Bloggarkiv

Ett kungligt porträtt

Gustaf V

Detta porträtt av kung Gustaf V (1858-1950) har hängt i Jämtlands bibliotek (som biblioteket hette då) i Östersund för 100 år sedan.
Det var 1912 som stadens nya bibliotek invigdes. Där låg biblioteket från 1912 till 1958, då den nuvarande biblioteksbyggnaden vid Rådhusgatan togs i bruk.
Kung Gustaf V besökte Östersund 1912, så förmodligen var detta porträtt då alldeles nytt. Det kungliga porträttet hängde sedan under lång tid i biblioteket. Idag förvaras det dock i magasinet, närmare bestämt i Zetterströmska biblioteket tillsammans med bibliotekets äldsta böcker.

 

Krigsår i Jämtland och Tröndelag

Krigsår

Trots att det har skrivits en sådan enorm mängd böcker om andra världskriget har det hittills inte funnits någon bok som särskilt tar upp krigshändelserna i Jämtland och Tröndelag. Denna brist har nu avhjälpts genom utgivandet av ”Krigsår : Tröndelag-Jämtland 1940-1945” av Arnt Tore Andersen och Örjan Sedin (Eget förlag, 2013).

Två museer på varsin sida om den svensk-norska gränsen, Austrått och Klintaberg, deltar i ett EU-Interreg-projekt som strävar till att utveckla dessa och sprida information om krigsåren till t ex skolelever. Författarna är verksamma vid dessa båda museer.

Krigsår” är uppdelad i en norsk och en svensk del. Den norska delen är skriven av Arnt Tore Andersen, f d journalist på Adresseavisen, och den svenska delen är skriven av Örjan Sedin, f d journalist på SR Radio Jämtland. Båda skriver på sitt eget språk, så halva boken är på norska och halva på svenska.

Detta är en mycket intressant bok, inte bara för oss som bor i regionen. Här får vi läsa om det norska kustförsvaret, om motståndsrörelsen Hjemmefronten, om krigsfångar och om människors vardagsliv under krigsåren. Vi får också dramatiska berättelser om bl a den tidvis omfattande kurirtrafik som förekom. Dessutom finns här flera flykthistorier. Många människor i de jämtländska gränstrakterna gjorde modiga insatser för att hjälpa broderfolket i Norge, ofta med risk för egen säkerhet.

Ett omfattande arkivarbete ligger bakom boken ”Krigsår”. Eftersom så pass lite litteratur tidigare finns utgiven om just Jämtland och Tröndelag under kriget har författarna besökt arkiv i Sverige och Norge samt intervjuat många som var med´. Resultatet är en levande och lättläst skildring med många intressanta människoöden. Boken är dessutom rikligt illustrerad med foton och teckningar.

Jag tror att även den som tidigare läst mycket om andra världskriget kommer att hitta nya uppgifter i den här boken, och man kan även läsa ”Krigsår” som en ren lokalhistorisk bok. Mycket användbar även i skolor.

I slutet av boken finns dessutom exempel på några av de ambitiösa skolarbeten om krigsåren som utförts av elever i Sverige och Norge.

En läsvärd, intressant och viktig bok som förtjänar en stor läsekrets.

Krigsår i bibliotekets katalog

Karoliner x 2 på biblioteket

Karolinen som aldrig gav upp

Två tisdagar i oktober anordnar Östersunds bibliotek programkvällar om Armfeldts karoliner.

Först ut är författarna Jakob Jakobsson och Anna Guttorp, som berättar om sin nya bok ”Johan Henrik Frisenheim – karolinen som aldrig gav upp” (Recito, 2013).
”Johan Henrik Frisenheim ägnade en stor del av sitt liv åt en hopplös kamp för rädda den svenska stormakten. Det kostade honom hans förmögenhet och 20 år av hans liv. Han var en man med makt och inflytande, men också med empati för vanligt folk, rättvisepatos och sinne för väsentligheter” skriver författarna.

Östersunds bibliotek, tisdag 15 oktober kl 19:00. Fri entré.

Anders Hansson om Armfeldts karoliner

En vecka senare är det dags för Anders Hansson, 1. arkeolog, Jamtli. Han berättar om Armfeldts karoliner 1718 och den ödesdigra marschen över fjället, som kostade tusentals människor livet. Av 5000 man återstod efter marschen endast 1500. Det är en av de största manskapsförluster som ägt rum i den svenska militärhistorien.

Jämtlands Fältartilleri visar karolineruniformer.

Östersunds bibliotek, tisdag 22 oktober kl 18:00. Fri entré.
Ett samarrangemang med Jämt-Trönderska föreningen Armfeldts karoliner samt Jämtlands Fältartilleri.

Östersunds rådhus 100 år

Idag gratulerar vi Östersunds rådhus, som fyller 100 år.
Nu är rådhuset stadens prydnad och en av våra mest omtyckta offentliga byggnader, men när det byggdes 1909-1912 spräcktes alla kostnadskalkyler och alltihop sågs som ett stort skrytbygge. Men sedan insåg alla vilket fint rådhus staden hade fått.
100-årsfirandet kommer att pågå under hela helgen. Det blir bl a Öppet hus.

Östersunds-Posten 121123: En 100-åring med strålande utsikter

BibliotekMitt: Lästips om rådhuset

Henrik Williams om Frösöstenen

I måndags, 29 oktober, höll professor Henrik Williams på länsbiblioteket ett föredrag om runstenen på Frösön. Föredraget lockade många intresserade åhörare. Bibliotekets lokal var totalt fullsatt och frågestunden efteråt tog över en halvtimme.

Williams är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, samt runolog och en av landets främsta experter på Frösöstenen.

Dagen därpå tog ÖP med Henrik Williams till Frösön för att titta på runstenen. Idag publicerar ÖP en stor artikel om de nya teorierna kring Frösöstenen.

ÖP 121105: Runstenens gåta löst?

Frösöstenen

Runstenen på Frösön är Sveriges nordligaste och tillkom omkring 1050. Den berättar om Jämtlands kristnande. Runstenen är unik på flera sätt, t ex som det äldsta bevarade skriftliga dokumentet i Jämtlands län, och den har under årens lopp varit föremål för många tolkningar.

Inskriften lyder: ”Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn ristade, och Sten, dessa runor.”

Ikväll anordnas ett intressant föredrag på Länsbiblioteket i Östersund. Henrik Williams, som är professor i nordiska språk vid Uppsala universitet och även en framstående runolog, berättar då om Frösöstenen och andra jämtska runinskrifter.

Henrik Williams – Frösöstenen, länsbiblioteket måndag 29/10 kl 18:30

Kringla (RAÄ) – Frösöstenen

Carl Zetterström

Idag passar jag på att tipsa om ett föredrag som jag kommer att hålla på Jamtli på torsdag 11 oktober.

Jag berättar då om Carl Zetterström och hans bibliotek.
Professor Carl Zetterström (1767-1829) grundade Jämtlands bibliotek genom att testamentera sin stora boksamling till ”ett biblothek för Jemtland”. Zetterström, som hade en enkel bakgrund, blev medicine professor i Uppsala och en förkämpe för vaccinationen i Sverige.
Biblioteksbyggnaden som uppfördes på Frösön stod klar 1833 och var då den enda icke-kyrkliga stenbyggnaden i hela Jämtland.

Jämtlands läns biblioteks äldre samlingar kallas idag Zetterströmska biblioteket. Här finns material tryckt 1830 och tidigare, samt en mängd handskrifter.

Torsdagens föredrag börjar kl 13.00 och är ett program i Östersunds landsarkivs serie ”After work”.

Carl Zetterström och hans bibliotek

Jämtlands biblioteks historia

%d bloggare gillar detta: