Bloggarkiv

Vandringar i Istanbul

Istanbul

När Konstantinopel bytte namn till Istanbul 1926 hade staden haft sitt gamla namn i nästan 1300 år. En gång var den huvudstad i det Bysantinska riket, och sedan var den det Osmanska rikets kosmopolitiska centrum.

Konstantinopel/Istanbul är en stad med en lång och dramatisk historia, och med ett unikt geografiskt läge. Ingen annan stad ligger på samma sätt på gränsen mellan två världsdelar. Staden är en port mellan Europa och Asien.

I Stefan Foconis bok ”Istanbul : vandringar i Europas största stad” (Dialogos, 2014) får vi läsa mera om denna metropol, som idag har ca 14 miljoner invånare.
Istanbul var hedniskt i ca 1000 år, sedan kristet ungefär lika länge och sedan 1453 muslimskt.

Författaren är väl bekant med Istanbul sedan mer än 40 år tillbaka. Den här boken är uppdelad i sex olika vandringar. Varje vandring inleds med en kartbild, och sedan tas läsaren med på en stimulerande kulturhistorisk resa i både tid och rum. Det görs smidiga förflyttningar mellan seklerna. Bysantinska kejsare, turkiska bad, excentriska sultaner, religiös samexistens, hårda bildstrider… här finns massor att berätta om. Stadens enormt långa historia blir påtaglig, och författaren vill visa varför staden idag ser ut som den gör.

Detta är ingen renodlad reseguide, utan en bok för den som vill få mer fördjupning om Istanbul.
Jag tycker om Foconis språk, som är mycket njutbart. Han har dessutom sinne för detaljer, och har många goda historier att berätta. Det görs också utblickar in i framtiden. Det finns stora planer på nya broar, flygplatser och kanaler. Kan de verkligen komma att bli verklighet?

Boken är i litet format och är illustrerad med 25-30 helsidesfotografier.
En utmärkt bok, både för den som varit i Istanbul och för fåtöljresenären som kanske aldrig besökt staden.

En stad är ett sorts levande väsen. Den här boken är helt enkelt Istanbuls biografi. Upplysande, underhållande och bildande.
Att läsa är att resa, heter det. Denna trivsamma vandringsbok är ett utmärkt exempel på detta. Rekommenderas!

Istanbul – vandringar i Europas största stad i bibliotekets katalog

Krimkriget

The Crimean war

Krimkriget 1853-1856 var ett av 1800-talets många krig. Idag har kanske minnet av det bleknat bort en aning och vi har svårt att placera in det i tidsflödet. Men Krimkriget var betydelsefullt ur flera aspekter. Det var den enda konflikt mellan Napoleonkrigen och första världskriget där alla stormakter deltog.

Det finns inte så många samlade översikter av Krimkriget, särskilt inte på svenska. En bra bok i ämnet är ”The Crimean war” av Paul Kerr m fl (Boxtree, 1997). I denna bok skriver flera olika författare om Krimkriget. Alla artiklar innehåller rikligt med samtida citat ur dagböcker, brev m m. Boken är också rikt illustrerad. Kriget var ett av de första som även dokumenterades med den nya fotograferingstekniken. Dessutom användes telegraf, järnväg och ångfartyg. Så det var ett modernt krig i flera avseenden.

Krimkriget utkämpades mellan Tsarryssland och en koalition bestående av Storbritannien, Frankrike, Osmanska riket och kungadömet Sardinien. Det Osmanska riket befann sig i sönderfall och den ryske tsaren ville utnyttja detta för att erövra territorium vid Svarta havets viktiga handelsvägar. Britterna och fransmännen såg sina egna intressen i Mellanöstern och Balkan hotas och gav sig in i konflikten.

En stor del av krigsförloppet utspelade sig på Krimhalvön och staden Sevastopol, där den ryska svartahavsflottan höll till. Sevastopol belägrades i över ett år och intogs 1855.

För Ryssland var Krimkriget ett misslyckat krig. Efter freden 1856 drevs den nye tsaren Alexander II att igångsätta ett reformarbete. Bl a avskaffades den ryska livegenskapen 1861.


Lätta brigadens attack (Målning av R C Woodville jr)

Det finns några kända händelser från kriget. Först slaget vid Balaklava 1854, som i princip slutade oavgjort. I detta slag inträffade den berömda ”lätta brigadens attack” (Charge of the Light Brigade). Denna attack räknas som ett resultat av de mest klassiska felbesluten i militärhistorien. Arméchefen Lord Raglan utfärdade en oklar anfallsorder, som medförde att en hel kavalleribrigad skickades i en frontalattack över ett öppet fält mot ryskt artilleri, trots att kavalleristerna endast var beväpnade med lansar och sablar. Brigaden led stora förluster. Ryssarna sägs ha trott att britterna var berusade.
Poeten Alfred Tennyson skrev sex veckor senare en dikt om anfallet.

Den andra kända händelsen från Krimkriget är belägringen av Sevastopol. Den unge Lev Tolstoj (1828-1910) deltog i striderna och skrev senare följetongen ”Kring Sevastopols belägring” och använde då sina dagboksanteckningar som grund för berättelsen.

Den tredje kända händelsen från kriget är Florence Nightingales (1820-1910) insatser. Tillsammans med 40 andra sköterskor gjorde Nightingale en heroisk insats genom att påtagligt förbättra förhållandena för de skadade brittiska soldaterna. Efter hennes reforminsatser sjönk dödligheten från 50-60% till 2%. Efter hemkomsten grundlade hon sedan den moderna sjuksköterskeutbildningen, vars idéer sedan spreds över världen.

I ”The Crimean war” kan du se foton från Krimkriget som sällan finns återgivna i andra böcker. Här finns också intressanta ögonvittnesskildringar. Det är inte bara militärer som kommer till tals, utan även läkare, sjuksköterskor, reportrar m fl. En bra och läsvärd bok om denna viktiga och ofta bortglömda 1800-talskonflikt. Idag ligger halvön Krim i Ukraina.

The Crimean war i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: