Bloggarkiv

Biskop Brasks jubileumsår

Biskop Brasks jubileumsår

I Östergötland har man just invigt biskop Hans Brasks jubileumsår.
Det är nämligen 500 år sedan Hans Brask (1464-1538) blev biskop i Linköping. Under året anordnas därför diverse Brask-relaterade program i form av utställningar, föredrag m m.
Biskop Brask 1513 – 2013

Vem var då Hans Brask? Idag förknippar vi honom enbart med den berömda brasklappen, på vilken det enligt legenden stod ”Härtill är jag nödd och tvungen” (eller snarare ”Til thenna besegling är jach nödd och twingat”, åtminstone enligt Olaus Petris krönika). Det tråkiga är att denna så berömda lapp kanske aldrig har existerat i verkligheten. Men berättelsen i vilken den förekommer är god.

Här kan du läsa en biografisk artikel om Brask, där episoden med brasklappen självklart ingår:
Vem var Hans Brask?


Hans Brask

Faktum är att det finns en relativt nyskriven biografi – ”Hans Brask : en senmedeltida biskop och hans tankevärld” av Per Stobaeus (Artos & Norma, 2008). Detta är egentligen en avhandling i historia vid Lunds universitet, som även utgivits som ”vanlig bok”.

Det intressanta med Brask är att han levde och verkade i brytningstiden mellan den katolska och protestantiska tiden i vårt land. Det var en dramatisk tid i flera avseenden: Kalmarunionen hade upplösts och Gustav Vasa förändrade Sverige. Kampen mellan kungamakt och kyrka pågick.
Det finns faktiskt en hel del brev bevarade som Brask skrivit. Detta gör att Stobeaus har möjlighet att i sin bok beskriva biskopsrollen i 1500-talets Sverige. Just tankevärlden hos en 1500-talsmänniska som Brask står i fokus för denna bok. Stobaeus framställer Brask som den siste portalfiguren för den en gång så mäktiga och självständiga senmedeltida kyrkan i Sverige.

Boken är givetvis akademisk, och den innehåller påtagligt mycket diskussioner om kristen ideologi. Samtidigt har den en bra och överskådlig kapitelindelning, samt ett användbart register. Eftersom det är en avhandling ingår en stor notapparat och en lång litteraturlista.

Stobaeus Brask-biografi passar kanske främst dig som är intresserad av kyrkohistoria och idéhistoria.

Hans Brask i bibliotekets katalog

Katoliker i 1600-talets Sverige

Stölden av Birgittas skalle

Under religionskrigens tid på 1600-talet var det inte lätt att vara katolik i Sverige. De var en liten och utsatt minoritet. Det var inte tillåtet för en vanlig svensk undersåte att vara katolik. Utländska ambassadörer och invandrare kunde dock få utöva katolska gudstjänster, men dessa fick bara äga rum i deras egna hem och med dörrar och fönster stängda. Särskilt illa sedda var jesuiterna.

Barbro Lindqvist berättar om några intressanta katolska människoöden i boken ”Stölden av Birgittas skalle och andra katolska äventyr i 1600-talets Sverige” (Fredestad, 2012).

I den här lilla men innehållsrika boken berättas både dråpliga och sorgliga historier. Flertalet av de katoliker som beskrivs i texten var fransmän.

Läs om Charles Ogier, sekreterare i en fransk diplomatisk expedition i Sverige 1634-1635. Han skrev dagbok om sin resa i det kätterska landet och om svenskarnas udda vanor. Eller läs om drottning Kristinas dansmästare de Beaulieu, som stal heliga Birgittas skalle ur relikskrinet i Vadstena och lät smuggla ut den ur landet (den lär nu finnas i ett kloster i Nederländerna). Och här hittar du även historien om den hetlevrade hovslagaren Gert Krebs.

Den unga stormakten Sverige hade stort behov av skickliga yrkesmän, och många kom från katolska länder. Här kan du läsa om savojarderna som invandrade till Sverige. De kom från gränstrakterna mellan Frankrike, Italien och Schweiz.

Lindqvists bok är inte ens 100 sidor lång men mycket innehållsrik. Här finns fascinerande människoöden som vi sällan läser om på andra håll. Men den dramatiska berättelsen om stölden av Birgittas skalle, som även givit boken dess titel, borde kanske ha fått större utrymme i boken. Den berörs bara på några sidor.

Boken ingår i den skriftserie som utges av Katolsk historisk förening i Sverige.

Stölden av Birgittas skalle i bibliotekets katalog

Påvarna

Påvarna

Påvedömets historia är inte så omskriven i Sverige. Vi är ett sekulariserat land och det var länge sedan Sverige var katolskt. Men påvedömet har funnits i 2000 år och har visat sig väldigt livaktigt. Vatikanen är världens äldsta, ännu existerande institution. Påvar av skiftande dignitet har avlöst varandra. Ibland har påvarna spelat en stor roll i Europas politiska historia.

Göran Hägg berättar påvedömets historia i ”Påvarna: två tusen år av makt och helighet” (W&W, 2006). Historien börjar med kyrkans grundare Petrus och sträcker sig fram till den nuvarande påven Benedictus XVI.

Under trettioåriga kriget spreds stora mängder antikatolska skrifter i Sverige, och än idag har katolicismen ofta skildrats i en negativ ton i vårt land. Romersk-katolska kyrkan är dock den största frikyrkan i Sverige, så det kan vara intressant att läsa mer om påvarna och deras historia.

Göran Häggs bok är ganska trivsam, dock något trist illustrerad. Han visar hur påvedömet alltid lyckats klara sig igenom skandaler och motgångar. Men kommer påvarna att lyckas med detta även i framtiden?

Påvarna i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: