Bloggarkiv

I skuggan av Rom

I skuggan av Rom

För 2000 år sedan dominerades Europa av det romerska riket. Romarna behärskade båda sidorna av Medelhavet och hela södra Europa, ända upp till gränsen mot Skottland. Men romarnas expansion nådde aldrig Norden. Invånarna i Norden påverkades däremot av det romerska inflytandet på andra sätt.

Kent Andersson är docent i arkeologi och en av Sveriges främsta experter på vår tideräknings fyra första århundraden. Han var en av de som skapade det berömda Guldrummet på Historiska museet. I hans bok ”I skuggan av Rom : romersk kulturpåverkan i Norden” (Atlantis, 2013) kan du läsa mera om alla de spännande och fantasieggande arkeologiska fynd som gjorts, främst i Sverige men även i de andra nordiska länderna.

Det här är en period som faktiskt inte är så omskriven i nordisk historia. Andersson visar i boken hur pass stort det romerska inflytandet faktiskt var, långt utanför Romarrikets gränser.

Efter en inledning som sammanfattar de antika källorna som beskriver Skandinavien övergår Andersson till att skildra de olika scenarier som kunde göra att romerska föremål hamnade i Norden, för att många sekler senare grävas fram av vår tids arkeologer.

I gravar och på boplatser har man hittat romerska glas- och bronsföremål. Särskilt talrika är bägarna och dryckeskärlen. Dessa kunde ha funktionen av statusföremål. Även glaspärlor är vanliga fynd. Hur hade de hamnat här i norr? De kunde vara diplomatiska bytesgåvor, rena handelsvaror, krigsbyten eller kanske souvenirer från resor.

Vanan att använda ett bälte för att hålla uppe sina byxor kom till Norden från romarna. De äldsta metallspännena till bälten som man funnit är ett tydligt resultat av romersk påverkan.

Dessutom är det kanske inte alla som vet att huskatten, d v s sedvänjan att ha katt som husdjur, kom från romarna. Man tror att även de första husdjurshundarna kan ha varit gåvor till nordiska stormän. De tidigaste hundfynden som gjorts i gravar är lämningar efter en vinthund och en italiensk fårhund.

Andersson påpekar också att våra fornborgars utformning ofta är påverkade av romerska befästningar, och att inspirationen till de nordiska vallanläggningarna troligen också kommer därifrån. Man har också funnit diverse avbildningar av romerska soldater.

I boken diskuteras också varifrån de nordiska brädspelen kommer : från romarna eller kelterna? Likaså kan de kirurgiska instrument som upphittats i bl a gravar ha romerska kopplingar.

Ett särskilt avsnitt tar upp frågan om religion och kult, och här finns ett flertal riktigt intressanta föremål att kika på. Ett annat kapitel diskuterar runor, romersk skrift och inte minst de många fynd av s k brakteater, hängsmycken av guld som ofta är försedda med text. En brakteat funnen i Blekinge pryder dessutom bokens omslag.

Här diskuteras också alla de nordiska guldsmyckena, som visar prov på mycket hög hantverksskicklighet, och även alla förekomster av romerska mynt. Ibland har romerska mynt använts som smycken.

”I skuggan av Rom” är en mycket intressant och läsvärd bok. Den visar oss hur vi genom att analysera de föremålsfynd som arkeologerna gör kan lägga pussel och få fram fascinerande upplysningar om järnålderns folk i Norden och hur de levde. Författaren har stor kunskap i sitt ämne och boken är ett bra exempel på hur man kan skriva både faktarikt och allmänbildande. Illustrerad med foton i både svartvitt och färg.

I skuggan av Rom i bibliotekets katalog

Mode för 100 år sedan

NK:s katalog 1913-1914

KB:s blogg Vardagstryck presenterade för en tid sedan varuhuset NK:s katalog för säsongen 1913-14.
På omslaget ser vi fyra damer iklädda det senaste modet, och på det bakre omslaget står fyra välklädda män, varav en i cylinderhatt. I katalogen verkar det ha funnits det mesta en modern huvudstadsbo kunde tänkas behöva för 100 år sedan. Här finns även prisuppgifter.

Omslaget visar prov på framstående konstnärlig formgivning. Verkligen stiligt. Den som får  denna katalog i sin hand torde bli ganska intresserad av att börja bläddra i den – nu som då.

KB Vardagstryck: AB Nordiska Kompaniets katalog 1913-14

Det stora Kinaintresset

Ostindiskt

I den fina boken ”Ostindiskt : kinesiskt porslin och Kinaintresset i Sverige under 1700-talet” av Lars Sjöberg och Ursula Sjöberg (Norstedts, 2011) kan du läsa om det stora Kinaintresse som fanns för 250 år sedan.

Det svenska Ostindiska kompaniets handelsskepp förde under 1700-talet med sig stora mängder varor från Kina till Göteborgs hamn. Det var enorma mängder porslin. Eftersom det var på modet med kinesiskt, ville i princip varje välbeställt hushåll ha kinesiska porslinsserviser. Man tror att det handlar om hela 20-30 miljoner porslinsföremål som levererades till Sverige med dessa handelsskepp. Dessutom kom fartygen med te och kryddor, papperstapeter, sidentyger och påkostade möbler.

Ostindiskt” handlar just om detta stora intresse för Kina, och om alla vackra konstföremål. Boken berättar också om de personer och familjer som beställde porslinet och möblerna. En del av beställarna var aktiva i Ostindiska kompaniet. De kunde vara direktörer, kaptener och tillhörde både adeln och borgerskapet. Detta var en stor finansiell verksamhet, där väldigt många var inblandade. Kina blev därmed under 1700-talet en mycket stor inspirationskälla i Sverige.

Författarna Lars Sjöberg och Ursula Sjöberg är båda konstvetare och har tidigare utgivit andra konst- och arkitekturböcker. Bokens foton är av mycket hög kvalitet och de har tagits av Staffan Johansson.

Den mest kända svenska byggnaden beträffande kinesisk kulturpåverkan är ju Kina slott på Drottningholm. Om detta slott finns det redan mycket skrivet, så i ”Ostindiskt” fokuserar man istället på två andra byggnader, Ekebyholms och Thureholms herrgårdar, i Uppland och Södermanland. De föremål man valt ut till boken är de som kan knytas till enskilda personer och familjer. På så vis blir berättelsen om det kinesiska porslinet och möblerna en integrerad berättelse som sätts in i sitt sammanhang. Resultatet är en mycket fin och läsvärd bok.

Större delen av boken handlar om det kinesiska porslinet, vilket ju också är det vi oftast förknippar med 1700-talets Kinahandel. Här kan du läsa om, och se oerhört fina bilder på, matserviser och teserviser, bålskålar och punschmuggar, trädgårdsprydnader med mera. Men här finns också ett längre avsnitt om andra konsthantverk: emaljer, elfenben, pärlemor, siden och inte minst lackföremål. Den hantverksskicklighet som låg bakom all denna produktion är verkligen beundransvärd. Boken avslutas med ett litet kapitel om kinesiska lusthus.

Alla dessa kinesiska föremål medförde också nya umgängessätt. Det blev t ex mycket populärt att umgås över en kopp te.

Fotona i ”Ostindiskt” är framstående. Du kan detaljstudera tallrikar, serviser, lackdekor, sidenmönster. Det gör ”Ostindiskt” till en riktigt vacker bok, och dessutom välskriven.
En både blädder- och läsvänlig bok om det stora Kinaintresset i Sverige på 1700-talet.

Ostindiskt i bibliotekets katalog

Månsing

Månsing

Olika yrkeskategorier har under historien använt sig av s k ”hemliga språk”. Man bytte ut vissa nyckelord i svenskan mot egna varianter. Det språk som användes av västgötaknallarna hette månsing och är känt från 1700-talet och framåt. I detta språk lånade man in flera ord från romani, finska m m. Flera av orden har vi fortfarande kvar i svenskt slangspråk, exempelvis ”tjacka” (köpa), ”paj” (rock), ”lattjo” (bra) och ”fika” (kaffe).

Det finns inte så mycket skrivet i bokform om månsing. En bra introduktion är ”Månsing – knallarnas hemliga språk” av Sven H G Lagerström (Jonito, 2004).
Boken omfattar 95 sidor och inleds med en kort bakgrundsartikel om knallarna, deras liv och språk. Sedan upptas resten av boken av en ordlista med de flesta kända månsing-orden. Många av orden handlar om att köpa och sälja och berör pengar, vilket givetvis är naturligt med tanke på knallarnas verksamhet.

Här finns en hel del kul uttryck. Några smakprov:
”Kroken bällawäns habera håltjack te fjälla som ska gänga sig.”
(”Gumman vill ha fint tyg till pigan som ska gifta sig”)

”Pecklänningen stulpar och murvlar.”
(”Smålänningen säljer till underpris.”)

”Jonsen mula’ dilla’ bakom lämmikehäcken.”
(”Drängen kysste pigan bakom lagår’n.”)

En trevlig, lattjo och informativ bok om månsing. Tura på den!

Månsing i bibliotekets katalog

Spillingsskatten på Gotland

Spillingsskatten

1999 fann man på Gotland världens hittills största silverskatt från vikingatiden. I skatten fanns 67 kilo mynt och smycken av silver. Dessutom hittades en stor mängd bronsföremål, däribland delar av ett dryckeshorn. Enbart bronsdelarna vägde 20 kilo. Bonden som hittade skatten fick över 2 miljoner kronor i hittelön.

Om den här magnifika skatten kan du läsa mera i boken ”Spillingsskatten : Gotland i vikingatidens världshandel” (Länsmuseet på Gotland, 2008). Sex olika artiklar, skrivna av olika experter, belyser skatten och den vikingatida handeln. Fyndet sätts in ett sammanhang. Hur kom det sig att så mycket silver samlades på ett ställe, och varifrån kom silvret från början? Hur såg handelsvägarna ut?

Skatten hittades vid Spillings gård nära Slite. Den låg i en åker, utan några som helst synliga spår ovan mark. Skatten innehöll över 14.000 mynt, de flesta från Orienten. Dessutom fanns här 300 armringar. Bronsföremålen har baltiskt ursprung. Smyckena har gotländsk tillverkning.

Det måste alltså ha funnits ett stort kontakt- och handelsnät kring Östersjön. Hela 78% av alla orientaliska mynt som påträffats i Sverige har hittats just på Gotland. Spillings gård ligger intill Bogeviken, som liksom Slite under vikingatiden bör ha varit en viktig hamn.

Mängden silver i Spillingsskatten skulle ha räckt till att betala hela Gotlands skatt till den svenske kungen i ca fem år, och för samma gård i hela 8000 år! Så det är en skatt av enormt värde.

Fyndet har väckt stort internationellt intresse. Man har hittat verkligt unika mynt, bl a det s k ”Mosemyntet”,och ännu har inte alla de 14.000 mynten hunnit gås igenom. Hittills har man konstaterat att det äldsta myntet är från 539 och det yngsta från 870-871.

En artikel tar upp den vikingatida gården i Spillings. Vem kan ha bott där, och hur såg gården ut?
Här kan du läsa om hur arkeologerna lägger pussel och bit för bit försöker ta fram en bild av hur det kan ha sett ut här för mer än 1000 år sedan. Och det är en tämligen liten del av hela åkern som ännu undersökts.

I kapitlet ”Gotland och omvärlden” beskrivs hur gotlänningarna under vikingatiden skapade sig en speciell roll i Östersjöområdet. Ett annat avsnitt tar upp den europeiska ekonom in och handeln under den äldre vikingatiden.

Boken är rikt illustrerad med många fina foton. En spännande och fantasieggande bok, som gör att man funderar på hur många ännu oupptäckta nedgrävda skatter som kan finnas i jorden.

 Spillingsskatten i bibliotekets katalog

Kinesiskt porslin

Kinesiskt porslin

Antikrundan” är ett av SVT:s mest populära program. I nästan varje program förekommer kinesiska porslins- och keramikföremål, i vissa fall väldigt gamla sådana. Det finns ett stort samlarintresse för kinesiskt porslin.
Om du vill få en bra introduktion till ämnet finns en utmärkt guidebok, ”Kinesiskt porslin – det vita guldet” av Björn och Anna Gremner (AntikWest, 2011). Björn Gremner är Antikrundans expert på kinesiskt porslin, och han har skrivit den här boken tillsammans med sin dotter som är antikhandlare.

Kinesiskt porslin är inte bara konst, det är också historia och kultur. I boken finns en kronologisk genomgång av porslin från de olika tidsepokerna och dynastierna. Här finns också ett längre avsnitt om Svenska Ostindiska Compagniet och det porslin som man importerade till Sverige.

Det var redan under Tang-dynastin (618-906) som kineserna började exportera porslin till sina grannländer. Men den stora exporten till Europa tog fart först på 1600- och 1700-talet.
Varje europeiskt land bildade ett eget handelskompani som ägnade sig åt handel med Kina. Det svenska ostindiska kompaniet hade sitt faktori i Kanton, och härifrån skeppades sedan allt porslin hem till Sverige. Det man först importerade var det rent kinesiska porslinet. Senare började man beställa specialporslin som passade europeiska måltidsvanor.
Den mest kända kinesiska porslinsdynastin är Ming (1368-1644). Begreppet ”Mingvas” är välkänt.

”Kinesiskt porslin – det vita guldet” är en bra guide med massor av fina illustrationer. Här får vi också svar på praktiska frågor, exempelvis hur man bedömer ålder, hur man skiljer på falskt och äkta, vilka regler som gäller för export, hur dynastiernas kejsarmärken ser ut, osv. Ett särskilt intressant avsnitt handlar om symbolik i de olika dekorerna.
Passar både nybörjaren och den mer erfarne samlaren. En både bildande och praktisk bok.

Kinesiskt porslin – det vita guldet i bibliotekets katalog

Lite mer jordpäron?

Jordpäron

Jordpäron är det första svenska namnet på potatis. Omslaget på boken ”Jordpäron : svensk ekonomihistorisk läsebok” (Atlantis, 2011) pryds också av en potatisplanta.

Den här tunga (1,4 kg) och bastanta boken består av ett stort urval samhällsekonomiska texter från många sekler. Texterna är skrivna från 1200-talet och fram till slutet av 1800-talet. Allt handlar om ekonomiska idéer: Hur ska jorden brukas? Hur ska handeln vara ordnad? Hur ska vi nå framsteg och säkra folkets välfärd?

De flesta av författarna är idag kanske inte lika kända som de var i sin samtid (med undantag av superkändisar som Carl von Linné och Christopher Polhem), men deras texter sätts här in i sitt sammanhang och kommenteras.

Alla texter är indelade i tio tematiska kapitel. Varje kapitel introduceras av historiker och ekonomihistoriker, och varje textavsnitt följs också åt av en förklaring. Äldre texter har fått ett moderniserat språk för att göra dem mer lättlästa.

Den här boken kan man läsa delar av, eller hoppa in i lite var man vill. Ett gediget verk på 658 sidor.

Det var förresten Jonas Alströmer som introducerade låneordet potatis i det svenska språket. Ordet lånades in från engelskan. Tidiga svenska namn på växten var, förutom jordpäron, jordäpplen och tartuffler. Ordet potatis kom till engelskan från spanskans patata, som i sin tur lånat ordet batat, som är av haitiskt ursprung.

Jordpäron i bibliotekets katalog

Ostindiska kompaniet

Ostindiska compagniet

Svenska ostindiska kompaniet var verksamt under perioden 1731-1813 och var då Sveriges kanske mest framgångsrika företag. Hela 132 expeditioner skickades under den här tidsperioden från Göteborg till Kanton i Kina, och även till andra asiatiska mål. Skeppen transporterade hem eftertraktade och exotiska varor som te, porslin, siden och kryddor. Det sista av kompaniets skepp anlände till Göteborg 1806.
Bland ägarna fanns många utländska köpmän som slog sig ned i Göteborg, t ex Colin Campbell , Robert Finlay och William Chalmers.

Boken ”Ostindiska compagniet: affärer och föremål” (Göteborgs stadsmuseum, 2000) innehåller 21 olika artiklar om kompaniet. En resa varade i genomsnitt ett och ett halvt år. Läs om skeppen, om konsthantverk, om nya drycker och droger och mycket annat intressant. På flera färder medföljde botaniker som samlade in växter. I ett kapitel kan du läsa om hur man var klädd till sjöss under 1700-talet.
Ibland gick fartygen under. Ett särskilt kapitel handlar om förlisningarna.
Boken är rikt illustrerad, bl a med föremål ur Göteborgs stadsmuseums samlingar.

Ostindiska compagniet i bibliotekets katalog

Svenska varumärken

Svenska varumärken

Sverige är ett litet land men har ändå skapat många välkända varumärken som fått internationell genomslagskraft.
I Thorsten Sandbergs bok ”Svenska varumärken i hus och hem : historia, entreprenörer, produkter” (Historiska media, 2009) kan du läsa historien om alla dessa kända varumärken och företag. Läs om Saab, Volvo, Hennes & Mauritz, Ikea, Ericsson, Astra och många andra.

Boken fokuserar särskilt på varumärkenas och företagens tidiga historia. Det är intressant att läsa om exempelvis Adolf Ahlgrens halstablett Läkerol, som skapades 1909 och som först marknadsfördes som ett läkemedel.
Visste du att Liljeholmens ljusfabrik grundades redan 1839 av Lars Johan Hierta, samme man som grundade Aftonbladet?

Boken är mycket vackert formgiven med mängder av vackra foton av produkter och förpackningar. Extra kul är det att se alla gamla annonser och annan reklam som produkterna marknadsfördes med. Det finns verkligen fler svenska kända varumärken än man tror.

En härlig bok att läsa och bläddra i. Hög nostalgifaktor dessutom.

Svenska varumärken i bibliotekets katalog

Drottninggatan

Drottninggatan genom tiderna

Det finns en hel del stadshistorisk litteratur om Stockholm. En kul bok som jag hittade i bibliotekets magasin är ”Drottninggatan genom tiderna : kulturhistoriska anteckningar” av Arthur Sjögren (Almqvist & Wiksell, 1923).

Drottninggatan i Stockholm är för oss kanske mest förknippad med shopping och gatuförsäljare.
Förr i tiden var gatan också fylld av liv, men på ett annat sätt. Det kan du läsa mera om i den här boken.

Drottninggatan skapades på 1600-talet  och hette först Stora Konungsgatan.
Sjögrens bok går igenom olika delar av gatan och berättar om dess historia. Boken är illustrerad med många intressanta bilder, både teckningar, foton och annonser för diverse butiker.

Ända till 1800-talets slut var det vanligt att stockholmarna hade tam- och husdjur på sina gårdar, även i de centrala byggnaderna. Förutom hästar, hundar, katter, ekorrar, papegojor och andra fåglar kunde man därför träffa på kor, getter och svin i trädgårdarna.

Ett kapitel handlar om krogarna, källarna och kaffehusen längs gatan. Den kvinnliga serveringspersonalen blev ibland antastade av berusade gäster. I boken citeras en insändare i en tidning från 1787:

”När man på Källare, Wärdshus och Caffehus, ser med hwad plumphet och föragt de här uppassande Nympher bemötas och huru mycken modestie dessa kunna afkläda sig uti Karlars sällskap, så synes båda Könens agtning för hwarandra fordra, at uppassningen på dylijka ställen, så wäl här, som i England, borde förrättas genom Manspersoner.”

Boken är i stort format, den är kul och intressant och innehåller många citat ur samtida handlingar.  Här hittar vi också foton från marknader och festligheter på gatan 1922 (som var färska bilder när boken gavs ut).
Idag skulle nog inget bokförlag vilja ge ut en så här stor och fin bok om Drottninggatans historia.

Drottninggatan genom tiderna i bibliotekets katalog

Postordernostalgi

Postordernostalgi

Postorderkatalogerna har sin egen historia. Alla har vi någon gång bläddrat i en postorderkatalog och kanske även ibland beställt något ur den. I många fall kunde katalogen vara den första kontakten med diverse moderna påfund.
Åhlén & Holm startade sin verksamhet i Insjön redan 1899, och under 1900-talet kom ännu fler företag igång. Ellos, Haléns och Josefssons i Borås startade alla på 1940-talet.

I Jenny Olssons bok ”Postordernostalgi” (Nicotext, 2011) kan du se utvalda bilder ur kataloger från olika decennier. Särskilda kapitel handlar om 1960-, 1970-, 1980- och 1990-talet.

Förbered dig på både skratt och gråt när du kikar i denna färgglada bok. Badmode från 1960, verkar det intressant? 70-talets tajta syntetkläder och helkroppsdräkter i kamelhår kanske lockar? Eller 80-talets trikåklänningar och axelvaddar?
Som bonus kan man även kolla in alla gamla frisyrer.
Postordernostalgi” är förmodligen en utmärkt presentbok till lämpligt valda mottagare.
Kul läsning för den nostalgiske, eller för den som mest vill förfasa sig över modet från förr.

Postordernostalgi i bibliotekets katalog

Pengar och makt

Pengar och makt

I dessa tider av ständiga ekonomiska nyheter kan det kanske vara intressant att fundera över de historiska perspektiven. Varför slutade människor med byteshandel och började använda pengar istället? Hur växte det moderna samhället fram?
Läs boken ”Pengar och makt – medeltidens handelsmän i Europa” (2003) av Peter Spufford om du vill veta mera om dessa frågor.

Spufford är historieprofessor vid universitet i Cambridge. Först tar han upp samhällsbakgrunden och juridiken. Sedan visar han hur det uppstod konsumtionsbehov vid hoven och i städerna. Ett kapitel handlar om vägar och transporter. Andra kapitel beskriver de varor man handlade med. Det var förstås mycket råvaror som spannmål, vin, socker, kryddor m m, men också metaller, ull, skinn och slavar. Och givetvis tillverkade varor som tyger, glas, lergods, handskrifter, gobelänger och konstföremål.

Boken är väldigt fascinerande och ger oss inblick i medeltidens människors vardag.
”Pengar och makt” är en rejäl bok på 430 sidor, rikt illustrerad och snyggt formgiven. Delar av innehållet är lite akademiskt men den är ändå lättläst.

Pengar och makt i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: