Bloggarkiv

Svenska kaffeserviser

Svenska kaffeserviser

Kaffedrickande är en integrerad del av den svenska folksjälen. Fikastunden är för många svenskar ett alldeles speciellt ögonblick som man inte vill vara utan.
Föga överraskande innebär detta också att det finns ett stort intresse för både gamla och nya kaffeserviser. Det är vanligt att samla på olika porslinsserier.

I Michél Carlssons och Urban Orzoleks ”Svenska kaffeserviser 1920-1980” (ICA, 2014) presenteras ett hundratal serviser från 1900-talet. Det är en mycket fin och bläddervänlig bok, lämplig inte bara för nostalgiker, kaffeälskare och samlare, utan för vem som helst som uppskattar god formgivning.

I förordet berättar författarna att man inte försökt vara heltäckande, men att man ansträngt sig för att inte bara visa de mest kända serviserna, även om dessa givetvis ges stort utrymme.

Boken inleds med en kortfattad genomgång av de olika fabrikerna: Rörstrand, Gustavsberg, Gefle porslinsfabrik m fl. Sedan presenteras de individuella formgivarna, som ofta inte alls fick ståta med sina namn i samband med de färdiga serviserna.

Större delen av boken består dock av en genomgång av alla kaffeserviserna, som visas i kronologisk ordning efter decennium. Vi får relativt kortfattad information om varje servis, så samlaren behöver nog inhämta kompletterande information även från annat håll.

Orzoleks fotografier är utsökta och ger läsaren en färgsprakande upplevelse. Dessutom är boken fint formgiven av Johan Carpner.

På 150 sidor kan vi givetvis inte få en heltäckande bild av detta ämne, men vilken fenomenal parad av kvalitetsformgivning detta är! Den eftertraktade Zebra-serien finns givetvis med, liksom Koka blå, Mon Amie, Berså, Adam och andra välkända serviser.

Den som befinner sig i början av sitt servis-samlande kan i den här boken får massvis av tips på serier som man kan samla på.

En fin och trivsam bok, som dock gör läsaren något kaffesugen. Är det inte fika snart?

Svenska kaffeserviser i bibliotekets katalog

 

Blå Blom

Blå Blom

I Sverige är vi mycket förtjusta i kaffe. Fikapausen ses ibland som en typisk symbol för det svenska vardagslivet. Den välkända kaffeservisen Blå Blom är en av Sveriges mest omtyckta och långlivade industriprodukter, och kaffekoppen Blå Blom skulle även kunna kallas för en nationalsymbol.

I boken ”Blå Blom : industriprodukt och nationell symbol” (Värmdö kultur- och fritidsnämnd, i samarbete med Nordiska museet, Tekniska museet och Stockholms läns museum, 1997) kan du läsa hela historien om Blå Blom, som tillverkades vid Gustavsbergs porslinsfabrik från 1870-talet till mitten av 1990-talet.

Förebilden till Blå Blom kom från England. Där hade man lagt reliefdekorer på porslin redan under 1700-talet. Porslinsfabriken Gustavsberg grundades 1825, och man hämtade tidigt inspiration från England. Första gången Blå Blom dyker upp i Gustavsbergs priskuranter är 1876, men då hade modellen inget namn. Det fick den 1911, ”Blå blommor”, i samband med att man utökade modellen till att omfatta en hel servis. Det kända namnet ”Blå Blom” började faktiskt inte användas förrän på 1970-talet.

För den här dekoren med upphöjda blå blommor användes bara den högre flintgodskvaliteten, till skillnad från serviser med målad dekor. En bordsservis som innehöll 59 delar var anpassad för tolv personer, men det fanns också en större version med hela 76 delar, också den för tolv personer.

Den här boken innehåller bidrag från flera olika författare. Särskilda kapitel handlar om Gustavsbergs porslinsfabrik, om själva tillverkningen av Blå Blom, om servisens utformning, om dess symbolik och om nedläggningen av den svenska delen av tillverkningen i mitten av 1990-talet.

Servisen tillverkades mot slutet i Korea, men 2006 lades tillverkningen ned definitivt.

En intressant och lärorik bok om en del av vårt kulturarv. Det enda som saknas i boken är färgbilder (alla illustrationer är i svartvitt).

Blå Blom i bibliotekets katalog

Njutningsmedel

Paradiset, smaken och förnuftet

Hur kommer det sig att det vid bestämda tidpunkter uppträder nya slags njutningsmedel i Europa? Kaffe, choklad, te och tobak introduceras ungefär vid samma tidsperiod, 1600-talet.
Den frågan ställer sig Wolfgang Schivelbusch i ”Paradiset, smaken och förnuftet”, en bok om njutningsmedlens historia.

Bakom den kanske lite högtravande boktiteln döljer sig en väldigt underhållande historik.

I länder som inte hade några kolonier fick man importera kaffet, vilket ledde till intensiva kampanjer mot denna dryck. I Sverige hade vi kaffeförbud i slutet av 1700-talet. Gustav III lät inrätta särskilda kaffespioner.
Det fanns, inte minst i England, teorier om att kaffet nedsatte sexualdriften, varför drycken rekommenderades till präster och andra som levde i celibat.

På 1600-talet började man inta tobak genom att dricka den. Det var först senare som man kom på att stoppa den i rökpipan.
I boken kan vi också läsa om 1700-talets snuskultur. Snusandet var då en statussymbol för överklassen.

Alkoholen då? Schivelbusch vill lyfta fram bardiskens utveckling som en naturlig följd av industrialismen. Bardisken dyker upp i England under tidigt 1800-tal och accelererar drickandet och möjliggör uppkomsten av hela den moderna krogrörelsen.

En mycket underhållande bok som numera är placerad i bibliotekets bokmagasin. Den har dessutom massor av samtida illustrationer.

Paradiset, smaken och förnuftet i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: