Bloggarkiv

Hur en modern bil kommer till

Hur en modern bil kommer till

Ett av de senaste intressanta fynden från bibliotekets magasin är den lilla skriften ”Hur en modern bil kommer till” av Erik Carlberg (Norstedts, 1931). Den ingår i den upplysande serien ”Från kunskapens fält”.
Skriften har formen av ett litet häfte (ca 11 x 17 cm) och omfattar 56 sidor. Här finns häpnadsväckande mycket detaljerad information om hur biltillverkningen i Sverige gick till på 1920-talet.

Bilen var i början av 1900-talet en symbol för det moderna samhället.
”Det kanske mest utmärkande för det tjugonde århundradet är den enormt hastiga utvecklingen av nya kommunikationsmedel. Bland dessa intager utan tvivel automobilen en av de främsta platserna. Med undantag för telefon och radio har väl ingen annan uppfinning på detta område fått en så stor praktisk användning och därmed en så snabb spridning.” Så inleds förordet i Carlbergs skrift.

Bilen hade verkligen gjort en snabb entré i Sverige. 1891 visades den allra första bilen upp i landet, närmare bestämt på Göteborgsmässan. Den första svenska bilen som drevs av förbränningsmedel byggdes 1898 vid Surahammars bruk. Bilen hade konstruerats av ingenjör Gustav Eriksson och drevs av fotogen. Redan 1899 byggde Vabis i Södertälje den första bensindrivna svenska bilmodellen. Man styrde med en styrpinne. Produktutveckling i form av ratt och gummiringar tillkom senare.

För 100 år sedan, 1916, fanns det ca 3.000 bilar i hela Sverige. 1929 hade detta antal ökat till hela 137.000. Massproduktionen hade gjort bilen billigare för konsumenten.

I ”Hur en modern bil kommer till” kan vi läsa hur tillverkningen av bilar gick till vid denna tid. Vi får veta att ett vanligt personvagnschassi innehåller ca 5.000 olika detaljer, och karosseriet ca 3.000. Författaren berättar att Volvo får olika delar levererade från andra företag.

Det dyraste och mest komplicerade delen i 1931 års automobil är motorns cylinderblock. Det utförs i gjutjärn av särskilt god kvalitet.

Bilmontering 1931

Volvos monteringsfabrik i Göteborg används som exempel för monteringen av de olika bildelarna. Över 30 sidor i boken ägnas åt detaljerade beskrivningar av monteringsproceduren, allt illustrerat med foton och teckningar.
Man slås av författarens genuina berättarglädje och stolthet över att få förklara alltihop. Läsaren får veta på vilken av fabrikens fem våningar de olika momenten utförs, och det är viktigt att redovisa allt.
Här finns också schematiska bilder av motorer i genomskärning.

En fascinerande teknikhistorisk liten bok, som säkert kan intressera många nutida läsare.

På främre pärmens insida har någon i bibliotekspersonalen antecknat med blyerts: ”Teknologi. Transportmedel”.

Hur en modern bil kommer till i bibliotekets katalog

Gustaf de Laval

Gustaf de Laval

Ingenjören och industrimannen Gustaf de Laval (1845-1913) var en lysande uppfinnare. Han konstruerade separatorer och ångturbiner som blev grunden för än idag internationellt framgångsrika företag i Sveriges näringsliv. Däremot var han inte alls lyckad som entreprenör. Han engagerade sig på alltför många områden och kunde inte hantera praktisk ekonomi.
Nu finns en fräsch och nyskriven biografi om honom : ”Gustaf de Laval : ett rastlöst snille” av Anders Johnson (Atlantis, 2013).

de Laval förknippas främst med sina metoder att med centrifugering separera grädde från mjölk. 1878 fick han patent på sin berömda centrifugalseparator. Den kostade 1878 450 kronor att köpa och kunde skumma 50 kannor mjölk per timme. 1883 startades företaget AB Separator, numera Alfa Laval AB.
Sedan stod ångturbinen i fokus. AB de Lavals Ångturbin grundades 1893.

Gustaf de Laval i 30-årsåldern

Det är fascinerande att läsa om de Laval. Han ägnade sig åt ca 200 olika idéer, tog ut hela 92 svenska patent och grundade inte mindre än 37 företag. Spridningen av intresseområden är verkligen stor : jordbruksmaskiner, svävarfartyg, flygplan, svampodling med ammoniak och mycket annat.
Han startade flera företag för att anlägga gruvor, kraftverk och industrier över hela landet. I boken finns en karta där man kan se alla de platser där de Laval verkade.

Typiskt för de Laval var att han ofta snabbt gav sig in i nya projekt innan produkterna eller uppfinningarna var tillräckligt färdigutvecklade. 1897 drabbades de Laval av en stor ekonomisk krasch, som han sedan aldrig riktigt hämtade sig ifrån. Han var även riksdagsman för Högerpartiet.
När de Laval avled 1913 hade han stora skulder. Dödsboet försattes i konkurs.

Johnsons biografi är trivsam och rikt illustrerad. Trots att de Laval är en av Sveriges mest kända uppfinnare finns det få böcker om honom. Därför är det glädjande att denna lättillgängliga och läsvärda biografi nu utkommit.
Den här intressanta boken ingår i serien ”Svenska företagare” som Atlantis förlag ger ut tillsammans med Centrum för näringslivshistoria, och är nr 3 i den serien.

Gustaf de Laval i bibliotekets katalog

Ett besök i den industriella revolutionens England

Resan till Kristallpalatset

Under några få intensiva decennier i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet förändrade ny teknik samhället i grunden. Ångmaskinen fördubblade männskors krafter, och stenkolsröken började täcka det gamla jordbrukssamhället. Storbritannien blev världens första industrination. Järnvägen slog igenom på mindre än en generation och krympte drastiskt de geografiska avstånden. Världen blev större och massmedierna blev möjliga. Resandet tog fart. Snart skulle telegrafen binda ihop hela världsdelar.

För 1800-talets britter måste allt detta ha varit mycket omvälvande. Hur var det att leva under denna tid? I den underhållande boken ”Resan till Kristallpalatset : ett besök i den industriella revolutionens England” av Erik Mellgren och Kaianders Sempler (Ordfront/Ny Teknik, 1989) får vi en bild av detta.

Boken är skriven som en reportagebok i resans form. Men resan går inte bara i dagens Storbritannien, utan lika mycket i de historiska miljöerna. Textförfattaren Mellgren och illustratören Sempler har båda varit verksamma i tidskriften Ny Teknik.

Här får vi vara med om en historisk järnvägsinvigning, och vi besöker världens första gjutjärnsbro, ”Iron Bridge” över floden Severn. Bron invigdes 1779 och står kvar än idag. Mellgren & Sempler gör även ett par besök i olika industrimuseer.

Ett särskilt intressant kapitel handlar om det stora Kristallpalatset (The Crystal Palace). Det var en jättelik utställningshall som uppfördes i Hyde Park till 1851 års världsutställning. Det var över 560 m långt och därmed en av världens största byggnader. Den gigantiska skalan är nästan svår att förstå för oss idag. Upp till 13.000 utställare kunde rymmas i palatset, som blev en stor attraktion. Arkitekten bakom Kristallpalatset var Joseph Paxton, som influerades av växthus. Järnpelare, och järnbalkar byggdes ihop med 290.000 glaselement, s k kristallskivor. Efter världsutställningen flyttades Kristallpalatset till området Sydenham. 1936 brann det ned i en stor eldsvåda.

Läs också om den franskfödde ingenjören Marc Brunel, vars stora verk var tunneln under Themsen – The Thames Tunnel, färdigställd 1843. Sonen Isambard Kingdom Brunel blev ännu mer känd. Han var den chefsingenjör som låg bakom Great Western-järnvägen och tog fram flera sinnrika konstruktioner. Brunel ses som en av pionjärerna bakom propellerdriften, och han konstruerade Great Western, det första ångfartyg som gick i reguljär Atlanttrafik. Dessutom ritade han Paddington Station.

”Resan till Kristallpalatset” är underhållande och ibland även litet kåserande. Den gör historien levande på ett spännande sätt. En bra och intresseväckande bok inom teknikhistoria.

Resan till Kristallpalatset i bibliotekets katalog

Läs mera om Kristallpalatset i blogginlägget Kristallpalatset i London.

Saab 1960

Aktuellt om Saab

Idag är bilmärket Saab i kris. Annat var det för 50 år sedan. Då var Saab en av de mest moderna bilar man kunde köpa. Modellerna 95 och 96 var hetast, och det producerades 30.000 bilar om året vid fabrikerna i Linköping och Trollhättan.

Kolla in den här framtidsoptimistiska Aktuellt-filmen om Saab från 1960. Den är en av många gamla filmer som nu digitaliserats och finns tillgänglig hos Filmarkivet hos Svenska Filminstitutet.

Aktuellt om Saab (17 minuter, 1960)

Filmarkivet – Svenska Filminstitutet

%d bloggare gillar detta: