Bloggarkiv

Påskfirande

Glad Påsk

Så här i Stilla veckan kan vi fundera lite över påsken. Det är den äldsta och största kristna högtiden, och den firas till minne av Jesu uppståndelse. Men idag är det kanske inte så många som reflekterar över just detta. Istället planerar man sin kommande ledighet. Påskmaten ska inhandlas, godisäggen ska fyllas, och kanske ska det göras en färd till en fjällstuga.

För dig som vill få en lättilllgänglig guide till påsken kan jag rekommendera den lilla boken ”Glad Påsk! : fastlagen – fastan – påsken”  av Maria Maxén & Helena Waldetoft Lindroth (Nordiska museet, 1995).

Allt kring fastlagen och fastan har nog sedan reformationen blivit ganska diffust för många. Numera ser vi mest fastan som perioden innan påsk.
Fastlagen är de tre dagarna som ligger innan fastan. Den mest kända av dessa tre dagar är fettisdagen, då vi äter semlor. I flera katolska länder har man karnevaler under fastlagen. Sedan vidtar alltså fastan, om pågår i 40 dagar (46 om man räknar in söndagarna, då man inte behövde fasta). Fastan börjar på askonsdagen. Då skulle man leva återhållsamt

Våra påskseder har en intressant bakgrund. Påskriset har troligen anor från förkristen tid. Den som berördes med ris troddes förr få ta del av trädets inneboende kraft.
Numera har vi prydnadsris med fjädervippor. Dessa har funnits i ca 150 år.

Sista veckan i fastan kallas Dymmelveckan eller Stilla veckan och det är den vi är inne i nu. Fastans strängaste och mest allvarliga tid var dymmeln, dvs tiden från onsdag till lördag. Då fick ingen arbeta, och man behövde vidta olika försiktighetsåtgärder. Om man högg ved under denna tid, och sedan uppförde ett hus av den veden, så bringade man olycka över det huset. Om kreaturen skulle trampa på en flisa från den veden kunde de bli halta, o s v.

Under dymmelveckan var häxorna särskilt farliga. Man var tvungen att stänga till alla öppningar i huset så att de inte kunde ta sig in, och plocka undan alla redskap som kunde tänkas användas för färder till Blåkulla.

I boken ”Glad Påsk!” kan du läsa citat ur gamla uppteckningar som visar hur man firade påsk förr.
På långfredagens morgon brukade man piska varandra med ris för att påminna om Jesu lidande. Detta kallades ”Långfredagsskräck”. Seden är känd i Sverige sedan 1600-talet men har numera fallit ur bruk.

Det är alltid spännande att veta varför vi har våra seder och vanor. Varför äter vi så mycket ägg till påsk? Jo, under den katolska tiden var ägg förbjuden mat under fastan. När det blev tillåtet igen åt man desto fler ägg, samtidigt som hönsen började värpa igen efter vinterns uppehåll. Så det fanns gott om ägg, inte bara från höns.

En liten men innehållsrik bok, dessutom rikt illustrerad.

Glad Påsk! i bibliotekets katalog

S:t Nikolaus

S:t Nikolaus

Helgonet S:t Nikolaus (ca 270-342) var biskop av Myra i Mindre Asien, och den 6 december är hans egen dag. Nikolaus och Niklas har namnsdag.

På medeltiden blev Nikolaus handelsmännens och sjöfararnas skyddshelgon. Senare blev han även skolbarnens helgon och förknippades med givmildhet. En del av legenderna kring Nikolaus går ut på att han brukade ge små presenter till andra genom att gömma gåvor i deras skor.
I protestantiska länder associerades Nikolaus med julen.  Jultomten kallas ju Santa Claus i engelsktalande länder.
Nikolaus reliker är fördelade i två städer, Bari och Venedig.

I vissa kulturer och länder, t ex i Nederländerna, firar man fortfarande Nikolaus den 6 december genom att ge barnen julgåvor just detta datum.
I Sverige ansågs vädret på Nikolausdagen kunna förebåda väderleken för resten av december.

Bilden av Nikolaus förvandlades gradvis till den julröda tomtefigur vi så väl känner till idag.

Europeana berättar S:t Nikolaus historia i en intressant artikel.

Människan och kalendern

Kalendern

Vår tid är kanske den mest tidsfixerade av alla historiska epoker. Tid och klockslag mäts och noteras hela tiden, ibland ned till minsta nanosekund. Våra förfäder skulle ha blivit förvånade över detta, eftersom deras tidsuppfattning var helt annorlunda än vår. Om tideräkningen genom historien finns det mycket intressant att läsa.

”Kalendern : människans 5000-åriga kamp att rätta klockan efter himlen – och vart de tio försvunna dagarna tog vägen” av David Ewing Duncan (W&W, 1999) handlar om tideräkningens historia.

I förordet spekulerar Duncan om huruvida vår besatthet av tidmätning kan ha att göra med att vi är medvetna om vår egen dödlighet och vår utmätta tid.

Under 5000 år har människan försökt mäta tiden på olika sätt. Läs om hur man genom seklerna försökt fastslå solårets längd. Det har varit en utmaning att försöka fastställa det så exakt som möjligt.

Här finns många kul historier och anekdoter. Läs denna bok om du vill veta varför t ex februari är den kalendermånad som har minst antal dagar… eller om du vill veta varför munken Dionysios Exiguus felräkning år 532 fortfarande påverkar vår dagliga tillvaro.

Den här boken är oavbrutet fascinerande. Hur kunde världen någonsin enas om vilken dag det var? Och hur kunde man konstruera en så bra tidmätare som möjligt? Här kan du läsa om den mekaniska klockan.

I boken finns givetvis ett eget kapitel om införandet av den gregorianska kalendern i Europa. Ett antal dagar försvann ur kalendern och många krävde tillbaka dessa ”försvunna dagar”.

En sådan här bok kan lätt fastna i den västerländska historien, men Duncan tar också upp kulturerna i Asien och Mellanöstern. Minns t ex att det var indierna som konstruerade decimalsystemet med en liten ring som tecken för noll.

Spännande läsning som sträcker sig över en period av tusentals år.

Kalendern i bibliotekets katalog

Appen Årets dagar

Appen Årets dagar

Nordiska museet har lanserat en gratis app för moderna telefoner, ”Årets dagar”.
Museet har i sina samlingar stora mängder information och fakta om ger oss uppgifter om hur olika högtider och märkesdagar i kalandern har firats genom seklerna. Museet har velat göra denna information tillgänglig för ännu flera, och har därför samlat stora delar av den i den nya appen.

Årets dagar-appen ger svaren på varför vi firar olika högtider och dagar och visar hur firandet förändrats över tiden.
Ett utmärkt exempel på hur kulturhistoria kan tillgängliggöras på ett nytt sätt!

Nordiska museet lanserar appen Årets dagar

Appen Årets dagar finns tillgänglig för både Android och iOS.
Ladda ned via Google Play eller AppStore

 

Världsbokdagen

Världsbokdagen

Idag firas Världsbokdagen, eller World book and copyright day, som den officiellt kallas.
Det var 1995 som FN-organet UNESCO instiftade denna dag. Tanken var att den 23 april skulle bli en global festdag för böcker, författare, läsning, upphovsrätt och människors fria tillgång till information.

Den 23 april valdes eftersom man i den spanska regionen Katalonien har haft en tradition att fira skyddshelgonet S:t Göran (S:t Georg) genom att ge bort böcker som gåva. Dessutom är den 23 april födelsedag för både Shakespeare och Cervantes.

Svenska UNESCO-rådets faktasida om Världsbokdagen

Här på biblioteket i Östersund firar vi Världsbokdagen under hela veckan, med aktiviteter under hela Världsbokveckan. Bokbytardagar, bokauktion, författarprogram, utställning med boktips och mycket annat. Program för Världsbokveckan

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen

Idag infaller vårdagjämningen. Vi noterar kanske detta lite förstrött i vår kalender och funderar över hur mycket ljusare det blivit den senaste tiden.
Men förr i världen var vårdagjämningen en av årets viktigaste dagar, och den låg till grund för flera kalenderreformer.

Rent definitionsmässigt är vårdagjämningen en tidpunkt, ingen dag. Solen passerar himmelsekvatorn från söder mot norr. Detta brukar alltid inträffa 20 eller 21 mars.

Vårdagjämningen har traditionellt setts inte bara som den första vårdagen, utan även som en generell nystart. De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som start på det nya året. Det persiska nyåret firas fortfarande vid denna tidpunkt, liksom kurdernas Newroz-fest.

Det finns många äldre folkliga traditioner kring vårdagjämningen. Innan klockan och almanackan blev allmängods var det årstidernas naturliga växlingar som styrde bondens arbete. Länge nöjde man sig med att dela in året i ett sommar- och ett vinterhalvår, och detta gjordes vid vår- och höstdagjämningarna.

Det finns ett par intressanta böcker om detta för dig som vill veta mera.
Först har vi ”Folktraditioner kring vårdagjämningen : med särskild hänsyn till kontinentala traditioner”, en akademisk avhandling av Karin Danver (Gleerup, 1943).
Denna bok omarbetades sedan och gavs ut i en ny version mer än 30 år senare: ”Då allt var jemnskiftadt : något om äldre folklig tideräkning : seder och bruk kring dagjämningstiderna” av Karin Johansson (LT, 1975).
(OBS att författaren hade hunnit byta efternamn under tiden mellan bokens två utgåvor)
Karin Danver/Johansson (1902-1975) var fil. dr. i folklivsforskning.

Det var vårdagjämningens felaktiga placering i kalendern som var ett av de viktigaste skälen till den gregorianska kalenderreformen. När Julius Caesar lät inrätta den julianska kalendern med en skottdag vart fjärde år tänkte ingen på att kalendern gradvis ”drog sig” eftersom årets längd inte är exakt lika långt som kalendern.

När påven Gregorius XIII lät införa den gregorianska kalendern 1582 togs 10 dagar bort ur kalendern för att den åter skulle hamna i fas med årstiderna. (Den gregorianska kalendern drar sig bara ca ett dygn på 3000 år).
Det dröjde dock innan de protestantiska länderna införde denna katolska nymodighet. På 1700-talet hade vårdagjämningen dragit sig ännu längre tillbaka i kalendern. Redan på 1500-talet låg den kring Gregorius-dagen den 12 mars. På grund av detta är många äldre folkliga traditioner kring vårdagjämningen knutna till just Gregorius.
”Gregori tid – dag och natt lika vid” säger ett gammalt ordstäv som även finns i Bondepraktikan.

I Danmark skulle plogen sättas i jorden på Gregoriedagen, medan man i Sverige hellre såg Bengt-dagen 21 mars som plogens dag.

(Vän av ordning påpekar kanske nu att det är Viktoria som har namnsdag den 12 mars, men det är unikt för Sverige. Gregorius flyttades 1882 i kalendern till den 13 mars, och knuffades då bort av namnet Viktoria, som istället infördes den 12 mars. Victoria av Baden hade förlovat sig med kronprins Gustaf – den blivande kung Gustaf V – just detta datum. Övriga länder har kvar Gregorius den 12 mars i sina kalendrar).

Det var 1753 som den gregorianska kalendern infördes även i Sverige. Vid det laget hade kalendern hamnat så pass mycket fel att man fick ta bort hela 11 dagar. Sedan hade man länge två parallella kalenderserier i almanackorna: ”Gamla stilen” och ”Nya stilen”.

Det finns många intressanta berättelser i folkminnesarkiven, och en hel del av dem finns återgivna i Karin Johanssons böcker. Den senare utgåvan är utökad och reviderad, så det är den man helst bör börja med. Den gamla har dock också sin charm. I den gick hon bl a i polemik med den klassiska synen att se många folkiga sedvänjor som rester av gamla fruktbarhetskulter.

”Då allt var jemnskiftadt” och ”Folktraditioner kring vårdagjämningen” är underhållande och tänkvärda böcker som hjälper oss att minnas kopplingarna till våra förfäder och hur de uppfattade sin tid.

Då allt var jemnskiftadt i bibliotekets katalog

Folktraditioner kring vårdagjämningen i bibliotekets katalog

Påsk-extra

Påsken, den äldsta och största kristna högtiden, är här.
Men hur mycket har vi egentligen koll på när det gäller påsken? Den grundläggande idén bakom påsken försvinner lätt bland kommers, extrapriser, påskägg och chokladharar.
Kan du skilja på fastlagen, fastan och påsken? Varför är påsken en rörlig helg i kalendern? Och varför äter vi ägg till påsk?

Nordiska museet har en utmärkt sida där man berättar det viktigaste kring påsken.
Nordiska museet: Långfredag, påskafton, påskdagen

Mer att läsa kring påsken:
Svenska kyrkan: Påsk
Kalmar läns museum: Påskkärringarna i folktron

Bloggen vill passa på att önska alla läsare en riktigt Glad påsk!

1001 dagar

1001 dagar

”1001 dagar som förändrade världen” (Bonnier Fakta, 2009) är en rejäl tegelsten på 960 sidor.

Det är en kronologisk sammanfattning av 1001 historiska händelser som på ett eller annat sätt gjort avtryck. Boken börjar med Big bang och slutar med Barack Obamas installation som USA:s president 2009.
Det är ett flertal olika skribenter, mest brittiska, som bidragit med olika delar.

Har du läst någon annan bok i denna serie (t ex ”1001 filmer du måste se innan du dör” eller ”1001 album du måste höra innan du dör”) så vet du redan upplägget.

Som tidigare konstaterats i bloggen är det alltid kul med listor. Den här boken är väldigt bläddervänlig och rikt illustrerad. Man kan i princip börja läsa var som helst och fastna.
Den har dessutom flera användbara register, t ex för länder och personer.

1001 dagar som förändrade världen i bibliotekets katalog

Sjusovardagen

Sjusovarna
De sju sovarna, avbildade på en rysk ikon.

Trögt att vakna i morse? Det kanske berodde på att det är Sjusovardagen idag, den 27 juli.

Sjusovardagen, eller Sju sovares dag, var en helgondag i den svenska kalendern fram till 1901.
Historien är en gammal martyrlegend. Under den romerske kejsar Decius tid på 200-talet flydde sju kristna män i Efesos undan förföljelse och gömde sig i en grotta. Grottöppningen murades igen.
Ca 200 år senare återupptäcktes grottan och de sju sovarna vaknade, men trodde att de endast hade sovit en enda natt. Härifrån kommer uttrycket ”sjusovare”.

I Efesos i nuvarande Turkiet finns en kyrkoruin med hundratals gravar från 600- och 700-talet. Kyrkan var dedicerad till de sju sovarna.
Romersk-katolska kyrkan fastslog att 27 juli var dessa sjusovande martyrers dag.

En del folkliga traditioner menar att den som sover länge den här dagen kommer att vara trött ett helt år framåt. Det sägs dessutom att regn på sjusovardagen innebär regn i sju veckor.

Eriksmäss

Erik den heliges skrin
Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka

18 maj var förr en viktig dag i kalendern. Då firade man Eriksmäss.
Erik den helige dog detta datum år 1160, och därför har Erik namnsdag 18 maj. Dagen var dessutom helgdag fram till 1571.

Uttrycket ”Om Erik ger ax, ger Olof kaka” syftar på att om höstrågen hade gått ax den 18 maj så skulle man kunna baka bröd av mjölet till Olsmäss, Olofs dag, den 29 juli.

Efter 1753 års kalenderreform, då 11 dagar togs bort ur kalendern för att den skulle hamna i takt med årstiderna, blev dock detta gamla talesätt svårare att uppfylla.

Vem var då Erik den helige? Om hans liv vet man egentligen inte så mycket. Han erkändes som kung i Västergötland ca 1158 och enligt traditionen dödades han i Uppsala.
På 1170- och 1180-talen började man tillbe honom som helgonet Sankt Erik, men han blev aldrig formellt kanoniserad. Som kung verkar Erik inte ha varit särskilt betydelsefull, men som helgon har han historiskt varit betydligt viktigare.
Under 1200-talet lade man Eriks ben i ett relikskrin i Uppsala. I samband med att relikerna flyttades från Gamla Uppsala till Östra Aros (nuvarande Uppsala) tillkom en hel helgonlegend kring Erik.
På 1300-talet brukade man bära helgonskrinet i procession i Uppland.

Det intressanta med Erik är att hans helgonskap överlevde reformationen. Ett nytt relikskrin togs fram på 1500-talet, och det kan vi idag se i Uppsala domkyrka

Erik den helige

Om Erik den helige finns en rejäl lunta från 1954, ” Erik den Helige : historia, kult, reliker : studier”, 453 sidor tung.
I denna gedigna bok kan du läsa kapitel om Erikskulten, om Erik i bildkonsten, och ganska mycket om relikskrinet och om dess innehåll. Dessutom återges Erikslegenden både på latin, fornsvenska och modern svenska.
Bland författarna finns medeltidsarkeologen Bengt Thordeman och historikern Nils Ahnlund (som var ledamot av Svenska Akademien).
Ett av många fynd från bibliotekets bokmagasin.

Erik den helige i bibliotekets katalog

Idus Martii

Idag är det 15 mars, Idus Martii. Det var det datum Caesar mördades år 44 f Kr.
Om han sade några sista ord var det troligen inte ”Även du min Brutus”. Den repliken kommer från Shakespeares pjäs om Caesar.

Om Gaius Julius Caesar finns det givetvis massor av biografier. En av de senaste, och bästa, är skriven av den brittiske militärhistorikern Adrian Goldsworthy och heter rätt och slätt ”Caesar : en biografi”. I den boken får vi dessutom en bra bild av Caesars romerska samtid.

2011 startar med tykobrahedagar

2011 har knappt börjat och den 12 januari är vi redan inne på årets sjätte tykobrahedag. I alla fall enligt Bondepraktikan.

Språkrådets info om tykobrahedagar

%d bloggare gillar detta: