Bloggarkiv

Snille och smak

Snille och smak

Svenska Akademien är vårt lands kanske mest kända kulturinstitution. De flesta associerar kanske omedelbart Akademien med Nobelpriset i litteratur, men dess arbetsfält innefattar också svenska språket och svensk litteratur.
Nu har en fräsch och uppdaterad historik över Svenska Akademien utgivits: ”Snille och smak : Svenska Akademien förr och nu” av Bo Svensén (Svenska Akademien/Norstedts, 2015).
Detta är en ny upplaga av en bok som tidigare utgivits 1998. Denna läsvärda bok är mycket praktisk för var och en som vill veta mera om Akademien, vars valspråk ju är ”Snille och smak”.

Boken inleds med en översiktlig historik. Sedan övergår Svensén till att beskriva Akademiens tre huvudområden: språkarbetet, tävlingar och priser och så utseendet av Nobelpristagare i litteratur.

Svenska Akademien instiftades 1786 av Gustaf III. Förebild var Franska akademien, vars sammanträde kungen hade besökt vid ett Parisbesök 1771. Det fanns vid denna tid ett antal andra svenska akademier. Vitterhetsakademien hade haft språkliga och historiska uppgifter. Flera av dessa övertogs av Svenska Akademien. I boken kan vi läsa om Gustaf III:s tankar kring ledamöter och kring akademiens arbetssätt. Intressant är att kungen ville göra akademien ekonomiskt oberoende, något som fortfarande gäller. Den är helt oberoende av statliga eller andra myndigheter.

Under sin mer än 200-åriga historia har Akademien haft olika roller i kulturlivet. Under första halvan av 1800-talet satt flera stora skalder i Akademien, t ex Tegnér, Geijer, Wallin, Atterbom och Franzén. När samhället förändrades angreps Akademien av kritiker, som ansåg den alltför konservativ.

Riktigt konservativ blev dock inte Akademien förrän Carl David af Wirsén blev dess ständige sekreterare, en post han innehade 1884-1912. Han ville hålla den nya tidens författare utanför Akademien, var en av August Strindbergs främsta antagonister och bekämpade länge utseendet av Selma Lagerlöf som Nobelpristagare. Inte förrän efter Wirséns död kunde Akademien välja in så pass självklara ledamöter som Heidenstam, Schück och Lagerlöf (som blev den första kvinnliga ledamoten). Idag är en tredjedel av Akademiens ledamöter kvinnor. Det är välkänt att Akademien har 18 ledamöter, som alla väljs in på livstid.

En viktig del av Svenska Akademiens arbetsområde är språkarbetet. Gustaf III skrev att Akademien hade som uppgift ”att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet”.
I Svenséns bok kan vi läsa om tillkomsten av, och det mångåriga arbetet med Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) och den mindre Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Båda dessa finns idag att ta del av på internet. SAOL är mycket ansedd och har uppnått en sorts inofficiell status som norm för stavning, böjning och uttal av svenska ord.
Arbetet med SAOB har pågått i 130 år och snart beräknas man vara framme vid bokstaven Ö.

Något som troligen inte är vitt känt bland allmänheten är att Akademien utdelar ett stort antal belöningar, ofta för insatser på språkområdet. Akademien förvaltar också ett flertal stipendier och priser som utdelas till författare och översättare. Man stöder och belönar också insatser inom olika kulturområden.

Endast ca 30 sidor av ”Snille och smak” ägnas åt Akademiens Nobelprisarbete, något som också finns mer detaljerat återgivet i andra böcker. Men här får vi en god sammanfattning av Akademiens arbete med att utse Nobelpristagarna i litteratur.

Boken avslutas med lite fakta om Akademiens arbete, både till vardag och fest. Här finns också förteckningar över ledamöter och pristagare.

Snille och smak” är praktisk, lättläst och användbar. Läsvärd för vem som helst som vill veta mera om denna anrika men idag också påtagligt aktiva kulturinstitution.

Snille och smak i bibliotekets katalog

Gustaf III:s böcker

Alphabeta Varia, volym 1 och 2

I Jämtlands läns biblioteks äldre samling, Zetterströmska biblioteket, finns en hel del intressanta böcker.
Här finns exempelvis två böcker som skänktes som gåva till Gustaf III under hans besök i Rom 1784.
Det är ”Alphabeta Varia” som består av två volymer. Böckerna är vackert inbundna och försedda med förgyllning. PÅ framsidorna står det ”Bibliotheket på Drottningholm” och på baksidorna ”Öfwerlemnad till Konungen af Societate P. Propaganda Fide i Rom 1784”.

Gustaf III besökte Collegium pro propaganda fide, som var katolska kyrkans propagandacentral. De hade ett stort bibliotek och tryckeri, och var stolta över att kunna trycka böcker på mängder av olika språk.
”Alphabeta Varia” består av olika alfabet och tryckprov. Tio Guds bud, trosbekännelsen, Herrens bön och en del annat finns här återgivet på 17 olika språk. I volym 1 finns en skriven gåvoanteckning till Gustaf III.

Gåvoanteckning i band 1

Dessa två böcker ingår i ”Läroverksdepositionen”. Det är böcker som ägs av Östersunds Läroverk men som finns deponerade på länsbiblioteket sedan 1934.
Just dessa två böcker är en del av en donation på ca 700 titlar, som skänktes till läroverksbiblioteket på 1880-talet av änkefru Lisa Weinberg. De hade tillhört hennes avlidne man, läroverksadjunkten L. Weinberg.
Hur han hade kommit över dessa böcker framgår tyvärr inte.

Större versioner av dessa bilder finns i bloggens bildgalleri på Flickr.

Gustaf III:s hovliv

En bädd av dun

Historikern och 1700-talsexperten Christopher O’Regan berättar i ”En bädd av dun : livet vid Gustaf III:s hov” om livet på Stockholms slott för över 200 år sedan.

På slottet bodde kungen och hans familj tillsammans med hovet. Här fanns också Svenska Akademien och andra myndigheter, samtidigt som slottet också var en arbetsplats för tvätterskor, skorstensfejare och andra.

1700-talets hovliv präglades till viss del av stel etikett, en skrytkultur och en mängd ceremonier, men också av nöjesliv och kärleksäventyr.

Gustaf III hade exempelvis sena kvällsvanor. Supéer kunde pågå till klockan ett, och ibland lade han sig inte förrän framåt tretiden. Kungen blev därför morgontrött och svårväckt. Frukosten brukade bestå av en rejäl bit kalvkött med färskt smör. Till det drack han vitt vin.

Kungen ville att hovlivet skulle vara storslaget, vilket medförde höga kostnader och till sist en bedrövlig ekonomisk situation. Man fick bl a skära ned på antalet rätter som serverades vid middagarna.

Detta är en väldigt underhållande och trivsam bok, fylld av spännande vardagsdetaljer som gör historien levande.

En bädd av dun i bibliotekets katalog

%d bloggare gillar detta: