Bloggarkiv

Katoliker i 1600-talets Sverige

Stölden av Birgittas skalle

Under religionskrigens tid på 1600-talet var det inte lätt att vara katolik i Sverige. De var en liten och utsatt minoritet. Det var inte tillåtet för en vanlig svensk undersåte att vara katolik. Utländska ambassadörer och invandrare kunde dock få utöva katolska gudstjänster, men dessa fick bara äga rum i deras egna hem och med dörrar och fönster stängda. Särskilt illa sedda var jesuiterna.

Barbro Lindqvist berättar om några intressanta katolska människoöden i boken ”Stölden av Birgittas skalle och andra katolska äventyr i 1600-talets Sverige” (Fredestad, 2012).

I den här lilla men innehållsrika boken berättas både dråpliga och sorgliga historier. Flertalet av de katoliker som beskrivs i texten var fransmän.

Läs om Charles Ogier, sekreterare i en fransk diplomatisk expedition i Sverige 1634-1635. Han skrev dagbok om sin resa i det kätterska landet och om svenskarnas udda vanor. Eller läs om drottning Kristinas dansmästare de Beaulieu, som stal heliga Birgittas skalle ur relikskrinet i Vadstena och lät smuggla ut den ur landet (den lär nu finnas i ett kloster i Nederländerna). Och här hittar du även historien om den hetlevrade hovslagaren Gert Krebs.

Den unga stormakten Sverige hade stort behov av skickliga yrkesmän, och många kom från katolska länder. Här kan du läsa om savojarderna som invandrade till Sverige. De kom från gränstrakterna mellan Frankrike, Italien och Schweiz.

Lindqvists bok är inte ens 100 sidor lång men mycket innehållsrik. Här finns fascinerande människoöden som vi sällan läser om på andra håll. Men den dramatiska berättelsen om stölden av Birgittas skalle, som även givit boken dess titel, borde kanske ha fått större utrymme i boken. Den berörs bara på några sidor.

Boken ingår i den skriftserie som utges av Katolsk historisk förening i Sverige.

Stölden av Birgittas skalle i bibliotekets katalog

Hugenotternas värld

Hugenotternas värld

Vi känner till vallonerna, som kom från Flandern och emigrerade till Skandinavien på 1500- och 1600-talet. Men hugenotterna är inte lika kända. Vilka var då hugenotterna? Det kan du läsa om i Fredric Bedoires bok ”Hugenotternas värld – från religionskrigens Frankrike till skeppsbroadelns Stockholm” (Bonniers, 2009).

Hugenotterna var kalvinister som tidvis var kraftigt förföljda i sitt hemland Frankrike. Under Bartolomeihelgen i augusti 1572 mördades 30.000 – 40.000 hugenotter. Sedan utbröt rena religionskrig.

Många av de franska arkitekter, konstnärer och köpmän som etablerade sig i Sverige på 1600-talet var hugenotter, t ex Louis De Geer och Jean de la Vallée (arkitekten som bl a ritade Riddarhuset) .  Flera av familjerna blev framstående  inom olika områden.

Hugenotterna  var ofta intresserade av arkitekturteori och av att bygga idealstäder. Bedoire berättar i boken om hur de uppländska järnbruken utgår från kalvinistiska idealsamhällen.

Författaren är professor i arkitekturhistoria vid Konsthögskolan i Stockholm och själv hugenottättling.
En intressant och rikt illustrerad bok.

Hugenotternas värld i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: