Bloggarkiv

Atlas över avlägsna öar

Atlas över avlägsna öar

Som tidigare nämnts här i bloggen är det något speciellt med kartor, som alltid lockat människans intresse. Kartor över fjärran länder och kuster kan väcka drömmar till liv på flera sätt.

Judith Schalansky växte upp i Östtyskland. Att läsa kartböcker blev hennes eget sätt att resa. Kartornas färger, linjer och spännande namn fick ersätta de platser hon ändå aldrig kunde besöka. I dagens östtyska områden finns inte längre några sådana begränsningar, men Schalansky reser vidare i sin atlas. I boken ”Atlas över avlägsna öar : femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka” (Pequod Press, 2012) tar hon oss med på en litterär geografisk resa till öar över hela världen.

Detta är ett utmärkt exempel på hur vi genom litteraturen kan bege oss ut på resor nästan hur långt bort som helst. Att läsa är att resa, heter det, och ”Atlas över avlägsna öar” bevisar denna tes.

De femtio öarna är alla små. Några är relativt kända, som Pitcairn (Bounty-myteristernas ö), Iwo Jima, S:t Helena, Påskön och Julön, medan andra troligen är ganska okända för de flesta läsare. Men alla öarna har en spännande historia att berätta. Vissa av dem är extremt svårtillgängliga och ogästvänliga, medan andra kanske kan vara värt ett verkligt besök.

Öarna är sorterade geografiskt efter hav. De flesta ligger i Stilla havet. Varje ö presenteras på ett uppslag med en ytterst välritad karta på högersidan och med en textbeskrivning på vänstersidan.
För varje ö redovisas också avstånd till andra platser och en tidslinje med viktiga händelser.

Här får du veta varför Napuka i Franska Polynesien fick namnet Besvikelsens öar, och känner du till ön Ensamheten i Norra ishavet?

Den här boken är oerhört fascinerande, och dess raffinerade layout och typografi förhöjer läsvärdet avsevärt. Berättelserna om de olika öarna är spännande och intressanta att läsa. Som läsare kastas man mellan seklerna och det är ett riktigt suggestivt läsäventyr. Extra plus för Schalanskys spirituella förord. Rekommenderas!

Atlas över avlägsna öar i bibliotekets katalog

Navigatören James Cook

Kapten Cook - Navigatören

James Cook (1728-1779) var en av världens mest kända upptäcktsresande.
Han utforskade Stilla havet under tre olika expeditioner. Cook besökte Nya Zeeland, Australiens östkust och Nordamerikas västkust. Han var dessutom en av sin tids främsta navigatörer och kartografer.
Han deltog också i det globala forskningsprojektet om Venuspassagen 1769 och befann sig då på Tahiti.
Cook sökte dessutom efter den mytomspunna ”södra kontinenten” som många antog skulle existera.

I Kunskapskanalen sänds just nu en bra dramadokumentärserie om James Cook: Kapten Cook: Navigatören”, producerad av australisk tv. Serien är uppdelad i fyra avsnitt och hittills har två sänts.
Programmen sänds på torsdagkvällar i Kunskapskanalen, och de kan även ses i SVT Play.

SVT Play : Kapten Cook – Navigatören

20.000 historiska kartor online

New Jersey 1873

Många fascineras av gamla kartor, som ofta är mycket vackert formgivna.
New York Public Library (NYPL) meddelar nu att de öppnat en stor databas online med 20.000 digitala historiska kartor, alla helt gratis att bläddra bland och ladda ned. Man har skannat in kartor i ca 15 år.

Innehållet i denna databas, Open Access Maps, är imponerande i sin omfattning. Dessutom är nästan alla kartor inskannade i hög upplösning.
1.100 kartor består av amerikanska stads- och delstatskartor från 1500-talet fram till 1800-talet.
700 kartor beskriver Österrike-Ungern under perioden 1877-1914.
2.800 kartor beskriver New York och New Jersey med omnejd (t ex kartan över New Jersey som ses här ovan. Den är tryckt 1873)
En jättelik samling med 10.800 kartor beskriver New York City 1852-1922 och rör sig främst om brandförsäkringskartor.

Vem som helst kan bläddra i databasens innehåll, men om du vill ladda ned bilder behöver du skapa ett konto i NYPL:s Map Warper, vilket är gratis.

NYPL Open Access Maps

NYPL Digital Collections

NYPL Map Warper

Man har också infört något man kallar ”rectification”, vilket betyder att man virtuellt kan lägga en historisk karta över en nutida bild av samma område för att jämföra. Alla kartor i databasen är dock ännu inte anpassade till denna specialtjänst, men arbete pågår hela tiden.
Här kan du läsa mera om NYPL:s arbete med de digitala kartorna: Drawing on the Past och Unbinding the Atlas

En fantastiskt bra webbtjänst som bloggen lyfter på hatten för.
Tänk om det skulle finnas en motsvarande webbtjänst i Sverige! Det vore väl intressant.

Mercators glober

Mercators glober - Skandinavien

På bibliotek och arkiv över hela världen pågår ständigt olika digitaliseringsprojekt. Det innebär att man kan hitta mycket spännande, och ibland även oväntade, saker online.

Dagens digitala resurstips är två Mercator-glober från 1500-talet som finns på Harvard-universitetet i Cambridge, Massachusetts, USA. Harvard är USA:s äldsta universitet och har också landets äldsta bibliotek.

Gerhard (Gerardus) Mercator (1512-1594) var en av världens mest berömda kartografer. Han uppfann den kartografiska projektion som än idag bär hans namn. Här i bloggen har jag tidigare tagit upp Mercator.

Förutom plana kartor lät han även tillverka glober. Hans jordglob från 1541 var banbrytande i och med att den bröt mot den traditionella ptolemeiska världsbilden. Amerika återgavs som en egen kontinent, och nya upptäckter i Europa, Afrika och Asien hade tagits med. Dessa glober var även de största som dittills tillverkats och mätte 42 cm. De tillverkades och såldes i par – en jordglob och en himmelsglob, och nådde en stor publik. Idag känner man endast till 22 kvarvarande exemplar av detta globpar.

Harvard har digitaliserat sina glober. Högupplösta bilder av dem finns att kika på, och man kan välja vilket område på dem som man vill studera närmare. Här ovan avbildas Skandinavien med Island.

På himmelsgloben kan du välja vilken stjärnbild du vill se. Man behöver dock känna till stjärnbildernas latinska namn (t ex Ursa major för Stora björnen).

The Mercator globes at the Harvard map collection

Handritade Stockholmskartor

Karta över Djurgården, 1736

Hos Stockholms stadsarkiv kan du se digitaliserade versioner av ca 160 handritade Stockholmskartor, skapade från 1600-talet fram till 1900-talet. En del av kartorna är mycket vackert färgsatta.
Totalt finns ca 300 handritade kartor på Stockholms stadsarkiv.
Stockholms stadsarkiv – Handritade kartor

Kartornas historia

On the map

Visst är det något alldeles speciellt att få veckla ut en stor fin karta och börja studera den. Det kan vara en stadskarta, en världskarta eller varför inte en skattkarta? Kartor har alltid fascinerat människan.

Den brittiske journalisten och skribenten Simon Garfield berättar om kartornas historia i sin trivsamma bok ”On the map : why the world looks the way it does” (Profile Books, 2012).

Garfields berättelse tar sin början i forntiden och antiken. Vi möter greker som Erastothenes och Ptolemaios. Läs om hur Erastothenes redan på 200-talet f.Kr. räknade ut jordens omkrets.

Garfields bok är fylld av intressanta och underhållande kapitel.
På 1400-talet blev italienarna bäst i världen på att framställa kartor. Sedan var det holländarna.
Varför fick kontinenten Amerika namn efter Amerigo Vespucci och inte efter Christopher Columbus? Svaret finns i ”On the map”.
Vi träffar kända kartografer som Mercator, Ortelius och Blaeu, och får också den spännande historien om Vinlandskartan, som man fortfarande inte vet om den är äkta eller ej.

Ett särskilt kul kapitel handlar om bergskedjan Kong i Afrika, som aldrig har existerat men som ändå fanns i kartböckerna i ca 100 år.
Garfield berättar också om de första utgivarna av stadskartor över London och hur de byggde upp sin affärsverksamhet. Han tar också upp den klassiska skattkartan, vars främsta exempel är den i Robert Louis Stevensons bok ”Skattkammarön”.
Läs också om kanalerna på planeten Mars, som man länge trodde fanns där. En annan sorts karta är kartläggningen av den mänskliga hjärnan, som även får ett kapitel i boken.

Boken avrundas med ett avsnitt om GPS-navigering och en blick in i framtiden. Kommer vi att sluta använda tryckta kartor för att helt förlita oss på satellitnavigering? Är det bra? Vilka konsekvenser kommer det i så fall att få?

En välskriven och mycket underhållande bok. Här finns mängder av kul och överraskande kapitel. Rekommenderas.
Ett extra plus för det roliga omslaget, som utgörs av en fantasikarta med bokens omskrivna personer och namn.

On the map i bibliotekets katalog

Berättelser från Ekvatorn

Latitude zero

Ekvatorn har egentligen ingen särskild betydelse förutom att vara en markering på kartor och glober. Men den har alltid haft en egen, inneboende mytbildning.

I Gianni Guadalupis & Anthony Shugaars intressanta bok ”Latitude zero : Tales of the Equator” (Robinson, 2002) samlas berättelser kring Ekvatorn från flera olika sekler och tidsepoker.

Ekvatorn delar jordklotet i två lika delar och är jordens längsta omkrets. För seglare, navigatörer och andra resenärer har den haft stor symbolisk betydelse. Det har t ex varit vanligt att genomföra speciella ceremonier och ritualer ombord på fartyg där någon ombord för första gången passerar Ekvatorn.

”Latitude zero” är indelad i olika kapitel efter världsdelar. Läs om de spanska conquistadorerna på 1500-talet, t ex Francisco de Orellana, som inte var lika lyckosam som sina mer kända landsmän Pizarro och Cortes. (Numera är Orellana mer känd för att vara en figur i den fjärde Indiana Jones-filmen).

Läs om hur man på 1700-talet ville mäta jordens exakta omkrets, och om alla försök på 1800-talet att finna de afrikanska flodernas källor.  Här finns även historien om Magellan och Kryddöarna.

En spännande och inspirerande bok. Väldigt synd att den inte översatts till svenska. Tyvärr saknar den illustrationer, men berättelserna är välskrivna. Resenärerna förr i tiden hade verkligen dramatiska historier att förmedla när och om de väl kom hem.

Latitude zero i bibliotekets katalog

Unikt kartfynd i München

Waldseemüllers karta från 1507

Stora bibliotek gömmer många överraskningar. På universitetsbiblioteket i München har man av en ren slump gjort ett unikt kartfynd. Mellan två sidor i en 1700-talsbok om geometri fann man en felplacerad karta från 1507, en karta som hade legat på fel plats i minst 200 år.
Det var inte vilken karta som helst, utan en karta av den berömde tyske kartografen Martin Waldseemüller (1470-1520).

Waldseemüller är mest känd för att vara den förste som utgav en karta med namnet Amerika på den då nyupptäckta kontinenten. Namnet valdes med hänvisning till den italienske upptäckaren Amerigo Vespucci (1454-1512). Valet av namnet Amerika var omdiskuterat redan under samtiden, men det blev snart etablerat.

Världskartan Universalis Cosmographia utgavs av Waldseemüller 1507. Det är en stor väggkarta som avbildar hela den då kända världen. Kartan finns endast bevarad i ett känt exemplar, som finns i Library of Congress i Washington D.C., USA.
I anslutning till den stora världskartan gav Waldseemüller även ut kartsegment, som var tänkta att skäras ut och sedan klistras fast på en jordglob. Det är ett exemplar av dessa kartsegment som nu upphittats i München. Hittills har bara fyra exemplar av dessa segment varit kända, och nu hittade man alltså det femte. Ett av de tidigare exemplaren såldes på auktion 2005 för 800.000 euro.

DN 120704: Unik karta hittad efter 500 år

Ludwig Maximilians-Universität München: Berühmtes Kartenwerk entdeckt

BBC News 120704: Rare copy of Waldseemuller’s early America map found in Germany

Högupplöst bild av Waldseemüllers karta
Pdf (2.2 MB)
Jpg (2.7 MB)

Mercator fyller 500

Gerhard Mercator

I dagarna är det 500 år sedan den flamländske kartografen Gerhard Mercator föddes.

Mercator (1512-1594) har gått till historien genom den berömda kartprojektion han tog fram och som än idag bär hans namn: Mercator-projektionen. Den sfäriska globens karta återges på en platt yta. Mercators projektion var inte ytkorrekt, men däremot vinkelkorrekt, vilket gjorde den mycket användbar som sjökort. I vår tid har Mercator-projektionen fått kritik för att landytorna närmast jordens poler ser uppförstorade ut, vilket gör att t ex Grönland ser väldigt stort ut, medan Indiens och Afrikas verkliga storlek inte framgår. Och Antarktis blir absurt stort. Men Mercator-projektionen är än idag den mest kända och använda av alla kartprojektioner. Den lanserades 1569.

Mercator gjorde fler insatser inom geografin och kartografin. Inom kartografin var han en verklig banbrytare, och inom geografin hade han teorier om jordmagnetismen som var långt före sin tid.

Han var också den som införde ordet ”Atlas” som beteckning på en bok som innehåller kartillustrationer. Åren 1585–95 utgavs i tre delar det stora kartverk som präglade termen atlas: Atlas sive Cosmographicae meditationes de Fabrica Mundi et fabricati figura (Atlas, eller en kosmografs tankar om världens skapelse och det skapades figur).

Mercator bodde större delen av sitt liv i den tyska staden Duisburg, och där ligger han också begravd. Efter hans död fortsatte hans söner och sonsöner att ge ut Mercator-kartor. Dessa vackra kartor är idag mycket värdefulla och eftertraktade samlarobjekt.


Världskarta i Mercators projektion

Historiska kartor

To the ends of the Earth

Historiska kartor är ofta mycket vackra. I den fina boken ”To the ends of the Earth : 100 maps that changed the world” av Jeremy Harwood (David & Charles, 2006) avbildas 100 olika kartor från skilda tidsperioder. Samtidigt berättas kartografins historia på ett spännande sätt.

Under 2000 år har människor velat avbilda den värld man känt till. En del kartor har verkligen ”förändrat världen” eller åtminstone människans uppfattning om densamma. Ibland har kartor använts i propagandasyfte.
Boken visar upp ett globalt perspektiv. Här finns alltså inte bara europeiska kartor, utan också kartor från Mellanöstern, Kina och Japan. Bilderna håller hög teknisk kvalitet och boken är i stort format (ca 25.5 x 29.5 cm).

Här finns många olika typer av kartor avbildade, från antika reliefer till moderna satellitkartor.
Bland kartorna hittar vi Olaus Magnus Carta Marina (1539), den första detaljerade kartan över Norden.
En bok som man lätt sitter och bläddrar i länge.

To the ends of the Earth i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: