Bloggarkiv
Tyska kvinnor i Förintelsens tjänst
I januari högtidlighölls 70-årsminnet av Auschwitz befrielse.
Det har skrivits många böcker om Förintelsen, men i och med att nya arkiv blir tillgängliga kan det fortfarande skrivas böcker med nya vinklar på detta ämne.
Ett exempel på detta är Wendy Lowers bok ”Hitlers furier : tyska kvinnor i Förintelsens tjänst” (Fischer & Co, 2014).
”Hitlers furier” nyanserar den traditionella bild som tidigare givits av kvinnornas roll i Tredje riket.
Efter krigsslutet fokuserades det nästan enbart på de manliga krigsförbrytarna, men det fanns en hel del kvinnor som begick fruktansvärda brott. Detta har hittills varit lite tabubelagt att berätta om under de 70 år som förflutit sedan krigsslutet.
Under nazisternas expansion i öst under andra världskriget kom så många som 500.000 tyska kvinnor att hamna i situationer där de kom i kontakt med, och i vissa fall blev direkt delaktiga i, övergrepp och folkmord.
En moraliskt förlorad generation av unga kvinnor hade vuxit upp i ett Tyskland som besegrats i första världskriget. De upplevde fattigdomen under mellankrigstidens depression, och drogs med i den nationalism som följde när nazistpartiet växte fram.
Kvinnorna var sjuksköterskor, lärare, sekreterare, fruar och älskarinnor. De nya erövrade områdena i öst lockade dem med nya karriärer, nya äktenskap och kanske också nya äventyr. Men för många av dem blev tillvaron i öst en helt annan än de någonsin kunde föreställa sig.
Man kanske kan tro att många av kvinnorna inte var aktivt delaktiga, utan kanske mest satt vid skrivbord och var stödjande fruar till SS-män, men i ”Hitlers furier” får vi övertygande bevis för att detta inte var hela sanningen. Här kan vi läsa om kvinnor som helt frivilligt deltog i mördandet av civila offer.
Wendy Lower är professor i historia och rådgivare till U.S. Holocaust Memorial Museum. Den här boken är mycket välskriven och intressant. Hon har haft tillgång till bl a sovjetiskt källmaterial och ett flertal ögonvittnesskildringar. En hel del av dessa uppgifter är nya.
Lowers bok är kuslig och bitvis obehaglig, men viktig. Precis som i böcker som ”Helt vanliga män” av Browning kan vi här läsa om vanliga människor som under kriget utförde fruktansvärda brott. Boken väcker många tankar hos läsaren och kan med fördel användas i skolor.
Ordet furie kommer från antikens Rom. Det var namnet på hämndgudinnorna, som förföljde den som dräpt en anhörig. Furie har kommit att användas i betydelsen ”rasande kvinna”.
Samhällets utsatta
Det var bättre förr, sägs det ibland. Det kanske stämmer emellanåt, men vissa saker var definitivt värre förr.
I samlingsvolymen ”Usla, elända, arma : samhällets utsatta under 700 år” (Natur & Kultur, 2013) kan vi läsa om hur utsatta människor hade det. Och läsningen är ibland riktigt omskakande. I den här boken hittar du beskrivningar av människoöden som berör.
Redaktörer för boken är Sofia Holmlund och Annika Sandén, historieforskare vid Stockholms universitet. Den innehåller ett 15-tal artiklar, skrivna av olika författare. Berättelserna är hämtade från medeltiden och fram till modern tid.
Källmaterialet är givetvis begränsat för historiens alla utsatta, men det som finns ger oss en intressant bild av hur tillvaron kunde se ut för den som fötts in i fattigdom och utanförskap. Det fanns också de som råkade ut för olyckor under livet. Vissa klarade sig inte, medan andra lyckades resa sig.
Läs om hur livet kunde se ut för den som t ex var psykiskt sjuk, funktionshindrad eller som helt enkelt inte kunde försörja sig själv. Hur gick det för alla krigsinvalider? Vad hände med alla de kvinnor som blev gravida utan att vara gifta, och hur blev det med deras barn, de som kunde kallas ”oäktingar”?
En återkommande tema i ”Usla, elända och arma” är den stränga sexualmoral som rådde under många sekler. Här finns ett flertal exempel på hur graviditeter utanför äktenskapet kunde förändra människors livsförutsättningar. Ett annat tema är hur olika lagen såg på människor ur skilda samhällsklasser.
I kapitlet ”Adelsfröken, prästdottern och tjänstepigan” beskriver Marie Lindstedt Cronberg hur olika samhället behandlade tre kvinnor i samma ort, Sturup, under 1700-talet. Alla tre var ogifta mödrar.
I den här boken är det den lilla människan som står i centrum. Läs om den fattiga änkan Brita Larsdotter Grandin, som hade fyra barn. Hon dog i en riskoja på allmänningen utanför Ulvsätra gård i Järfälla socken 1842. När hon dog hade hon bott i kojan i mer än tio år, och dessförinnan hade hon dragit runt i socknen med sina barn och hoppats på att någon ville hysa in dem alla. Sofia Holmlund berättar hennes historia i kapitlet ”Fattig, husvill och sönderslagen”.
Andra berättelser handlar om små fosterbarn som vanvårdades till döds, om ”lösdrivare” och tattare, om brottslingar, psykiskt sjuka och många andra.
Förutom alla dessa människors levnadsöden finns i boken också en övergripande historisk analys av hur samhället såg ut under olika tidsperioder. De olika fallen sätts in i sitt sammanhang.
Boken är välskriven, tankeväckande och ibland omskakande. Den är en nyttig påminnelse för oss mobilsurfande nutidsmänniskor om de stundtals extremt svåra omständigheter som våra förfäder tvingades leva under.
”Usla, elända och arma” utsågs till Årets bok om svensk historia 2013 i en omröstning hos nättidningen Svensk historia.
Usla, elända och arma i bibliotekets katalog
Moderskap
Mors dag lanserades 1905 av den amerikanska lärarinnan Anna Jarvis. Dagen firades första gången 1908. Till Sverige kom mors dag 1919, och förlades till sista söndagen i maj.
Alla har vi en moderrelation. Idéhistorikern Patricia Lorenzoni har skrivit en intressant essäsamling om moderskapet, ”Mama Dolly : bilder av moderskap från jungfru Maria till Alien” (Norstedts, 2012).
Detta är en genreöverskridande bok som är svår att klassificera. Den spänner över flera ämnen. På biblioteket är den placerad på avdelningen för etnologi.
I ”Mama Dolly” möter vi många olika sorters mödrar: jungfru Maria, det klonade fåret Dolly, Medea i det klassiska dramat, Alien-drottningen, Loretta Lynn, och inte minst den mexikanska gråterskan La Llorona. Det är en kulturhistorisk berättelse som samtidigt är väldigt personlig. Författaren utgår från sina egna känslor inför moderskapet, och från själva kroppen, som inom sig bär på ett nytt liv. Det ena temat avlöser sedan det andra, och idétrådarna tvinnas ihop till en enda lång essä på ett spännande sätt.
Här kan du läsa om relationen moder-barn (som ofta framställs idylliserande, dock icke i denna bok), om kvinnorollen i olika kulturer och epoker, Ett särskilt intressant kapitel handlar om ”bortbytingar” och om adoption. Här finns även ett avsnitt om manliga mödrar.
Boken är fylld av populärkulturella referenser. Kopplingar görs inte bara till Alien-filmerna utan även till tecknade serieromaner.
”Mama Dolly” är lite spretig men läsvärd. Om man gillar den eller ej beror nog på om man uppskattar det påtagligt personliga tilltalet. Själv tycker jag att det ger en intressant dimension till ämnet, särskilt med alla tvära kast i kultur- och samtidshistorien.
Omslaget avbildar en detalj ur konstverket ”Goddess” av Alfred J Quiroz.
Äldre svenska kvinnotidskrifter
Flera intressanta digitaliseringsprojekt pågår just nu, både i Sverige och utomlands.
Göteborgs universitet har digitaliserat och indexerat äldre svenska kvinnotidskrifter.
Äldre svenska kvinnotidskrifter
Här hittar man dessa titlar:
Tidskrift för hemmet (1859-1885)
Dagny (1886-1913)
Hertha (1914-1931)
Framåt (1886-1889)
Idun (1887-1915)
Morgonbris (1904-1924)
Rösträtt för kvinnor (1912-1919)
Tidevarvet (1923-1936)
Sidorna läggs ut som pdf-filer, och viktiga artiklar indexeras och läggs in i databasen Kvinnsam.
Allt fler använder sig av surf- eller läsplatta. Dessa digitala versioner av tidskrifterna passar utmärkt att ta del av via platta.
Idun är kanske en av de mest kända av dessa titlar. Tidskriften startades som en ”praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet”, men med tiden kom Idun att innehålla mer debattmaterial och aktuella reportage. Selma Lagerlöfs litterära karriär startade genom att hon vann en romanpristävling i Idun 1890 med några kapitel ur ”Gösta Berlings saga”.
Kvinnornas kamp för rösträtt
Som sista land i Norden införde Sverige 1921 rösträtt för kvinnor. Vägen dit hade varit lång. Det hade krävts nästan fyra decennier av hårt arbete och påtryckningar innan beslutet togs av en oenig riksdag.
Barbro Hedvalls bok ”Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt” (Bonnier Fakta 2011), är berättelsen om de som drev kampen för kvinnlig rösträtt. Här kan vi också läsa om vilka män som stöttade dem och vilka som motarbetade dem. Det fanns även kvinnor som var motståndare till reformen.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, var en central förening som hade en ledande roll. Hedvall, som är politisk journalist och samhällsdebattör, berättar mycket om LKPR i boken.
Finland var först i Norden med att införa kvinnlig rösträtt. Detta skedde 1906. I Norge fick kvinnor rösträtt 1913 och i Danmark 1915.
Rösträtten är självklar för oss idag, men i själva verket är det bara under en kort modern tid i vår historia som allmän rösträtt har funnits. Denna bok är en nyttig påminnelse om detta.
”Vår rättmätiga plats” är en intressant bok, och den är även ett exempel på ovanligt snygg bokformgivning. Stort format och rikt illustrerad.
Vår rättmätiga plats i bibliotekets katalog
