Bloggarkiv

En lärd tidskrift från 1600-talet

Acta Eruditorum

Här på biblioteket i Östersund har vi en fin äldre boksamling, Zetterströmska biblioteket. Den är uppkallad efter bibliotekets grundare Carl Zetterström.

På en av hyllorna faller blicken på ett antal rejäla luntor med typisk 1600-talsinbindning. Det är stora och tunga band, som gör dem något svårhanterliga att läsa. Detta är några inbundna årgångar av tidskriften Acta Eruditorum, som en gång i tiden var ett stort namn bland Europas lärda.

Acta Eruditorum är latin och betyder ungefär ”De lärdas förhandlingar”. Den var det tyska områdets första lärda vetenskapliga tidskrift och utgavs i ca 100 år, från 1682 till 1782.

Tidskriften grundades i Leipzig 1682 av Otto Mencke och Gottfried Leibniz.
Filosofen Otto Mencke var professor i moral och politik vid Leipzigs universitet. Menckes son och sonson skulle sedan komma att fortsätta redaktörskapet för Acta Eruditorum. Tre generationer Mencke drev alltså tidskriften i totalt 72 år.
Från 1732 utgavs tidskriften under namnet Nova acta eruditorum.

I Acta Eruditorum, som var en månadstidskrift, medverkade några av tidens mest ansedda lärda män. Tidskriften utgavs på latin och hade stort anseende. Dominerande ämnen var naturvetenskap och matematik.

Gottfried Leibniz
Gottfried Leibniz

Den mest kände av Acta Eruditorums medarbetare var filosofen och matematikern Gottfried Leibniz (1646-1716), som ju även var en av dess grundare. Leibniz var en man med verkligt bred bildning och med många intressen. Idag är han mest ihågkommen för sina insatser inom filosofi och matematik, men han var även verksam inom t ex arkeologi, historia och mekanik. Under lång tid försökte Leibniz skapa en sorts universalvetenskap.

Leibniz var samtida med Isaac Newton (1642-1727). I slutet av 1600-talet utvecklade Leibniz och Newton, oberoende av varandra, infinitesimalkalkylen. En infinitesimalkalkyl behandlar beräknandet av oändligt små tal samt oändligt stora tal. Det handlar om de matematiska förhållandenas förändringar när en variabel närmar sig en gräns.
Att kalkylen dök upp samtidigt hos dessa båda herrar orsakade ett stort vetenskapligt gräl. Newton anklagade Leibniz för att ha stulit idén och fick med sig Royal Society i London. Den här tvisten startade genom en artikel i Acta Eruditorum 1697. Tidskriften agerade sedan som förespråkare för Leibniz argument i denna tvist.
Men det finns ingenting som tyder på att någon idéstöld förekom – både Newton och Leibniz kom helt enkelt fram till liknande slutsatser ungefär samtidigt.

Acta Eruditorum, maj 1697
Bilaga i Acta Eruditorum, maj 1697. Det var med denna artikel av Leibniz som det stora grälet med Newton tog sin början.

I Zetterströmska biblioteket finns en fin samling årgångar av Acta Eruditorum. Sviten 1682-1731 är komplett och inkluderar både index- och supplementband. Nova Acta Eruditorum finns från 1732 fram till 1775, inklusive supplementband.
Acta Eruditorum håller på att digitaliseras och många årgångar finns tillgängliga online via Bibliothèque Nationale de France i Paris, i databasen Gallica.

Intresserad av att läsa mera om Acta Eruditorum? Då kan du ladda ned den här skriften som gratis e-bok (pdf):
H. Laeven, The ”Acta Eruditorum” under the Editorship of Otto Mencke: The History of an International Learned Journal between 1682 and 1707, Amsterdam 1990. Pdf (38 MB), 217 sidor plus noter.

Egentligen är det ganska fantastiskt att denna historiska lärda tidskrift finns i 87 årgångar här på biblioteket i Östersund. Det är professor Carl Zetterströms förtjänst. Han testamenterade sin stora boksamling till ”ett bibliothek för Jemtland” 1816.

Gyllene snittet

Gyllene snittet

Kan man skriva en hel bok om det gyllene snittet? Jadå, Scott Olsen har skrivit ”Gyllene snittet: naturens största hemlighet” (Schibsted, 2007), en liten men innehållsrik bok på 64 sidor.

Det gyllene snittet är som bekant namnet på ett särskilt förhållande av proportioner. Om man delar en linje i en längre del a och en kortare del b så att a+b förhåller sig till a på samma sätt som a förhåller sig till b får man ett resultat som av oss människor upplevs som harmoniskt och estetiskt tilltalande. Kvoten a/b blir då ca 1,618 och kvoten b/a blir ca 0,618.

Gyllene snittet

Under antiken började matematikerna intressera sig för gyllene snittet (som dock inte började kallas så förrän på 1800-talet). Ett annat namn för snittet var fi eller phi. Proportionerna dök upp i många geometriska figurer.
Under renässansen var en del konstnärer och arkitekter nästan besatta av gyllene snittet, som kan återfinnas i många konstverk och byggnader.
En del har också velat finna gyllene snittet på olika håll i naturen. Det är dock lite omdiskuterat.

Olsen är professor i filosofi vid Florida Community College och i den här boken vill han visa hur det gyllene snittet kan kännas igen och användas i skilda sammanhang. Ganska intressant. Proportionerna visar sig dagligen användas i betydligt fler sammanhang än man först tänker på.  Illustrerad med svartvita teckningar. Vissa avsnitt kräver dock grundläggande kunskaper i matematik.

Boken ingår i serien ”Wooden books”. Andra delar i serien handlar om t ex symmetri, geometriska kroppar och kemi.

Gyllene snittet i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: