Bloggarkiv

Hög status på 1700-talet

Ett ståndsmässigt liv

Vår tids statuskonsumtion för lånade pengar är ingenting nytt. På 1700-talet var det adeln som förväntades leva ståndsmässigt. Om livsstilen hos en högadlig familj vid denna tid kan du läsa i Johanna Ilmakunnas omfångsrika bok ”Ett ståndsmässigt liv : familjen von Fersens livsstil på 1700-talet” (Svenska litteratursällskapet i Finland / Atlantis, 2012).

Adeln i Sverige (som ju inkluderade Finland) under 1700-talet var verkligen inte stor. Man tror att den uppgick till ca 10.000. Ändå var det adeln som hade störst samhällsinflytande. Denna position skulle alltså manifesteras och visas upp. Adelns livsstil var en viktig ståndsmarkör. Som adelsman förväntades man ha ett förfinat uppträdande och konsumera den tidens lyxvaror. Dessutom förväntades man vara måttfull. Samtidigt var det långt ifrån säkert att de faktiska inkomsterna svarade mot den konsumtionsnivå man ville visa upp. Många adelsfamiljer blev djupt skuldsatta.

Johanna Ilmakunnas har doktorerat på detta ämne, och den här boken är en bearbetad och utökad version av hennes avhandling. Som exempelfamilj har hon valt familjen von Fersen, och det är tre generationer von Fersen som står i fokus för skildringen.

Greve Hans von Fersen (1683-1736) var officer och ämbetsman. Hans söner Carl von Fersen (1716-1786) och Axel von Fersen d.ä. (1719-1794) var hovmän och statsmän, och den sistnämndes son Axel von Fersen d.y. (1755-1810) var militär och diplomat. Han är den mest kände av alla von Fersen.

För en adelsman fanns det i huvudsak tre tänkbara karriärer: officer, civil ämbetsman eller hovman. Att arbeta vid hovet ansågs finast. Störst trygghet hade de familjer med en stor andel ärvd jord. Hade man många slott och herrgårdar gav det en bra ekonomi. Det gick också att få inkomster genom uthyrning. Sönerna försörjdes i allmänhet av fadern. Ogifta kvinnor var dock omyndiga.

Den konsumtion man förväntades hålla krävde mycket pengar. Det helst talrika tjänstefolket skulle ha lön (åtminstone de utbildade – pigor och drängar fick nöja sig med kost och logi), man skulle resa ståndsmässigt med vagn och hästar, klä sig i det senaste modet, göra utbildningsresor, kunna konversera och helt enkelt svara mot den bild man hade byggt upp åt sig själv. Inom adeln förekom dessutom en frekvent låneverksamhet. Det kunde vara stora summor som lånades. Mer än 6% ränta fick man dock inte ta ut.

Här finns intressanta kapitel om äktenskapets sociala betydelse, hur man uppfostrade sina adliga barn, vilka livsnjutningar en adelsman tilläts ägna sig åt (snusandet var t ex på modet under 1700-talet), hur adelsdamerna förväntades leva, hur palatsen planerades och sköttes, vilket tjänstefolk man hade, och ett rejält avsnitt om finansieringen av hela denna extravaganta livsstil.

I boken finns en beskrivning av Axel von Fersen d.ä.:s begravning 1794, som var extremt överdådigt påkostad. Det var en ceremoni som skulle manifestera makten och inflytandet.

”Ett ståndsmässigt liv” är en rejäl bok som bitvis är något tungläst, men den innehåller en hel del intressanta och spännande skildringar av de här privilegierade personernas livsstil, med mängder av detaljer. Att revolutionens tidevarv skulle komma så småningom är inte så konstigt när man läser denna bok.

En fascinerande bok om tre generationer von Fersen. Rekommenderas till dig som är intresserad av svenskt 1700-tal och av historisk lyxkonsumtion.

Ett ståndsmässigt liv i bibliotekets katalog

Tulpanmanin

Tulpanmani

Ekonomiska kriser och finansbubblor är ingenting nytt. I dagens tid av finansiell oro kan det vara intressant med en historisk tillbakablick.
En av de mest kända finansbubblorna är den så kallade tulpanmanin i Nederländerna på 1630-talet.
Om denna finns en utmärkt bok, ”Tulpanmani: terminshandel, finanskris och den åtråvärda tulpanlöken” av Mike Dash (Svenska förlaget, 2001).


Den allra finaste tulpanen hette Semper Augustus.

Tulpanmanin brukar anses som historiens första spekulationsbubbla.
Det hela rörde sig om handel med tulpanlökar.  Tulpanen hade kommit till Europa på 1500-talet från det Osmanska riket i öst. Sedan upptäckte man att det gick att odla tulpaner i Nederländerna, där blomman trivdes.
Detta var Nederländernas guldålder: landets ekonomi var då i mycket stark tillväxt. Det fanns alltså mycket pengar i omlopp.

Allt fler började intressera sig för att satsa sina pengar i tulpanodling. Priserna ökade. Nästan alla sorters tulpaner gick att sälja. Snart började man handla med framtida skördar. Detta var historiens första terminsaffärer. Man köpte lökar som ännu inte fanns, för pengar man ännu inte hade fått.

Folk såg sina pengar mångfaldigas, till synes utan ansträngning. 1634 steg efterfrågan kraftigt. Priserna på lökar hade mångdubblats. Vissa exklusiva lökar hade ökat i pris upp till 12 gånger. Till sist kunde en enda tulpanlök vara värd lika mycket som ett stort hus. Människor sålde sina trädgårdar, sina hem för att kunna delta i handeln.

Till sist brast bubblan. Detta inträffade i februari 1637. Folk som inte hade hunnit sälja sina lökar blev ruinerade. Nederländerna hamnade i en ekonomisk kris.

Tulpanmani” är en tankeväckande och intressant bok, som kanske lär oss att känna igen en bubbla i tid.

Tulpanmani i bibliotekets katalog

Lästips på internet:
Sådana här finansbubblor har dykt upp i historien flera gånger. Läs mer om detta i Peter Englunds välskrivna essä.
Peter Englund: Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia

Postordernostalgi

Postordernostalgi

Postorderkatalogerna har sin egen historia. Alla har vi någon gång bläddrat i en postorderkatalog och kanske även ibland beställt något ur den. I många fall kunde katalogen vara den första kontakten med diverse moderna påfund.
Åhlén & Holm startade sin verksamhet i Insjön redan 1899, och under 1900-talet kom ännu fler företag igång. Ellos, Haléns och Josefssons i Borås startade alla på 1940-talet.

I Jenny Olssons bok ”Postordernostalgi” (Nicotext, 2011) kan du se utvalda bilder ur kataloger från olika decennier. Särskilda kapitel handlar om 1960-, 1970-, 1980- och 1990-talet.

Förbered dig på både skratt och gråt när du kikar i denna färgglada bok. Badmode från 1960, verkar det intressant? 70-talets tajta syntetkläder och helkroppsdräkter i kamelhår kanske lockar? Eller 80-talets trikåklänningar och axelvaddar?
Som bonus kan man även kolla in alla gamla frisyrer.
Postordernostalgi” är förmodligen en utmärkt presentbok till lämpligt valda mottagare.
Kul läsning för den nostalgiske, eller för den som mest vill förfasa sig över modet från förr.

Postordernostalgi i bibliotekets katalog

Pengar och makt

Pengar och makt

I dessa tider av ständiga ekonomiska nyheter kan det kanske vara intressant att fundera över de historiska perspektiven. Varför slutade människor med byteshandel och började använda pengar istället? Hur växte det moderna samhället fram?
Läs boken ”Pengar och makt – medeltidens handelsmän i Europa” (2003) av Peter Spufford om du vill veta mera om dessa frågor.

Spufford är historieprofessor vid universitet i Cambridge. Först tar han upp samhällsbakgrunden och juridiken. Sedan visar han hur det uppstod konsumtionsbehov vid hoven och i städerna. Ett kapitel handlar om vägar och transporter. Andra kapitel beskriver de varor man handlade med. Det var förstås mycket råvaror som spannmål, vin, socker, kryddor m m, men också metaller, ull, skinn och slavar. Och givetvis tillverkade varor som tyger, glas, lergods, handskrifter, gobelänger och konstföremål.

Boken är väldigt fascinerande och ger oss inblick i medeltidens människors vardag.
”Pengar och makt” är en rejäl bok på 430 sidor, rikt illustrerad och snyggt formgiven. Delar av innehållet är lite akademiskt men den är ändå lättläst.

Pengar och makt i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: