Bloggarkiv

Svenska landskapssymboler

Våra landskapssymboler

För en tid sedan tipsade jag om Riksarkivets nya mobil-appSveriges symboler”. Landskapssymbolerna ingår i den.

Sveriges indelning i landskap har urgamla anor. Ännu en bit in i medeltiden fungerade landskapen som självständiga enheter med egna lagar, lagmän och ting. Idag har landskapen ersatts som administrativa enheter, och vi har län och regioner. Men våra 25 landskap finns kvar som ett gemensamt kulturarv, och deras symboler finns runt omkring oss.

I den lilla fina boken ”Våra landskapssymboler : vapen, djur och blommor” av Clara Nevéus & Vladimir A. Sagerlund (Historiska media, 2007) får vi på ett smidigt och lättillgängligt sätt en sammanställning av våra vanligaste landskapssymboler.

Clara Nevéus är historiker och f d statsheraldiker, och Vladimir A Sagerlund är heraldisk konstnär.

Boken består av en uppräkning av landskapen, med nytecknade bilder av vapen, djur och blomma. På vänstersidan presenteras en bild av vapnet, omgivet av djur och blomma. På högersidan beskrivs symbolerna.
Egentligen finns det ännu fler landskapssymboler (t ex grundämnen, svampar, insekter, fåglar och mossor), men dessa är inte avbildade här. Däremot finns listor över dem i slutet av boken.

Landskapen fick sina första heraldiska vapen i samband med Gustav Vasas begravning 1560. Sedan har en del av dem modifierats under seklernas gång. Vårt färskaste landskapsvapen är faktiskt Norrbottens, som tillkom 1995.
Landskapsblommorna tilldelades 1908-09 medan landskapsdjuren fastställdes 1988.

Detta är en trevlig uppslagsbok, med fina illustrationer. Ännu ett exempel på hur mycket information man faktiskt kan få plats med på ett litet utrymme, i detta fall bara 79 sidor.
Symbolerna används väl olika mycket i landskapen. Här i Jämtland är landskapsdjuret älgen och landskapsblomman brunkullan vanligt förekommande namn och symboler.
Vet du förresten vilket svensk landskap som är ensamt om att ha en insekt som landskapsdjur?

Våra landskapssymboler i bibliotekets katalog

Sveriges symboler

Sveriges symboler - app från Riksarkivet

Vi omges dagligen av symboler. De officiella symbolerna för Sverige är inte bara den svenska flaggan, utan även t ex stora och lilla riksvapnet. De tre kronorna är välkända, inte bara i ishockeysammanhang.

Riksarkivet har nu släppt en mobil-app, Sveriges symboler, som presenterar de officiella svenska symbolerna – en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Här finns fakta och bilder om landskaps- läns- och kommunvapen, om statliga myndigheters symboler och vapen, och allmän grundfakta om heraldik.
Syftet är att man via appen enkelt ska kunna identifiera olika symboler.

I dagsläget finns dock bara ett enda landskapsvapen och ett enda kommunvapen i appen, men tanken är att Riksarkivet fortlöpande ska uppdatera appen med mera innehåll.

Appen finns för gratis nedladdning i både Google Play och AppStore.

Detta är ett bra initiativ från Riksarkivet. Via app-lösningar som denna sprids kunskapen om våra nationella symboler och kan enkelt tas fram i mobilen.

Medeltida sigill

Medeltida småkonst

Medeltida brev är ibland undertecknade med sigill. Sigillet betecknade ägaren med hjälp av en symbolisk bild och var mycket viktigt. Det var sigillet, inte namnteckningen, som gav dokumentet sitt värde.

De äldsta bevarade svenska sigillen kommer från 1100-talet.

I boken ”Medeltida småkonst: sigill i Riksarkivet” av Clara Nevéus (Riksarkivet, 1997) kan du se bilder av ett urval sigill. Riksarkivet har ca 30.000 olika sigill i sina samlingar. I den här boken listas de under olika rubriker: Kyrkans män, Städer och borgare, Landskap, Stormän, osv.

Sigillen sattes fast i dokumentet med en remsa, och sigillstampen stämplade in sigillet i lera eller vax. Runda sigill var vanligast, men de andliga hade oftast en spetsigt oval form. Bilderna på sigillen föreställer ryttare till häst, sittande härskare, adelsvapen, vapensköldar, borgar, helgon och mycket annat. Alla sigill sattes inte i röd färg, men den färgen ansågs finast. Det fanns även grön och svart sigillfärg.

Ett kapitel i slutet av boken beskriver hur Riksarkivet vårdar och sköter om sigillen för att de ska kunna bevaras på bästa sätt.

En kunnigt skriven och intressant bok om ett ämne man inte hör talas om varje dag. Många detaljerade illustrationer av olika sigill.

Medeltida småkonst i bibliotekets katalog

Svenska flaggan

Svenska flaggans historia

Snart är det Nationaldagen 6 juni. Då blir det ovanligt mycket blågult.

I vår vardag omges vi av heraldiska symboler som ofta har urgamla anor. Sällan tänker vi väl särskilt mycket över detta. Alla vet hur Sveriges flagga ser ut, och att tre gula kronor på en blå sköld är en symbol för Sverige. Men varför är flaggan just gul och blå, och har den alltid sett ut som den gör idag? Det är frågor man kanske inte helt självklart kan svara på.

Då kan man läsa ”Svenska flaggans historia” av Leif Törnquist och få veta det mesta i detta ämne. Författaren är landets ledande expert på fanor och har tidigare varit chef för bl a Armémuseum.

Vi kan här ta del av svenska flaggans utveckling och användning genom seklerna fram till vår egen tid. Det finns exempelvis gamla avbildningar av en randig blågul flagga.

Boken beskriver inte bara själva flaggan, utan också riksvapnet, de tre kronorna, olika banér, traditioner och regler. Hur ska man t ex flagga med flera länders flaggor samtidigt?

En lättläst och intressant bok med ett rikt bildmaterial.

Svenska flaggans historia i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: