Bloggarkiv
Tyska kvinnor i Förintelsens tjänst
I januari högtidlighölls 70-årsminnet av Auschwitz befrielse.
Det har skrivits många böcker om Förintelsen, men i och med att nya arkiv blir tillgängliga kan det fortfarande skrivas böcker med nya vinklar på detta ämne.
Ett exempel på detta är Wendy Lowers bok ”Hitlers furier : tyska kvinnor i Förintelsens tjänst” (Fischer & Co, 2014).
”Hitlers furier” nyanserar den traditionella bild som tidigare givits av kvinnornas roll i Tredje riket.
Efter krigsslutet fokuserades det nästan enbart på de manliga krigsförbrytarna, men det fanns en hel del kvinnor som begick fruktansvärda brott. Detta har hittills varit lite tabubelagt att berätta om under de 70 år som förflutit sedan krigsslutet.
Under nazisternas expansion i öst under andra världskriget kom så många som 500.000 tyska kvinnor att hamna i situationer där de kom i kontakt med, och i vissa fall blev direkt delaktiga i, övergrepp och folkmord.
En moraliskt förlorad generation av unga kvinnor hade vuxit upp i ett Tyskland som besegrats i första världskriget. De upplevde fattigdomen under mellankrigstidens depression, och drogs med i den nationalism som följde när nazistpartiet växte fram.
Kvinnorna var sjuksköterskor, lärare, sekreterare, fruar och älskarinnor. De nya erövrade områdena i öst lockade dem med nya karriärer, nya äktenskap och kanske också nya äventyr. Men för många av dem blev tillvaron i öst en helt annan än de någonsin kunde föreställa sig.
Man kanske kan tro att många av kvinnorna inte var aktivt delaktiga, utan kanske mest satt vid skrivbord och var stödjande fruar till SS-män, men i ”Hitlers furier” får vi övertygande bevis för att detta inte var hela sanningen. Här kan vi läsa om kvinnor som helt frivilligt deltog i mördandet av civila offer.
Wendy Lower är professor i historia och rådgivare till U.S. Holocaust Memorial Museum. Den här boken är mycket välskriven och intressant. Hon har haft tillgång till bl a sovjetiskt källmaterial och ett flertal ögonvittnesskildringar. En hel del av dessa uppgifter är nya.
Lowers bok är kuslig och bitvis obehaglig, men viktig. Precis som i böcker som ”Helt vanliga män” av Browning kan vi här läsa om vanliga människor som under kriget utförde fruktansvärda brott. Boken väcker många tankar hos läsaren och kan med fördel användas i skolor.
Ordet furie kommer från antikens Rom. Det var namnet på hämndgudinnorna, som förföljde den som dräpt en anhörig. Furie har kommit att användas i betydelsen ”rasande kvinna”.
Äldre svenska kvinnotidskrifter
Flera intressanta digitaliseringsprojekt pågår just nu, både i Sverige och utomlands.
Göteborgs universitet har digitaliserat och indexerat äldre svenska kvinnotidskrifter.
Äldre svenska kvinnotidskrifter
Här hittar man dessa titlar:
Tidskrift för hemmet (1859-1885)
Dagny (1886-1913)
Hertha (1914-1931)
Framåt (1886-1889)
Idun (1887-1915)
Morgonbris (1904-1924)
Rösträtt för kvinnor (1912-1919)
Tidevarvet (1923-1936)
Sidorna läggs ut som pdf-filer, och viktiga artiklar indexeras och läggs in i databasen Kvinnsam.
Allt fler använder sig av surf- eller läsplatta. Dessa digitala versioner av tidskrifterna passar utmärkt att ta del av via platta.
Idun är kanske en av de mest kända av dessa titlar. Tidskriften startades som en ”praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet”, men med tiden kom Idun att innehålla mer debattmaterial och aktuella reportage. Selma Lagerlöfs litterära karriär startade genom att hon vann en romanpristävling i Idun 1890 med några kapitel ur ”Gösta Berlings saga”.
Kvinnornas kamp för rösträtt
Som sista land i Norden införde Sverige 1921 rösträtt för kvinnor. Vägen dit hade varit lång. Det hade krävts nästan fyra decennier av hårt arbete och påtryckningar innan beslutet togs av en oenig riksdag.
Barbro Hedvalls bok ”Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt” (Bonnier Fakta 2011), är berättelsen om de som drev kampen för kvinnlig rösträtt. Här kan vi också läsa om vilka män som stöttade dem och vilka som motarbetade dem. Det fanns även kvinnor som var motståndare till reformen.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, var en central förening som hade en ledande roll. Hedvall, som är politisk journalist och samhällsdebattör, berättar mycket om LKPR i boken.
Finland var först i Norden med att införa kvinnlig rösträtt. Detta skedde 1906. I Norge fick kvinnor rösträtt 1913 och i Danmark 1915.
Rösträtten är självklar för oss idag, men i själva verket är det bara under en kort modern tid i vår historia som allmän rösträtt har funnits. Denna bok är en nyttig påminnelse om detta.
”Vår rättmätiga plats” är en intressant bok, och den är även ett exempel på ovanligt snygg bokformgivning. Stort format och rikt illustrerad.
Vår rättmätiga plats i bibliotekets katalog