekets katalog

Aplagårdar och klosterliljor

Aplagårdar och klosterliljor

Vadstena kloster är ett av Sveriges mest kända medeltida byggnadskomplex. Det är Skandinaviens enda intakta bevarande klosterområde.
I den alldeles nya boken ”Aplagårdar och klosterliljor : 800 år kring Vadstena klosters historia” av Julia Sigurdson & Sune Zachrisson (Artos, 2012) kan du läsa den fascinerande berättelsen om klostrets 800-åriga historia. Särskilt fokus läggs till klosterträdgårdarna. Denna vinkel har tidigare inte beskrivits lika ingående i Vadstenas klosterlitteratur.

Fruktträdgården i Vadstena är minst 600 år gammal. Här pågår ett arbete för att i den nordiska genbanken bevara gamla fruktsorter.

I boken kan du också följa klostrets byggnadshistoria. Mycket har hänt på 800 år. Innan Birgittinklostret bildades på 1300-talet var Vadstena kungligt palats. Efter att klostret stängts under reformationen inrymdes här Europas första invalidhotell. Dessutom har här funnits ett centralhospital.

Detta är en väldigt fin bok, med mängder av detaljer kring klosterlivet och trädgårdarna. Den innehåller fantastiska illustrationer, bl a fina nyritade kartor över klosterområdet och dess omgivningar.

Julia Sigurdson är kulturhistoriker och Sune Zachrisson konsthistoriker. I boken tar de upp en del nya rön och gör även en del nytolkningar av olika saker kring Vadstena klosters historia. Här kan du också läsa om hur klosterområdet idag har blivit en modern vallfartsort.

En trivsam bok som ger oss en rejäl tidsresa. Den har dessutom en utsökt formgivning och layout.

Aplagårdar och klosterliljor i bibliotekets katalog

Svenska upplopp

Det stora elefantupploppet

Folkliga upplopp beskrivs inte så ofta i böcker om svensk historia, men här har vi en intressant bok som gör just detta.
”Det stora elefantupploppet och andra berättelser från Sveriges bråkiga 1800-tal” (Pluribus, 2011) beskriver fem olika upplopp från 1800-talet. Boken är skriven av fem olika författare, av vilka flertalet är historiker verksamma vid Lunds universitet.

Traditionellt brukar det framhållas att Sverige inte haft så många upplopp, det har varit samförståndsanda och inga revolutioner. Den bilden stämmer inte riktigt i alla delar.

Det närmast osannolika elefantupploppet som givit boken dess titel utspelade sig i Skänninge rådhus 1806. En fransman från Avignon reste runt i landet med en cirkus, och till cirkusen hörde en elefant, den första som besökt Sverige. När cirkusen kom till Skänninge inhyste man elefanten på övervåningen i rådhuset, där det annars fanns en arrestlokal. Cirkusen med det stora djuret väckte givetvis stor uppmärksamhet, och man kunde få komma och se på elefanten mot betalning. Kostnaden ansågs dock hög, 8 skilling, och snart började missnöjet sprida sig i den stora folkmassa som samlats i rådhuset. Då bestämde sig borgmästaren för att skingra folkmassan, och upploppet bröt ut.

De fem berättelserna i boken kan läsas var för sig i vilken ordning man vill. Det är intressanta episoder som återges. Ölands norra udde 1850, hungerupproret i Jönköping 1855, kravallerna i Kungsträdgården i november 1868 (vid avtäckandet av Karl XII-statyn), samt kravallerna i Lund 1898. Ett avslutande kapitel, ”Sveriges bråkiga 1800-tal” sammanfattar hur konflikterna kunde uppstå och hur samtiden och eftervärlden har sett på dem.
Levande, läsvärt och intressant om händelser som sällan återges i andra böcker.

Det stora elefantupploppet i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: