Bloggarkiv
Svenska skandaler
Skandal! Ja, vad är egentligen en skandal? NE definierar ordet så här: ”allmän (moralisk) upprördhet över någon anstötlig eller uppseendeväckande händelse”.
Vad som räknas som en skandal kan variera påtagligt mellan olika tidsperioder.
I boken ”Svenska skandaler : fittstim, järnrör och doktorshattar : 117 avslöjanden som skakade Sverige” av Mikael Bergling & Fredrik Nejman (Massolit, 2014) kan du läsa om många skandaler från svensk modern historia.
När man läser boken slås man av hur stor roll media har i skandalernas historia. Så sammanställningen kan också ses som en sorts översiktlig mediehistorik. Från början utgick många skandaler från tv-mediet. Sedan blev det kvällstidningarna som var med om att forma många skandaler, och idag har vi de sociala medierna som skapat ett nytt medieklimat.
Journalisterna Bergling & Nejman har valt ut skandalerna efter olika kriterier. Minst tre av dessa fem kriterier ska vara uppfyllda: Moraliska tveksamheter, offentligt missnöje, hemlighetsmakeri, lögner och så till sist ska det ha skett något som en konsekvens av skandalen.
Dessutom har författarna skapat en egen ”skandalskala” och rankat varje skandal med ett indexbetyg på denna tiogradiga skala. Ingen skandal får högsta skandalindex 10, men några hamnar på ett indextal över 9. Vilka det är kan du läsa i boken.
Det börjar med Per Oscarssons kalsongframträdande i Hylands hörna 1966. Den har kallats den första moderna medieskandalen. Sedan möter vi så gott som alla skandaler från de kommande decennierna, både de som är (ibland alltför) välkända och de som kanske har fallit i glömska. Mona Sahlin, Refaat El-Sayed, Ebbe Carlsson, Anna Odell och Thomas Quick är bara några av de inblandade personer vars skandaler återberättas i denna bok.
Boken är genomgående illustrerad med bilder av samtida löpsedlar, vilket är ett lyckat grepp.
Det är ganska intressant att se hur det som förr ansågs vara en stor skandal kanske inte skulle få samma dignitet idag. Var tid har sin moral.
Något annat man lägger märke till vid läsningen är hur det svenska språket förändrats och ibland berikats efter några av skandalerna. Uttryck som kommunpamp, fallskärmsavtal, spritfest, kaffeflickor, nöjesprofil och järnrör har idag en alldeles särskild innebörd för de flesta svenskar. I en del fall nyskapades orden av kvällspressen.
”Svenska skandaler” är skriven på en rapp och lättläst journalistprosa, och är en fräsch titel i kategorin listböcker. Men samtidigt gör mängden skandaler att beskrivningarna av varje enskild episod ofta blir alltför snuttifierad. Vissa stora skandaler får större utrymme, medan andra avhandlas på en halvsida. Som vanligt hade resultatet säkert blivit bättre om man valt ut t ex 25 skandaler och skrivit längre kapitel om var och en av dessa.
Men boken är kul att läsa och har en god nostalgifaktor. Ibland är boken faktiskt skandalöst underhållande.
Svenska skandaler i bibliotekets katalog
Tillägg: På omslaget till den bok jag läst står det ”117 avslöjanden” men på förlagets omslagsbild för boken (som är den som används som illustration till denna bloggpost) står det ”109 avslöjanden”.
Prisgåta 1898
En klurig uppgift. Om man löste den kunde man vinna fina priser. Vad sägs om att vinna ett porträtt av Konungen? (Oscar II vid denna tid).
Ur Jämtlands läns annonsblad 1898.
Hitler für alle
Det är lätt att kunna bli litet trött på andra världskriget. Vårt intresse för Hitler och nazismen tycks inte avta. Faktum är att führern finns med överallt i vår populärkulturella samtid. Han dyker upp i filmer, böcker, tv-program, serier, spel m m. Det verkar dessutom som att en Hitlerbild eller ett hakkors kan hjälpa till att sälja böcker. Nästa gång du går in i en bokhandel, räkna alla böcker som har en sådan bild på omslaget.
Den nyutkomna antologin ”Hitler für alle : populärkulturella perspektiv på Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen” (Carlssons, 2012) tar upp dessa frågeställningar.
Hur påverkar det oss att andra världskriget och nazismen förekommer i så många olika populärkulturella sammanhang? Får man skämta om nazismen? Vad är politiskt korrekt?
Omslaget föreställer en katt med en mustaschliknande fläck, samt ett järnkors och officersmössa. Det är ett konstverk från 2009 av Niels Bonde. Konstnären har inspirerats av webbplatsen ”Cats that look like Hitler”.
”Hitler für alle” är resultatet av en workshop av forskarna Tanja Schult och Eva Kingsepp, som doktorerat i ämnet. Boken består av uppsatser av olika författare. Den tar upp historiemedvetande och minneskultur. En intressant artikel tar upp problem som lärare kan stöta på i dagens skola när de undervisar om Förintelsen. Ett annat kapitel handlar om hur seriefiguren Rocky censurerades när författaren Martin Kellerman ville driva med antisemitism. Vi kan också läsa om hur nazismens symboler frikopplas från sin historiska kontext för att användas i diverse konstnärliga sammanhang, ofta provokativt.
Ett återkommande problemfokus i boken är Hitlerhumorn. När vi skämtar om nazismen, trivialiserar vi då indirekt nazismens brott? Givetvis är det inget nytt att komiker skämtat om nazismen, det gjorde ju Charlie Chaplin i ”Diktatorn” redan 1940. Men idag har Hitlerhumorn blivit en egen genre. De som skämtar nu är en generation som inte upplevt kriget. Tänk bara på videoklippet från filmen ”Der Untergang” som försetts med nya textremsor och finns i hundratals varianter på Youtube.
Boken är lite ojämn och spretar en del emellanåt, men grundidén är bra, tankeväckande och intressant.
Digitaliserad dagspress
Digitalisering av äldre dagstidningar pågår på flera håll.
I Storbritannien finns British Newspaper Archive. Förhoppningsvis kan vi i framtiden även komma att se en liknande svensk tjänst.
I Sverige håller Aftonbladets och Svenska Dagbladets 1800-talstidningar på att digitaliseras i sin helhet. KB och Riksarkivet driver detta projekt.
Flera av årgångarna är i risigt skick och i stort behov av restaurering. Under perioden 1870-1920 experimenterade man med en viss typ av tidningspapper som nu är ytterst sprött och av dålig kvalitet. Det håller helt enkelt inte, och var heller aldrig tänkt att sparas.
SvD: Digitaliseringen har nått till 1800-talet
Redan nu finns en hel del digitaliserad dagspress från 1800-talet att ta del av i KB:s databas Digitaliserade svenska dagstidningar.
Digitaliseringsarbetet kan följas i KB:s Digidaily-blogg.
Varför inte kolla in det allra första numret av Aftonbladet – nr 1 1830, (pdf)?
Dynastin Bernadotte
I samband med att 200-årsminnet av Jean Baptiste Bernadottes utnämning till svensk kronprins firades 2010 utgavs en hel del Bernadotte-historiska titlar. En av dessa är ”En dynasti blir till : medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte” (Norstedts, 2010).
Boken sammanfattar resultatet av ett intressant och tvärvetenskapligt forskningsprojekt under ledning av Nils Ekedahl, verksam vid Södertörns högskola.
I boken kan du läsa om hur det nya kungahuset använde sig av den dåtida pressen och vilka riter och ritualer man använde för att etablera sin makt.
Boken visar hur Karl XIV Johan och hans son Oscar I utnyttjade olika medier för att vinna stöd hos folket. De liberala tidningsmännen kring Aftonbladet byggde samtidigt upp bilden av kungen som en bakåtsträvande despot. Medieperspektivet beskrivs på ett fascinerande sätt i denna bok.
Bland de medverkande författarna finns bl a Karin Hallgren, som här skriver om kungafamiljens deltagande i Stockholms musikliv. I boken finns flera riktigt intressanta essäer.
En dynasti blir till i bibliotekets katalog
