Bloggarkiv

En kulturkrock från 1897

Hvad jag såg i det krigiska Grekland

Här på biblioteket har vi en stor äldre boksamling i magasinet. Där finns stora samlingar av genrelitteratur från förr, bl a en stor mängd reseskildringar och reseberättelser från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Tiden kring förra sekelskiftet var en period då intresset för geografi och upptäckter var mycket stort. Samtidigt hade järnvägsresandet öppnat nya möjligheter att resa till nya platser.

Dagens fynd i magasinshyllan är ”Hvad jag såg i det krigiska Grekland och det fredliga Palestina : reseskildring från våren 1897” av Josef Rosénius (Bonniers, 1897). Det är en ganska liten bok på 182 sidor, som tyvärr är i ett något risigt skick.
Bara titeln innehåller ju flera värderingar. Medge att titeln väcker ett intresse!

Författaren Josef Rosénius (1853-1930) var 1897 pastoratsadjunkt i Östermalms församling i Stockholm, och detta var hans första utlandsresa, skriver han i förordet. Att göra sin första utlandsresa vid 44 års ålder kan vara lite svårt för oss att riktigt förstå idag, med vår vana vid globalt resande och snabb nyhetsförmedling.

Färden gick inledningsvis till Köpenhamn och sedan vidare mot Tyskland. Som en god lutheran gjorde han allra först ett besök i Wittenberg. Sedan besökte han Aten, Alexandria, Jaffa, Jerusalem, Betlehem, Sicilien, Neapel och Pompeji. Han får vid flera tillfällen försvara Luther i diskussioner med katoliker.

Kulturkrocken måste ha varit extrem. Den prydlige pastoratsadjunkten från Stockholm hade aldrig tidigare rest utomlands. Han överraskas av att det i länderna kring Medelhavet inte är lika rent som hemma, och chockeras av det öppna tiggeriet. Han blir bestulen på sin sjal i Alexandria, vilket får honom att avfärda hela stadens befolkning som rena tjuvar. Vanan med siesta förstår han inte alls och tolkar det som ren lathet. På Sicilien nedslås Rosénius av att man inte firar sabbatsdagen, utan idkar försäljning överallt.
Boken avslutas med några rejält svepande generaliseringar av olika folkslags moral och ordningsamhet. När han kommer hem till Sverige igen är han fylld av hemlängtan och citerar en dikt av kung Oscar II.

Här presenteras några citat ur boken. Först om ett möte med en get på gatan i Aten.


Sedan ett avsnitt om synden i Alexandria.

I Rosénius bok finns fördomar om folkslagen kring Medelhavet. Ska vi ha kvar den?

Under den senaste tiden har det ibland diskuterats om biblioteken borde ha kvar gammal litteratur, vars värderingar emellanåt kan strida mot de vi har idag. Men varje bok måste ses i relation till den tid i vilken den tillkom. Varje tidsålder har sin litteratur och sina värderingar. Dessa förändras också med tiden. Saker som skrivs i dagens böcker kanske anses fördomsfulla och olämpliga om 50 år.

Den kände industrimannen och företagaren Henry Ford var t ex övertygad antisemit, och belönades av Hitler. Ford skrev en ökänd antisemitisk bok, ”Den internationelle juden” (1924). Innehållet i den boken strider definitivt mot dagens inköpspolicy. Borde biblioteken kanske gallra bort denna fördomsfulla bok, så att det ser ut som att Henry Ford inte hade dessa åsikter? Eller är det bättre att behålla den i magasinet, och i stället använda den som diskussionsunderlag?

På 1920- och 30-talet var rasbiologin en erkänd vetenskap. Världens första rasbiologiska institut grundades i Uppsala 1922. Borde biblioteken gallra bort all gammal rasbiologisk litteratur, så att det ser ut som att den aldrig fanns?

Det är alltid lätt att se fördomar i gammal litteratur. Svårare kan det vara att se fördomar i dagens texter. Därför hjälper oss den gamla litteraturen att få perspektiv på vårt nutida samhälle. De som levde för 100 år sedan talar till oss via sina texter. Vi får ett hum om vilka värderingar och åsikter de hade. På samma sätt kommer de som lever år 2112 att läsa våra texter och fundera över varför vi tyckte som vi gör idag. Historiens flöde pågår ständigt.

Caravaggio

Caravaggio - ett liv

Den italienske målaren Caravaggio (1571-1610) var sin tids rockstjärna, en sorts ”bad boy”. Han var en av barocktidens viktigaste konstnärer och blev en av bildkonstens stora stilbildare. Läs gärna Helen Langdons biografi om denne dramatiske man: ”Caravaggio : ett liv” (Norstedts, 2002).

Hans verkliga namn var Michelangelo Merisi da Caravaggio och han var son till en byggmästare.
Caravaggios liv och konst präglades i lika hög grad av våldsamhet.

Hans nyskapande måleri utmanade samtiden. Det var ett kraftfullt, sinnligt och realistiskt måleri, ofta med en dramatisk ljussättning och raffinerade skuggor. Caravaggio hämtade ofta sina modeller direkt från gatan, fattiga och smutsiga. Han förskönade inte vad han såg.

Detta var långt ifrån samtidens religiösa högstämda konst, och Caravaggio blev kontroversiell.

Redan hans första större verk (en avbildning av Matteus historia) i en kyrka i Rom, orsakade skandal och altartavlan fick målas om. ”Matteus kallelse” återger en ganska alldaglig scen från en krog.

Alla kunde dock se hans fantastiska teknik. Han fick beställningar från flera av de främsta samlarna och institutionerna.


En typisk Caravaggio-målning: ”David med Goliats huvud” (1609-10)

Caravaggio var hetlevrad och hamnade lätt i bråk. Efter ett dråp 1606 tvingades han föra ett kringflackande liv. Vid endast 39 års ålder dog han i malaria.

Langdons biografi är välskriven och intressant. Caravaggios dramatiska liv och konst lämpar sig väl för biografier. Rekommenderas!

Caravaggio – ett liv i bibliotekets katalog

Kungliga manuskript i digital online-utställning

Vid Europas kungliga hov under medeltiden och renässansen fanns stora kungliga bibliotek och boksamlingar. Här fanns mycket påkostade och dyrbara handskrifter, ofta illustrerade av de bästa bokmålarna och illuminatörerna.
Portalen Europeana har nu öppnat en unik online-utställning, ”Manuscripts and Princes in Medieval and Renaissance Europe” där vi kan beskåda 34 av de finaste böckerna.

Digitaliseringen av dessa unika manuskript har gjorts inom ramen för samarbetsprojektet Europeana Regia. Fem stora bibliotek har samverkat: Bayerische Staatsbibliothek, Universitat de València Biblioteca Històrica, Herzog August Bibliothek, Koninklijke Bibliotheek och Bibliothèque nationale de France.

Man har tillsammans försökt återskapa tre viktiga kungliga boksamlingar: Biblioteca Carolina (från 700- och 800-talet), den franske kung Karl V:s bibliotek (från 1300-talet) och de aragonska kungarnas bibliotek i Neapel (från 1400- och 1500-talet). Dessa böcker är idag spridda i olika europeiska bibliotek, men nu har de alltså återförenats virtuellt. Totalt har 874 titlar digitaliserats.

Detta europeiska kulturarv finns nu tillgängligt för oss alla att ta del av via dator eller surfplatta.
Du kan zooma in i bilderna och studera det enastående detaljerade måleriet på boksidorna. Du kan också läsa artiklar som beskriver de tre olika kungliga biblioteken.

Manuscripts and Princes in Medieval and Renaissance Europe (utställning med 34 titlar)

Europeana Regia (hela projektet, med 874 titlar)

Döden i Rom

Döden i Rom

Rom är en legendarisk stad som har en mångtusenårig historia. Den sträcker sig från antiken via renässansen fram till våra dagar.

Historikern Maud Webster tar oss med på en annorlunda resa genom Roms historia. ”Döden i Rom” (Historiska Media, 2006)  är en annorlunda historisk guide till den eviga staden Rom. Det är en guidebok till alla monument i staden på temat död.
Läs om antika gladiatorspel, olika begravningsskick, gravmonument, Roms katakomber, klassiska konstnärer och kyrkor och mycket annat.

Människorna bakom alla monument och byggnader träder fram och ger liv åt en förfluten tid, som ändå inte ligger så långt borta. Boken fungerar lika bra för Rom-resenären som för den som bara vill sitta hemma i läsfåtöljen. En bok som väcker nyfikenhet och reslust. Rikt illustrerad med foton och kartor.

Döden i Rom i bibliotekets katalog

Skatter ur Vatikanens arkiv visas i unik utställning

För första (och kanske enda) gången någonsin finns nu chansen att se unika originaldokument ur Vatikanens stora bibliotek och arkiv i en stor utställning i Rom. Dokumenten har aldrig förut lämnat Vatikanen, men nu visas 100 av de mest intressanta på Museo Capitolini i Rom.

Utställningen heter Lux in Arcana och här finns dokument av stort historiskt värde. De äldsta dokumenten kommer från 800-talet. Det är häpnadsväckande att samla så många av dessa i en och samma utställning. Eller vad sägs om att med egna ögon kunna se sådana här saker:

  • Handlingar från rättegången mot Tempelherreorden
  • Påven Alexander VI:s välsignelse av Spaniens och Portugals kolonisering av Nya världen
  • Martin Luthers bannlysning
  • Brev från Michelangelo
  • Handlingar från rättegången mot Galileo Galilei
  • Drottning Kristinas abdikationsdokument
  • Ett brev från kejsarinnan av Kina, skrivet på siden

Från Vatikanens bibliotek

”Vatikanens hemliga arkiv” har varit omtalat i hundratals år. Egentligen är arkivet och biblioteket inte direkt hemligt, men väldigt få personer har haft tillgång till materialet som förvaras där. Vatikanens bibliotek har också förekommit som dramatisk bakgrundsmiljö i film och litteratur (t ex i Dan Browns böcker). Det omges av ett skimmer av mystik.

Vatikanens bibliotek och arkiv är väldigt stort och har byggts upp under mer än tusen åt, så det går fortfarande att göra fynd där. Nästan varje år kan vi läsa notiser i tidningarna om att man funnit nya saker i arkivet.

Utställningen visas på Museo Capitolini under perioden februari – september 2012.
Lux in Arcana har en stor och intressant webbplats, med massor av godsaker att titta på. Rekommenderas! Missa inte kuriosa-avdelningen.

Lux in Arcana

Påven hade sju barn

Påven hade sju barn

Renässansens Italien är en fascinerande period. Under den tiden händer det väldigt mycket på kort tid inom flera områden: tekniska uppfinningar, handel, konst, arkitektur, ekonomi.

Göran Rambergs bok ”Påven hade sju barn : essäer om påvar, storköpmän, furstar och intriger i renässansens Italien” (Atlantis, 2010) handlar om just denna period.

Boken består av tre essäer. Den första beskriver köpmannen Francesco di Marco Datini (1335-1410) från Prato. Han samlade på alla sina papper under hela livet och därför har vi stor kunskap om hans liv. Hans efterlämnade brevsamling omfattar hela 120.000 brev!
Ett udda människoöde att ta del av.

De andra två essäerna handlar om två av de mest kända släkterna i renässansens Italien. Först möter vi familjen Medici, som blev extremt rik och som styrde staden Florens.
Sedan möter vi familjen Borgia, kända för sin maktlystnad. I centrum står här påven Alexander VI (1431-1503), som var en Borgia och hade sju barn. Det var han som hade en utdragen konflikt med den religiöse reformatorn Savonarola. Hans porträtt får också pryda bokens omslag.

Författaren Göran Ramberg är advokat i Helsingborg. Boken är skriven med en härlig berättarglädje och här får vi en underhållande skildring av några italienska renässansmänniskor. Tyvärr saknar boken dock illustrationer.

Påven hade sju barn i bibliotekets katalog

Brunelleschis kupol

Brunelleschis kupol

Katedralen Santa Maria del Fiore ligger i Florens och byggdes för snart 600 år sedan. Särskilt imponerande är katedralens stora kupol, ett mästerverk av arkitekten Filippo Brunelleschi (1377-1446). Om honom handlar Ross Kings bok ”Brunelleschis kupol”.

Brunelleschi räknas som renässansens stora portalfigur. Det var hans arbeten och hans berömmelse som gjorde att arkitekturen började ses som en konstform och inte som ett rent hantverk.

Santa Maria del Fiore

Här kan vi läsa om hur den stora kupolen blev till, från skisser till byggandet.
Brunelleschi, som från början var guldsmed, uppfann själv helt nya maskiner för att kupolen alls skulle kunna byggas. En sådan här stor kupol hade inte byggts på evigheter, så  projektet ställde stora krav på ingenjörskonst. När den invigdes 1436 hyllades domen som ett modernt underverk.

Trots sin ryktbarhet fick Brunelleschi själv en undanskymd gravplats, som inte återfanns förrän 1972. Han hade inflytelserika fiender.

Denna intressanta bok gör läsaren sugen på att resa till Florens och se kupolen med egna ögon. Tyvärr har boken inga färgbilder, men de kan man ju ta fram på annat håll.

Brunelleschis kupol i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: