Bloggarkiv

Minnet av Lützen

Lützen

1632 är det mest berömda årtalet i svensk historia. Alla känner till slaget vid Lützen och att Gustav II Adolf stupade där. Lützendimman har blivit ett eget begrepp. Sedan tar dock ofta kunskaperna slut, men händelsen och årtalet lever vidare.

Under lång tid tvingades många barn och unga i skolorna högtidlighålla minnet av Gustav II Adolf och av Lützen, vare sig de ville det eller inte. Numera är det som bekant inte lika stor tonvikt som läggs vid att uppmärksamma den 6 november varje år.

Historikern Inger Schuberth har skrivit en hel bok om Lützenminnet: ”Lützen : på spaning efter ett minne” (Atlantis, 2007).
Boken handlar alltså inte om själva slaget, utan om minnet av slaget och hur man hanterat detta helt olika under olika tidsepoker. Ibland har det förekommit en ren Lützenkult, andra gånger har man varit helt likgiltig inför minnet av slaget.
Boken belyser också hur de totalitära regimerna i Tyskland under 1900-talet på olika sätt försökt utnyttja Lützenminnet för att förbättra sina respektive relationer till Sverige.

Detta är en mycket intressant bok. Schuberth har bedrivit omfattande pionjärforskning i tyska och svenska arkiv och intervjuat nyckelpersoner. Resultatet har blivit den första skildringen i bokform av Lützenminnet genom tiderna.
Man skulle kunna tro att detta vore ett smalt ämne att berätta om, men det är det inte alls. Alla turer kring mark, monumentbygge, kapell och jubileer är fascinerande att ta del av.

Som författaren själv nämner så finns det en egendomlig kraft i Lützenminnet.
”Minnet har genom historien tillhört de som tagit sig an det” skriver hon.

Boken beskriver hur en historisk händelse kan skildras olika i skilda tidsepoker, och den ställer intressanta frågor som får läsaren att fundera.

Lützen i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: