Bloggarkiv

Att döda ett fotografi

Ett 'dödat' fotografi

USA under depressionen, tidigt 1930-tal. Flera olika fotografer dokumenterade amerikanskt vardagsliv, och många av fotografierna har blivit klassiska. Men det gick inte lika bra för alla foton.

Farm Security Administration, FSA, var en amerikansk myndighet som var verksam under Roosevelts New Deal. Ambitionen var att minska fattigdomen på landsbygden.
Det som FSA mest förknippas för idag är just de olika fotografiska projekt man drev under 1930-talet. Tack vare dessa finns vardagslivet på landsbygden dokumenterat.
Chefen för FSA hette Roy Stryker. Han var en krävande arbetsgivare som bara ville ha ut det bästa av de fotografer han anlitade. Misshagliga bilder ”dödade” han genom att stansa ett stort hål i dem.
Negativen kunde dömas snabbt och hänsynslöst. Resultatet blev bilder med stora runda svarta hål.

Fotograferna var givetvis mycket missnöjda med denna diktatoriska behandling. De refuserade bilderna kunde inte användas eftersom negativen var perforerade. Till sist övertalades Stryker att sluta med denna metod, men då hade redan många bilder stansats sönder.

I ett bildgalleri hos den historiska fotobloggen Retronaut kan du se en serie av dessa bilder. Flera av dem är fantastiska, och det är sorgligt att notera hur de okänsligt förstörts genom sina svarta hål.

Detta väcker tankar om bevarande av vår historia, både av äldre minnesmärken och av samtidshistoria. Ibland kan det vara svårt att se det som i framtiden kommer att ses som viktigt.

Tidigare i bloggen har jag tagit upp frågan om bevarande av film.
Digital undergång för vår tids filmarkiv? (feb 2012)  och Svensk filmhistoria hotas av utplåning (apr 2013)
Vår tids snabba teknikskiften gör att stora delar av vår digitala kultur inte kommer att kunna bevaras. Hur kommer det att påverka framtidens bild av vår tid?

Samtidigt kan vi fundera över hur vi reagerar över medveten förstörelse av kulturföremål, som ju detta är frågan om. Men Stykes såg fotografierna som rent bruksmaterial.

Detta bildgalleri berör oss på flera plan. Titta på dessa foton från 1930-talets amerikanska landsbygd, se hålet i varje bild och ge bilderna en stunds eftertanke.

Retronaut: ‘Killed’ photographs

Winston Churchill före 1939

Winston Churchill del 1

Winston Churchill är en av 1900-talets mest kända och tongivande personer. Han är också en av de mest omskrivna. Få personer, om ens någon, har varit föremål för så många biografier som han. Den officiella brittiska Churchill-biografin är ett jätteverk som omfattar mer än 8.000 sidor. Då har vi inte medräknat alla supplementband som fortfarande är under utgivning.
Här i Sverige har vi inte lika många Churchill-biografier. Men nu kan du läsa en riktigt bra biografi om Churchill, skriven av historikern Bengt Liljegren: ”Winston Churchill. Del 1. 1874-1939” (Historiska media, 2013).

Liljegren har tidigare skrivit uppskattade biografier över så pass skilda personer som Alexander den store, Hitler, Karl XII och rockgruppen Pink Floyd. Inför denna bok läste han in sig på den enorma mängden Churchill-litteratur som finns. Resultatet är en briljant, rapp och modern skildring av en av 1900-talets stora gestalter.

Många svenskar tänker nog uteslutande på Churchill som den store ledaren under andra världskriget. Men när kriget bröt ut 1939 var Churchill redan 65 år, alltså i pensionsåldern, och hade då en lång och dramatisk politisk karriär bakom sig. Någon har sagt att om Churchill hade avlidit innan krigsutbrottet skulle han idag ha setts som en föredetting och en marginalfigur i historien.

Vad vet den genomsnittlige svensken idag om Churchill? Jag tror att det i första hand är just ledarrollen under andra världskriget, att han var en framstående talare, att han var en stor konsument av alkohol och cigarrer och att han associeras med V-tecknet. Detta är dock bara en mindre del av den dramatiska och ofta äventyrliga historien om denne man.
Liljegrens bok visar att Winston Churchill var en komplex person med både goda och dåliga sidor. Boken är mycket väl anpassad för svenska läsare.


Winston Churchill som 26-åring.

Winston Spencer Churchill (1874-1965) föddes rakt in i den engelska högaristokratin. Hela sitt liv skulle han komma att ha imperialistiska åsikter, som ofta ansågs gammalmodiga. Han hade en för sin klass ganska typisk barndom, med frånvarande föräldrar, utbildning på internatskolor, tidvis struliga ungdomsår. Efter militärutbildning blev han krigskorrespondent under boerkriget. Där tillfångatogs han och lyckades med en spektakulär rymning, som gjorde honom känd och berömd – en tidig hjältefigur.

Tidigt upptäckte han sin talang för att skriva. Hela sitt liv kunde Churchill leva gott på sitt skrivande, först i tidningar och sedan i bokform. Få personer har åstadkommit en så stor mängd text som Churchill, skriver Liljegren. Tal, artiklar, brev, biografier, historiska flerbandsverk… det finns en närmast ofantligt stor dokumentation.

Winston Churchill hade en nära relation med sin hustru Clementine. De brevväxlade ständigt och i dessa brev är Winston väldigt öppen. Han var henne trogen och hade inga utomäktenskapliga affärer, något som inte var alltför vanligt i hans kretsar.

Churchill inledde tidigt en politisk karriär. Han skulle komma att sitta i det brittiska parlamentet under hela 64 år. Hans politiska karriär var som en berg- och dalbana, med stora framgångar som avlöstes av kraftiga nederlag. Han bytte parti inte mindre än två gånger! Churchill var känd för sin envishet, vilket gjorde det svårt att placera in honom i en partiorganisation. Ofta gick hans åsikter tvärt emot omgivningens, men han vek sig aldrig och argumenterade konsekvent för sin sak, oavsett hur starkt motståndet kunde vara. Han sågs som excentrisk, ibland som en relik från en annan tid. Flera gånger dödförklarades hans politiska karriär, men han lyckades alltid på något sätt komma tillbaka.

Churchills retoriska förmåga var fantastisk. Han var en av 1900-talets allra främsta talare. Alla hans tal var noggrant nedskrivna i förväg, och de finns bevarade och kan läsas än idag. I bokform omfattar de ca en hyllmeter och innehåller många klassiska citat.

Dessutom var hans arbetskapacitet helt enorm, och hans sociala förmåga var välkänd. Ingen glömde ett möte med Churchill.

Churchill odlade sin egen mytbildning. En av hans stora succéer var sin egen självbiografi över sin ungdom, ”My early years” (”Min ungdom”), som är underhållande men friserad. ”History will be kind to me – for I intend to write it” sade han.

Churchill begick dock flera misstag, och vissa av dem fick dramatiska konsekvenser.

Under första världskriget var han marinminister och var en av de huvudansvariga för det stora misslyckandet vid halvön Gallipoli i Turkiet 1915. En halv miljon man dog (fördelat på båda sidor) och Churchill fick avgå.

Efter segern i första världskriget hade britterna fått expansionsmöjligheter i Mellanöstern. Som kolonialminister beslutade Churchill 1921 att inrätta det nya landet Irak och sätta en brittiskvänlig kung som dess regent. Detta och andra relaterade beslut fattades helt utan hänsyn till de etniska folkslag och religiösa grupper som fanns i området. Problemen från denna tid lever kvar i våra dagars politiska situation i Mellanöstern.

Under sin tid som finansminister återinförde Churchill 1925 guldmyntfoten, i strid med råd från ekonomen John M Keynes. Det innebar att pundet knöts till en fysisk mängd i guldreserven, och uppvärderades. Det medförde stagnation i den brittiska ekonomin. Exportmöjligheterna försämrades, arbetslösheten steg och svåra konflikter på arbetsmarknaden utbröt.

Det är lätt att en biografi över Churchill per automatik blir hyllande. Något som är väldigt bra med Liljegrens bok är att den även lyfter fram Churchills negativa egenskaper.

Empati var inte någon av Churchills främsta sidor. Han hade också rasistiska åsikter, inte minst när det gällde Indien. Churchill var en stenhård motståndare till att ge Indien ökat självstyre, och ogillade Gandhi starkt. Hans åsikter om färgade och kineser kan idag inte heller ses som särskilt politiskt korrekta. Churchill var också hela tiden motståndare till kvinnlig rösträtt. Men han var ett barn av sin tid, en tid då det brittiska imperiet under drottning Victoria styrde världen. Så såg i alla fall britterna det.

En av Churchills stora förtjänster var att han var bland de första att varna för Hitler och nazismen. Det var en samförståndsanda som rådde på 30-talet, men Churchill var konsekvent i sitt fördömande av utvecklingen i Tyskland.

Liljegrens bok slutar den 3 september 1939, då Churchill utses till marinminister. Fortsättningen följer i nästa del, som planeras utkomma under 2014. Jag ser redan fram emot att få läsa den.

Detta är en strålande, välskriven och mycket underhållande biografi över en av 1900-talets största personligheter. Jag tycker särskilt om Liljegrens fina språk. En stor läsupplevelse. Rekommenderas varmt.

Winston Churchill. Del 1. 1874-1939 i bibliotekets katalog

75 år sedan Anschluss

Det är 75 år sedan ”Anschluss”, Nazitysklands annektering av Österrrike.
Det var den 12 mars 1938 som tyska trupper marscherade in över gränsen, och dagen därpå förkunnade Hitler att Österrike ”återförenats” med det tyska riket.

I samband med detta har den berömda österrikiska orkestern Wiener Philharmoniker medgivit att många av deras musiker var medlemmar i nazistpartiet. Två var t o m medlemmar i SS. Sju judiska orkestermedlemmar mördades i dödsläger och nio andra drevs i landsflykt.
Denna mindre smickrande orkesterhistoria har länge varit känd av forskare, men orkesterns talesmän har tidigare inte velat gå ut offentligt med dessa uppgifter. Nu publicerar man dock källmaterial på sin webbplats.

TT: Nazistiskt förflutet klarläggs i Wien

Die Wiener Philharmoniker in der NS-Zeit (ännu endast på tyska, men översättningar till engelska är på gång)

Avslöjad: USA:s chifferbyrå

Amerikas svarta kammare

Det finns en särskild litteraturgenre som skulle kunna kallas ”avslöjande bakom kulisserna-böcker”. En person som deltagit i ett skeende berättar i efterhand om vad som hände, och avslöjar ibland tidigare hemliga uppgifter.
En av de första böckerna av denna typ var ”Amerikas svarta kammare” av Herbert Yardley (Tiden, 1938), som handlar om kryptografi, signalspaning och chiffer.

Herbert Yardley var en av grundarna av USA:s chifferbyrå, en kryptografisk enhet inom USA:s underrättelsetjänst under mellankrigstiden. Redan i slutet av första världskriget hade Yardley knäckt koder. Han arbetade då för avdelningen MI-8.
Chifferbyrån, en underavdelning till MI-8, startade sin verksamhet 1919. Deras främsta mål blev att knäcka de japanska koderna, något Yardley och hans stab lyckades med efter något år. Sedan kunde alltså USA läsa hemliga japanska telegram.
I slutet av 1920-talet fanns det dock inte lika stort intresse för chifferbyråns verksamhet, och USA:s utrikesminister Stinson anmärkte att det var direkt opassande att läsa andras post. Efter börskraschen 1929 stängdes MI-8:s verksamhet helt, och Yardley bestämde sig för att skriva en bok om sina aktiviteter: ”America’s black chamber”, som utgavs 1931.

Boken var mycket avslöjande. Här kunde alla läsa om USA:s signalspaning  från slutet av första världskriget och under hela 1920-talet. Det påstås att 19 länder via denna bok fick veta att USA hade knäckt deras hemliga koder. Situationen var mycket pinsam för amerikanerna. Myndigheterna undersökte om man kunde stämma Yardley, men han hade inte brutit mot några lagar genom att publicera sin bok. Den utgavs på svenska först 1938 under titeln ”Amerikas svarta kammare”.

Det finns inte så många böcker som tar upp kryptografi, och denna beskriver dessutom hur man arbetade med chiffer och koder på den för-datoriska tiden.

Amerikas svarta kammare i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: